Några ord om Guldägget

Nu är det här lite sent, men jag måste väl ändå säga några ord om Guldägget i torsdags.

För några veckor sedan tippade jag resultatet. Jag hade hyfsat rätt i sak men helt fel i kategori, typ. Mini Getaway, Don’t Tell Ashton och Stockholms Stadsmission fick välförtjänta men inte så skrälliga ägg, liksom Magnus Jacobssons Guldskrift. Att King belönades för ICA Gott Liv i design var jättekul. Överlag var det en mycket demokratisk gala där alla fick ungefär lika stor anledning att vara glada. Kanske var det därför Forsmans efterfest på Collage var ovanligt rolig. Eller så berodde det på att jag var så himla glad över att träffa alla igen.

Något som verkar helt omöjligt att få till är dock kvällens värdskap. Jag har varit på fem Guldäggsgalor, som alla har varit precis lika oklara i sitt val av vem som får stå på scen och babbla. I år var det Karin Winther och någon snubbe från TV 4 som alla utom jag verkade veta vem det var. De växlade mellan att pika varandras TV-kanaler (kan inte tänka mig något mindre roligt för någon utanför mediabranschen, ärligt talat) och att ställa helt oinitierade frågor till vinnarna. Trots det tog middagen drygt fyra timmar, under vilka det serverades tre glas vin. Och är det något som gör galor tråkiga, så är det när det blir tomt i glaset.

Hur som helst hade jag en helt strålande kväll. Tack Garbergs för att jag fick gå med er, tack Forsman & Bodenfors och King för efterfesterna, och tack alla som jag fick krama ihjäl på vägen. Vi ses snart igen!