Fuck.
- 1 min
- 17 kommentarer
Skulle precis skriva ett i mitt eget tycke genialt inlägg om Sonja Abrahamssons @Sweden-vitsande bara för att upptäcka att Johan Wirfält redan har skrivit det. FYI: Det här är skitstort i hela amerikanska mediavärlden. Alla pratar om det, ej skämt.
Att Johan redan har skrivit mitt inlägg är bra eftersom nu slipper jag leta upp alla länkar till artiklar jag har läst (hatar det. sämsta sidan med bloggandet, som någon frågade efter i en kommentar häromdagen). Det är dåligt eftersom det här bara kan bero på två saker:
1. Vi lever i en Matrix/Prometheus-värld där Johan Wirfält bestämmer och därför kan läsa mina tankar och/eller drömmar
2. Jag är inte så unik i mitt tänkande som jag gärna vill tro. Och dessutom är jag långsam.
Hur som helst, läs inlägget, för det är jättebra. Och så lägger jag till en liten bonus:
Oavsett vad man tycker om Sonjas tweets, skadar det absolut inte Curators of Sweden-kampanjen eller Sverige. För helt plötsligt vet alla, ALLA, om att kampanjen pågår, och människor som aldrig har pratat om Sverige förut gör det på kafferasten, och tyvärr är vi människor inte mer sofistikerade än att vi om några veckor helt kommer att ha glömt vad debaclet handlade om och istället bara ha lagt till en liten extra del till Sverigepusslet som hittills bara har bestått av IKEA och the Swedish Chef i Mupparna.