Självförtroende: En Definition

  • 1 min

I fredags drack jag några glas vin med Andrea, som också är svensk kreatör på vift i New York. Vi pratade om mappvisningar, nervositet och att skriva på engelska. Och så pratade vi om självförtroende.

För att lyckas med sitt jobb, framför allt i ett nytt och konstigt land, handlar inte bara om att vara duktig och jobba hårt. Det handlar om att hantera en massa obekanta situationer. För att kunna göra det behöver man strategier. Man behöver erfarenhet. Och man behöver tro att man klarar det.

När jag började jobba trodde jag att man med erfarenhet lärde sig svaret på alla svåra frågor. Jag trodde att det var det man behövde dem som hade jobbat i 25 år till. Precis som min lärare Babba i lågstadiet satt de redo med facit, en röd penna och en karta guldstjärnor att dela ut när vi utan erfarenhet gissade rätt fem gånger i rad.

Några år senare har jag kommit fram till att det nog inte är så. För jag har verkligen inte fler svar än jag hade för fem år sedan. Och jag har garanterat färre svar än jag hade för tio år sedan. Erfarenhet är inte att veta mer, det är att kunna hantera att man inte vet. Det är att så många gånger ha befunnit sig i oklara och konstiga situationer att man kan ta dem med relativ ro och göra det bästa av dem.

Jag tror att det är precis den ron som är självförtroende. Förtroende för att även fast man inte vet svaret och inte ens vet hur man ska hitta svaret, kommer man att reda ut det här på ett eller annat sätt. Och gör man det inte är det inte hela världen.