Ett festligt inslag

Herregud det finns så mycket att blogga om just nu! Näthat, samtyckeslag och diverse böcker, filmer och radioprogram. Det kommer. Men, nånstans måste man ju börja. Således: Häromdagen var ju gaygalan, där kronprinsessan Victoria delade ut pris och efter det har blivit hejdlöst hyllad. Så fantastiskt att till och med KUNGAHUSET tycker att människor är lika mycket värda! Eller nåt.

Jag tycker att det var toppen att Victoria delade ut ett pris och jag tvivlar inte en sekund på att hon personligen inte tycker att homosexualitet är det minsta konstigt, och gärna vill stärka den minoritetens ställning genom sitt medverkande. Vad jag inte fattar är de gränslösa hyllningarna. För i Sverige 2013 är det hon gör inte det MINSTA kontroversiellt. Hon riskar inte en millimeter. Som ett gäng folkpartister skriver i ett mycket vettigt inlägg på QX: “Med en demokratiskt vald statschef skulle detta inte vara en sensation utan något av en självklarhet”. Vi förväntar oss att till och med de mest konservativa partierna i riksdagen ska vara för homsexuellas rättigheter. Men tydligen inte vår blivande regent?

HBTQ-rörelsen och de som supportar den borde inte hylla en central figur i ett system som handlar om att institutionalisera människors olikhet, bara för att hon beter sig normalt och mänskligt, Det är för lite, det är för sent. Att kungahuset först nu öppet tycker som typ alla svenskar, och att det anses fantastiskt, visar bara precis hur förlegat systemet är.

Så fortsätt gärna bjuda in även straighta kändisar till gaygalor. Men vi borde inte behandla deras medverkan som något annat än det den är: ett festligt inslag som är helt jävla självklart.