TED v 12

  • 1 min

Den här veckan vill jag bjuda på två helt olika föreläsningar. Först, Hans Rosling som pratar om vad tvättmaskinen innebar och fortfarande innebär för kvinnor och deras barn:

Och sedan Sarah Kay, spoken word-poet om att alla människor har något att berätta:

Intressantast är dock inte själva talen eller innehållet i dem. Det är kommentarerna de genererar. För medan Hans Rosling far omkring på scenen med knagglig engelska och uppträder på ett typiskt o-TEDigt sätt, är det ingen som ifrågasätter hans rätt att vara där. Sarah Kay, å andra sidan, avfärdas väldigt snabbt från forumet av kommentatorerna. Hon får komplimanger för sitt utseende, men hon hör inte HEMMA. Det är många andra kommentatorer som försvarar henne, men diskussionen har redan flyttats över från att handla om innehållet och teserna till frågan om huruvida personen ifråga får säga något över huvud taget.

Himla trist att inte ens TED, vars hela uppgift är att sprida nya tankar och idéer, kan få vara ett ställe där man fokuserar på vad som sägs mer än vem som säger det.