Studentråd del 3
- 3 min
7. Res. När jag var liten, kanske fram till 15 års ålder, hade jag fruktansvärd hemlängtan. Jag ville aldrig åka någonstans. När jag blev äldre var jag rädd för att få hemlängtan, så jag reste nästan inte alls. Men plötsligt när jag var 20 fick jag nog och bokade in mig en termin i Paris och det visade sig vara det bästa jag hade gjort dittills. Inte bara för att det var kul precis jämt, utan för att det gav mig en chans att utvecklas precis som jag själv ville. När man inte känner någon kan man börja om från början. Att resa eller bo utomlands är läskigt och meckigt och svårt, men just därför så himla viktigt. Så stick. Vartsomhelst. Är det hemskt är det bara att åka hem igen. (även det har jag gjort, från Madrid där jag försökte bo ett år i gymnasiet. Överlevde även detta totalfail). Och finanisiering kan man lösa på flera olika sätt: studielån, stipendier, jobba ihop pengar i förväg. Det går att ordna om man trixar lite. Folk försörjer sig ju i Frankrike eller Shanghai också, liksom.
8. Man behöver inte vara kär for att vara lycklig. Vi är uppväxta på en diet tillagad av Hollywood och Disney där sensmoralen i princip alltid är den samma: kärleken mellan pojke och flicka är det viktigaste av allt. Den övervinner allt, löser alla problem, och är värd vilka uppoffringar som helst. Det är givetvis skitsnack, och man behöver bara kolla på människor man har i sin närhet for att inse det. Man kan vara jättelycklig som gift och väldigt ensam som singel, men det kan också vara precis tvärtom. Ibland är det rätt att släppa allt man har för händer och flytta över hela världen för den man älskar, och ibland är det rätt att göra motsatsen. Det är också viktigt att komma ihåg att kärlek kommer i många former, och att den romantiska bara är en av dem (och att två personer i heterosexuell relation i sin tur bara är en av de romantiska). Ju äldre jag blir desto mindre tror jag på att målet bör vara att hitta the one och hänga med den personen hela livet. Jag vet att vissa gör det, och det är ju inget fel på det, men de flesta gör det inte. Och det är inget fel med det heller. Det enda som är fel är om man ägnar en massa energi åt dåliga relationer bara för att man har lärt sig att ”ihop” alltid är det bästa, kosta vad det kosta vill.
9. Gamla tanten. Slutligen: Eftersom man aldrig blir klar och måste prova sig fram och inte har en aning om någonting egentligen, kommer man behöva fatta en himla massa svåra beslut i livet. Jag har ett sätt för att göra det lite enklare. Föreställ dig dig själv när du är 85 år gammal. Var vill du vara? Och vad vill du kunna berätta när folk kommer och hälsar på? Försök att vara konkret och skriv ner det. Och sen: fatta alla beslut med den där gamla versionen av dig i åtanke. Om du gör A, är chansen större att du hamnar där till slut än om du gör B?
För mig är det allra viktigaste att gamla Nina 1) lämnar efter sig en värld som är lite bättre än den jag föddes till, exempelvis när det gäller jämställdhet och 2) har en massa sjuka historier att berätta för barnbarn som kommer förbi. De ska vilja hälsa på mig för jag har så mycket kul att säga. Det här gör att jag skriver ännu ett inlägg, flyttar ännu en gång och går ut ännu en kväll. För historieförrådet måste fyllas på, och det gör det inte om jag bara sitter hemma på Nytorget och kollar på Idol.