#nofilterweek
- 2 min
Nu är jag på plats i Los Angeles. Solen skiner, det är lite över 20 grader varmt och jag håller på att bli galen eftersom tidsskillnaden gör att man har fem miljoner mail i inkorgen direkt på morgonen. Å andra sidan kommer det ju inga nya när man väl är klar med dem, så det är ju helt okej.
Först och främst vill jag säga TACK för alla fina mail, både pepp angående min resa och angående artikeln om mig i Resumé förra veckan. Tyvärr finns hela artikeln bara i papperstidningen så jag har inte läst den själv, men en slags intro till vad det handlar om finns i alla fall här. Jag tycker att det är superbra att Resumé som branschtidning tar tag i att belysa även den här aspekten av jobbet, alltså att jobba alldeles för mycket med något ganska meningslöst bara för att man inte har tänkt igenom vad som egentligen är viktigt för en.
I och med detta lanserades hashtagget #baramänniska i sociala medier, och nu följs den av #nofilterweek där man helt enkelt delar med sig av sin vardag så som den är, inte så som man vill att den ska vara. Här är exempelvis min utsikt från där jag sitter och skriver just nu, helt utan filter:
För det tycker jag också är viktigt att komma ihåg, när man pratar om jobbiga saker. De går faktiskt, inte alltid, men oftare än man tror, att förändra. Det är därför de är så viktiga att prata om. Jag är övertygad om att det är först när man sätter ord på saker som man kan börja hantera dem. För fyra år sedan satt jag, som jag berättade i intervjun, och jobbade halvt ihjäl mig på en reklambyrå i Stockholm. Utan ord. För tre och två år sen höll jag på att dö av uttråkning på reklambyråer i New York, också utan ord. För ett år sen hade jag vågat uttala, för mig själv, att jag faktiskt inte gillade mitt jobb. Då blev det så mycket lättare att byta bort allt det för att flytta hem och börja forska. Och nu sitter jag här. Allt är inte alltid 100%, men det är ta mig tusan oftast 90 i alla fall. Det är inte omöjligt. Man måste inte vantrivas. Man kan sitta och jobba under en palm.
Anywho. Det är ju mycket detta min bok handlar om (nu är det förresten hyfsat bestämt, för dem som har undrat, att den kommer ut under senvåren nästa år), så därför känns det extra kul att det är den jag jobbar på nu vid sidan av forskningen. Jag har en hel del kvar att skriva, så om ni har tankar på olika vinklar, frågor eller liknande som ni skulle tycka vara intressant att ha med får ni hemskt gärna kommentera eller maila. Nu finns exempelvis kapitel om att välja högskoleutbildning, att jobba utomlands, att säga nej och att jobba med sina bästa vänner, men som sagt, alla idéer är välkomna.