Favorit i repris 3: Såhär kan man gör istället (2012/07/04)

  • 3 min

Den svensk som är absolut mest klarsynt när det gäller politik just nu är fotografenMattias Klum. I senaste numret av Filter finns en intervju med honom som borde vara obligatorisk läsning för alla som har rösträtt. Artikeln är lång och välskriven (igen av Erik Almqvist. Får ångest av hur bra den människan är) och jag ska inte citera sönder den här. Men summan av Mattias politiska syn är enkel: miljöministern borde vara den högsta övergripande ministern under statsministern. Inte finansministern som det är idag.

Eftersom vi lever i ett kapitalistiskt system är det lätt att glömma att det är just ett system. Vi människor har själva skapat reglerna för det. Vi har bestämt att pengar är hur vi ska mäta någots värde, och det har blivit så självklart att vi glömmer bort att det finns alternativ. Det slog mig särskilt när jag läste den här artikeln där integrationsministern och näringslivet tillsammans går ut för att (antar jag) slå tillbaka mot Sverigedemokraterna. Rubriken lyder: Öppenhet och mångfald är avgörande för vår tillväxt. 

Man kan tänka sig många andra argument för öppenhet. Ett kristet Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Ett utilitaristiskt Det maximerar människosläktets lycka. Eller ett allmänmänskligt Det känns bra i magen. Men istället väljer artikelförfattarna alltså att motivera sin åsikt med ekonomiska argument. Det är inte så konstigt. Så som diskursen ser ut just nu skulle allt annat uppfattas som flummigt. Ekonomi däremot, det är rationellt, sakligt, riktigt.

Men i själva verket är inte ekonomiska argument och teorier riktigare än andra teorier. Ekonomi är inte mer rationellt än religion. Det är bara en uppsättning dogmer som de allra flesta tror på, och som därför fungerar som styrmedel i våra samhällen. Det vore dumt att ifrågasätta ekonomi just nu. Nästan lika dumt som att ifrågasätta Guds ord på spanska inkvisitionens tid. Det gör det dock inte mer sant.

Något som däremot är sant är att vi bor på en planet, där det finns människor, djur, växter, stenar och vatten, och att vi är helt beroende av den här planeten för att överleva. Därför har Mattias Klum så oerhört rätt när han säger att miljöministern är den alla borde rätta sig efter: våra finansiella system är nämligen beroende av planeten. Men det är inte tvärtom. Jorden fanns i miljarder år innan Anders Borg balanserade Sveriges statsbudget.

Det här är, som någon frågade häromdagen, den främsta anledningen till att jag är medlem i Miljöpartiet: för mig finns det inget annat alternativ. Ett ekocentriskt system är det enda tänkbara. Miljö för mig handlar inte om att vara snäll; det handlar om att behålla och skapa förutsättningar för mänsklig utveckling. Därför blir det nästan skrattretande när människor här i USA pratar om att den amerikanska livsstilen inte är förhandlingsbar. Som att det gick att förhandla med en orkan, en skogsbrand eller en öken. Problemet är inte att ni inte skulle vinna diskussionen, problemet är att det inte finns någon diskussion till att börja med. Finansiella system, lagar och moral är förhandlingsbara. De är skapade av människan. Men vi kan inte göra nytt vatten eller ny luft. Hur sura vi än är för att regnskogen inte absorberar mer koldioxid kommer den inte att ändra sig. Därför tycker jag att vi ska sluta bråka med träden, och börja jobba eftersom de förutsättningar som finns.