Du som är så lyckad.
- 2 min
- 8 kommentarer
Blir man lycklig som människa av att ha en bra karriär? Är framgång på jobbet en vaccination mot problem på andra fronter i livet?
Svaret på de frågorna är nog, från de flesta, ett rungande NEJ. Man kan givetvis bli glad av jobbframgångar, men det räcker inte. Arbetslivet är inte allt. Och mot riktigt stora olyckor, som sjukdom och död, finns det inget vaccin alls. Det drabbar alla, kanske inte på precis samma sätt, men en chefstitel eller fina priser är garanterat ingen lösning. Det vet vi ju.
Ändå verkar det som att den här självklarheten är lätt att glömma bort. Den senaste veckan har jag läst allt jag har sett om Malik Bendjellouls tragiska bortgång förra veckan. Och nästan varenda artikel och kommentar har innehållit varianter på samma tema: HUR kunde det gå så här? Han som var så framgångsrik och hade gjort så fantastisk saker, som var så uppskattad bland sina kollegor, som var så inspirerande?
Som om en Oscar faktiskt var ett sånt där vaccin. Som om det skulle vara en anledning till att vara mindre sjuk, trasig, död. Som om den som är framgångsrik inte samtidigt kan vara andra saker.
Tyvärr tror jag att just den här missuppfattningen, som vi alla egentligen vet är fel, är en stor anledning till att så många framgångsrika människor också mår dåligt. Det känns så dumt. Du som har allt, du som är så duktig, du som har bättre förutsättningar än 99,99% av alla jordens människor, du kan väl inte gå omkring här med ångest? Pinsamt ju. Ryck upp dig. Om inte de orden kommer från omvärlden, kommer de garanterat från personen själv. För man vet ju. Vet ju att man inte borde vara olycklig. Man kanske har rätt till bolånet och scenen och SAS-loungen på Arlanda, men man har faktiskt inte rätt att känna sig helt jävla hopplös.
Jag vet ingenting om hur Malik mådde innan han dog, om det här hade något med saken att göra. Men för alla andras skull. För dem som fortfarande lever. För dem hoppas jag att vi kan sluta säga hur kunde det bli så trots att han var så framgångsrik och en gång för alla enas om att det ena inte utesluter det andra. Att alla har rätt att känna precis hur som helst, och bli lyssnade på och hjälpta. För lyckad och lycklig är tyvärr inte alls samma sak.