Tacka nej

  • 5 min

Nu är det bara några få dagar kvar tills jag går på semester. Alltså gud. Har inte haft en sammanhängande ledighet på mer än två veckor sedan 2010. FYRA ÅR. Sedan dess har amerikanska arbetsgivare, böcker och Almedalsveckor dragit mig i andra riktningar. Det har inte varit något jättestort problem, faktiskt, men i år ser jag ändå jättemycket fram emot två månaders ledigt. Okej, jag har redan jobbat över med tre veckor, men ALLAFALL. Det blir fler veckor än två kvar, om mina beräkningar är korrekta.

För att en ska kunna vara ledig måste en tacka nej till att jobba. Det är hela förutsättningen och samtidigt bland det svåraste som finns, tycker jag. Det är så jäkla lätt att bara smyga in lite saker här och där tills det inte blir något kvar alls. Därför satte jag mig ner för ett tag sen och gjorde en lista inför sommaren och hösten. Så här ska jag prioritera, har jag bestämt mig för. Kanske användbart för någon annan också?

Bra anledningar att tacka nej

Det är inte relevant för dig att vara med.Det finns en massa olika anledningar till att det är relevant att vara med på något. Det kan vara kul, lärorikt, välbetalt, göra att man får träffa bra folk eller se nya platser. Vad som är relevant för dig kan bara du avgöra. Men om inget av det gäller är det bäst att säga nej, även om du blir smickrad eller är en spontan ja-sägare. Tänk på vad du skulle kunna göra med den tiden istället. Om du får upp saker i huvudet du hellre gör – tacka nej.

Du får inte skäligt betalt. Vad som är skäligt beror så klart på en massa olika saker, inte minst vem det är som ber dig om något. Men tumregeln är att om de tjänar pengar på dig, ska du också göra det. Det är ett otyg att så många företag förväntar sig att få diverse tjänster gratis – gör dig själv och världen en tjänst och tacka nej till dem.

Du har inte tid. Om kalendern är full (med semester eller annat jobb) blir det sällan bra att lägga till ännu mer saker, hur roliga och välbetalda de än är. Ta det som en lärdom för framtiden och spara luft i kalendern så att du kan tacka ja till bra saker som dyker upp senare.

Du gillar inte sammanhanget. Ta reda på vilka andra människor och organisationer som ska vara med. De är en jätteviktig del av helhetsupplevelsen för dig och andra. Om det är något du inte gillar – tex könsfördelningen, sponsringen, någon av de andra deltagarna (så länge det inte är själva poängen, så klart), tacka nej och berätta för organisatörerna varför, så kan de bättra sig nu eller senare.

Dåliga anledningar att tacka nej

Det är läskigt/svårt. Livet, i alla fall den delen som är värd något, är läskigt och svårt. Om man backar från såna saker tror jag att man ganska snabbt ångrar sig. Det finns så klart en gräns för allt, men att något är nytt och utmanande är inte ett skäl att backa. Det är ett skäl att öva och bli bättre.

Du tvivlar på din kompetens. Låt de som bjuder in göra sitt jobb och lita på att de inte är helt tappade. Om du får frågan är det för att de har kommit fram till att de vill ha med dig och att du kan bidra. Om du inte fattar varför, fråga! Det kan ge dig en självförtroendepuff och dessutom förtydliga vilken vinkel de vill att du ska ha.

Du är osäker på om du får tacka ja för chefen. Det här är ett klassiskt misstag framför allt unga gör – att fråga först. Det leder ofta till en massa onödigt krångel och osäkerhet, och i värsta fall ett nej till något du faktiskt vill göra, alternativt att någon annan tar din plats. Det låter kanske knäppt, men det har hänt flera gånger att jag har bjudit in människor att exempelvis föreläsa, och så dyker deras chef upp istället, vilket ju inte alls var vad jag ville som organisatör. Lita på ditt eget omdöme, fatta ett beslut och informera dem det berör. Om de får tokpanik kan du alltid omvärdera, men sannolikheten är överhängande att de bara nickar frånvarande utan att ens kolla upp från dataskärmen.

Du är trött på din egen röst. Det här är ganska få förunnat, men den som har släppt en bok/tv-program/film/produkt eller jobbar med media slår rätt snabbt i taket för när det känns helt ORIMLIGT att en enda människa till skulle vara intresserad av vad du har att säga. Det är bara hybris. Ingen utom du är ju med på allt du gör, de flesta vet inte ens vem du är och än mindre vad du har att säga. Så skärp dig, var tacksam för att du blir tillfrågad och se det som en utmaning att hitta nya vinklar på det du alltid pratar om, så underhåller du i alla fall sig själv.

Det var min lista. Fler förslag?