Ny hobby.
- 1 min
- 1 kommentar
Det händer ibland i livet att man provar något som får en att bli irriterad. Man tänker JAHA, var det såhär det skulle vara? och i nästa stund: Men varför har ingen sagt nåt??? Jag har hört folk vittna om dylika känslor första gången de provar riktigt gott kaffe, kommer ihåg att ta två resorb innan de går och lägger sig efter en utekväll, hittar ett par jeans som passar eller har bra sex. För mig inträffade ett sånt ögonblick i helgen när jag för första gången cyklade downhill.
Jag till vänster hära.
Det var på ricko det roligaste jag har gjort. Och precis som jag stod där och lutade tufft i kurvorna insåg jag att folk visst hade sagt nåt. Alla jag känner som cyklar har tjatat på mig att jag måste prova. Så frågan kanske snarare är varför lyssnade jag inte? För det låter ju faktiskt rätt så strålande att sätta på sig integralhjälm och en massa skydd och åka skitfort nerför en stenig väg=kul. Och ta liften upp = ojobbigt. Och det är sommar/höst = okallt. Och det är inte lika mycket folk som på vintern = inga liftköer. På de allra flesta sätt som skidåkning minus det man inte gillar med skidåkning. Enda nackdelen är väl att det är ganska så dyrt och att man kan slå sig om man cyklar utför ett stup exempelvis. Men det gäller ju å andra sidan det mesta. Jag var bara motsträvig för att jag inte visste vad jag missade. Precis som att jag en gång i tiden var motsträvig till iPhone (pucko).
Kontenta: Om någon säger till dig att prova något, gör det bara. Det värsta som kan hända är att det inte är superkul. Men då har man i alla fall något konkret att uttala sig om.