Japp. Jag rasar.
- 2 min
Japp. Jag rasar.
Som ni vet gillar jag ju Filip & Fredrik väldigt mycket. Jag tycker att de är smarta och finurliga. Trams med en botten av allvar är nog min bästa typ av underhållning, helt enkelt.
Det är bara en sak som verkligen irriterar mig (eller två, helt ärligt, men de får inte plats i samma inlägg), och det är hela knarkgrejen. Jag tycker att det är helt orimligt stötigt att två i allmänhet intelligenta människor kan närma sig ämnet knark på ett så enkelspårigt satt. Typ ”vi i Sverige är konservativa, i andra länder är man liberal, det finns inget rätt och inget fel men alla har väl dragit en lina någon gång och så är det med det”. Det här är naturligtvis ingen ståndpunkt som Filip&Fredrik är ensamma om. Den är väldigt vanlig i hela mediastockholm, men just nu var det de som tog upp den, och jag vill så gärna att de ska vara bättre än så.
Jag har egentligen inget problem med att folk knarkar per se. Jag tror att det är skillnad på bruk och missbuk och att man inte per definition hamnar på ett sluttande plan för att man festknarkar då och då. Men något man aldrig kan komma ifrån är att varje gång en person i västvärlden tar någon form av droger dör det människor. Människor som är tolv år, som är fattiga, som inte har något annat val än att springa ärenden åt drogkarteller.
Jag förstår ärligt talat inte hur man kan sitta i Stockholm och sopsortera och köra miljöbil och curla in sina barn på det bästa dagiset och samtidigt tycka att ens egen fredagskväll är värd ett annat barns liv. När Filip Hammar i senaste podcasten pratade om en fest i the Hamptons där gästerna helt öppet bjöds valet mellan crack och kokain blir jag så sjukt förbannad. Att det finns människor, inte bara typ tio, utan tusentals, som faktiskt tycker att de har rätt att på något slags romerskt-kejsar-sätt ha ihjäl andra för sitt eget höga nöjes skull. Bara för att de har råd att betala priset det kostar.
Den dagen droger är lagligt och produceras under vettiga omständigheter kan man börja diskutera om det är farligt eller inte för den som använder det, och om vi i Sverige har rätt i vår hårda hållning eller om det är lite kul att kändisar spårar ur framför kamerorna. Tills dess finns det inget rimligt skäl i hela världen att använda knark. Då är man precis lika hycklande som de män som tar bilen med barnstolen i framsätet och åker till en sunkig lägenhet där man kan köpa en 15-årig flicka från Ukraina.
Så. Nu var det sagt.