Mera av vårens läsning
- 2 min
Vi måste ju täcka in det skönlitterära också! Har faktiskt haft en strålande vår på det planet. Så här va:
1. The Tiger’s Wife av Téa Obreht
Den här boken är ju så upphaussad och sönderskriven att man inte borde behöva tillägga något mer, men det var faktiskt svinbra. Sen blir det ju inte sämre av att författaren är 27 bast och uppvuxen på Balkan och skriver engelska som… ja, en miljon gånger bättre än jag och cirka alla andra. Om man gillar spännande, romantiska, liksom mustiga berättelser med mycket mysterier, krig och död ska man göra som resten av världen och läsa den här.
2. Spelreglerna av Jonas Karlsson
En helt fucking fantastisk novellsamling av han som alltså är samma person som skådespelaren Jonas Karlsson. Jag vet inte vad jag ska säga utan att bli hemskt klyschig, men varenda berättelse (framför allt titelnovellen) är så himla tät. Bra. Och supersvensk, fick en massa hemlängtan av att läsa.
Jag gav den här till Christian i födelsedagspresent och han tittade på mig som att jag var dum i huvudet, men jag LOVAR. Alla som på något sätt jobbar med skrivande måste läsa sånt här ibland. Annars blir man så lätt bekväm.
3. Naiv. Super. av Erland Loe
Jag brukar säga att jag bara gillar två sorters böcker: riktigt långa epos och riktigt korta, nästan novelliknande saker. Saker med mycket idé. Naiv. Super. tillhör kategori två och man läser den på cirka två timmar, men herrejösses vad bra de timmarna är. Jag brukar ibland ha svårt för de här manliga ”generationsförfattarna” på något rent principiellt plan (sen när jag väl läser dem måste jag erkänna att jag gillar dem, allihop), men det här är något helt annat. Det är experimentellt, men formen kommer inte i vägen. Jag blir nästan kär i huvudpersonen vars huvudsakliga sysselsättning är att banka på en sån där BRIO-bräda. Sen åker han till New York. Det är precis så konstigt som det låter men på ett mycket bra sätt.
4. Försoning av Ian McEwan
Det här är en av mina favvoförfattare, eftersom han skriver på båda mina favoritsätt: kort och idédrivet (På Chesil Beach tex) och episkt som tusan (i den här boken). Jag vet ju att det här är en bästsäljare, men blev ändå helt liksom bortblåst när jag började läsa. Så himla bra, liksom. Första gången på länge jag ställer in andra aktiviteter för att läsa, flera timmar varje dag. Andra världskriget, engelska rika familjer, kärlek och fängelser och lögner. Downton Abbey i bokform, helt enkelt.
Sådärja, det var det. Måste säga att jag känner mig ganska nöjd med att ha betat av det här på mindre än fyra månader. Man är kanske inte helt illiterat ändå.