Det stora cookiemysteriet
- 1 min
Jag är inget stort fan av sötsaker. Men riktigt bra småkakor slinker ner utan problem. Och bullar. Semlor. Smågodis.
Något som däremot är helt obegripligt att folk väljer att sockerchocka sig med är cookies. Varenda svenskt 7 Eleven och småstadscafé med självaktning har dem på disken. De stora, torra, trista skorporna med små bitar av något som ska föreställa choklad, men säkert är någon form av industriavfall.
Med tanke på deras hederplats på disken måste de ju sälja. Men vem äter dem? Vem väljer att lägga dagens kaloribudget på den har törst- och ångestskapande produkten?
Jag tänker mig att det är lite ledsna och trasiga människor. Människor som tror att de inte fortjänar att ha kul. Som tror att till och med när de äter kakor, ska det inte vara en speciellt angenäm stund. De straffar sig själva med att knapra cookies tills käkarna värker.
Har jag fel? Är du en cookie-ätare? Berätta!
Det här inlägget tillägnas familjen Gren/Walse som ner till sin minsta, 4-månadersgamla beståndsdel delar min fascination för det här ämnet.