Man kan ha kul på jobbet varje dag och det är ens eget ansvar att det blir så.
- 1 min
- 5 kommentarer
För några år sedan fick jag en kommentar här på bloggen som i princip fick mig att ge upp alltihop. Jag minns inte exakt vad den sa, men poängen var att jag är så otroligt sen på bollen med allt och skriver om saker först när alla andra har tröttnat. Jag vet inte varför det tog så hårt, för det är ju sant. Jag har aldrig försökt driva nån slags nyhetsblogg som är först med allt, snarare vill jag höra vad alla de som är bra på sånt säger först för att se om det finns något att tillägga. Oftast gör det ju det.
Hur som helst, min senhets-vana trogen lyssnade jag i veckan på Värvet-intervjun med Alexander Bard som sändes i december. Och FY SJUTTON vad bra den var. Alexander är annorlunda från de flesta jag känner i nästan alla avseenden: kön, generation, karriär, politisk övertygelse osv, och det var precis det som gjorde det så jäkla spännande. Det, och att människan måste vara Sverige mest precisa person. Varje svar var ett pratminus, en potentiell rubrik. Så väldigt befriande osvamligt. Så lyssna på det. Framför allt om du som jag har ganska lite gemensamt med Alexander Bard.