Kön och lön
- 3 min
- 7 kommentarer
Det har dykt upp en hel del frågor i min inbox på senaste tiden om det här med kön och lön. Alltså mitt påstående att män och kvinnor tjänar olika på att göra exakt samma jobb. Var kommer de siffrorna ifrån, egentligen? Och de kan väl inte stämma?
Det är naturligtvis viktigt att kolla på helheten, alltså inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor på totalen. Eftersom pengar i många fall är makt (eller kan omsättas i makt) säger det ju en hel del om vilka olika möjligheter vi har. Som man kan se i den här grafen framtagen av SVT baserad på siffror från SCB är skillnaderna stora – i låginskomstgruppen är det stort överskott på kvinnor, och sen tar männen över. Inkomst betyder allt man tjänar, alltså inte bara lön. Det kan därför vara ett bättre mått än lön, eftersom det tar med kapitalvinster, aktieutdelningar osv vilket ju också är pengar. I reda siffror är löneskillnaden +14% för männen, och inkomstskillnaden +63 900 kronor om året (beräknat för 2014, efter femte jobbskatteavdraget införs).
Men nu var det ju inte det allmänna vi pratade om, i de siffrorna ingår ju nämligen att vi har olika yrken och olika sjukfrånvaro, föräldraledighet osv, vilket självklart också behöver diskuteras, men inte just nu. Nu pratar vi ju om person X och person Y, som sitter vid skrivborden bredvid varandra och gör samma saker och ändå tjänar helt olika. Finns dom?
Ja, tyvärr. Det är lite pillrigt att få ihop statistiken eftersom SCB inte frågar så specifika frågor, men om man kollar på branschorganisationer och fackförbund finns den nästan alltid på deras hemsida. Till exempel konstaterar Sveriges Kommunikatörer skillnader på tusentals kronor mellan folk i samma ålder och med samma titel (men olika kön). I en helt annan bransch, hittade Landstingen i Kronoberg i sin egen genomlysning skillnader på mellan 300 och 4000 kronor i månaden ”utan vettig förklaring”. Som ingenjör får man 700 kronor mer i ingångslön med snopp mellan benen. Osv. Man kan googla runt i evigheter, men så ser det ut, inte överallt, men på många ställen.
Till exempel de platser jag har jobbat på, vilket gör att jag också har förstahandsinfo. Innan jag började i den akademiska svängen (där lön baseras på erfarenhet och inte kan förhandlas, i alla fall inte på min nivå) tjänade jag alltid mindre än mina manliga kollegor med samma titel, erfarenhet och arbetsuppgifter. Det vet jag eftersom jag frågade. Naturligtvis var det ingen som sa att det var för att jag var tjej. Antagligen tänkte de det inte heller när de satte lönen. Men, som av någon slags magisk kraft händer det här alltså hela tiden, i bransch efter bransch (och för att förtydliga: de jag jämförde mig med var som jag. Ingen föräldraledighet, sjukfrånvaro eller liknande som rörde till det).
Förklaringen brukar stavas förhandling. Att män är bättre på att förhandla sig till högre lön. Problemet är ju bara, och det har jag skrivit om förut, att det är olagligt att sätta lön på det sättet (DO har fällt flera företag på den punkten). Det är inte förhandlingsförmågan som ska premieras, utan arbetet man utför. Så länge detta inte är att vara löneförhandlare, är det alltså inte okej att ge folk med samma ansvar och arbetsuppgifter olika lön för att den ena bad, hotade eller gjorde något annat.
Tyvärr finns det ingen slump i den här statistiken. Fortfarande är det så att det bästa jag som kvinna skulle kunna göra för min löneutveckling inte är att skaffa mer högskolepoäng eller gå en ledarskapsutbildning. Det är att byta kön.
(det har dykt upp fler bra frågor i och med mitt inlägg om lyxproblem. Jag ska svara på dem också, ha lite tålamod bara!)