Lite språknörderi
- 1 min
- Kommentera
Läste en artikel häromdagen som beklagade sig över inflationen i utropstecken.
Utropstecken är precis som adverb. Det bevisar bara att man inte har hittat rätt ord från början sa en språkkunnig människa som intervjuades.
Va?! sa jag. Det där med utropstecken visste jag. Det funkar och är ofta bra i mail och sms, men hör inte hemma på så många andra ställen, och framför allt inte i reklamtexter.
Men adverb. Inte visste jag att det var lika ofint. Tror inte att någon av mina sju svensklärare under uppväxten berättade det. Jag minns mest att Hanna som undervisade vår klass i åttan bestämde sig för att skrota provet i satsdelar eftersom ingen i klassen fick godkänt på det. (Såhär i efterhand kan jag fundera på om det verkligen var rätt åtgärd.)
Men nu när de säger det så. Att skriva att någon sprang fort är onödigt när man kan skriva att någon rusade, kutade, stormade eller spurtade. Och färre ord ar ju oftast bättre, inte minst när en fem-tio ad:ar och designers hovrar över ens skrivbord med pannan i djupa veck for att brödtexten är fyra tecken för lång.
Från och med nu gör jag ett veckolångt experiment där alla utropstecken och adverb bannlyses från bloggen, så får vi se om det blir bättre på något sätt. Språkpolisiära åtgärder från er läsare uppskattas.