En bekännelse

  • 1 min

Jag är svintrött på reklam just nu. Jag finner det helt ointressant och oinspirerande på de flesta sätt. Inte ens riktigt bra jobb slår an en känslosträng inom mig. Jag inser ibland att jag sitter på kontoret och tänker på allt annat meningsfullt jag skulle kunna göra med min tid, som att starta en skola eller skriva poesi eller köra sopbil. Jag kastar avundsjuka blickar efter alla människor som har ett jobb där något faktiskt skulle hända om de inte dök upp.

Därför är det lite tunt med reklamrelaterade inlägg för tillfället, men jag hoppas att det är okej. Om en veckan åker jag nämligen till Cannes för att hitta inspirationen igen. Det brukar vara ett idiotsäkert trick. Om det inte funkar, då är det nog dags att på allvar börja överväga den där sopbilen.