Dansa fastän hjärtat brister, dansa fast du inte är här
- 1 min
- 2 kommentarer
För ett tag sedan skrev jag om Tetrismusik och Veronica Maggio. Om hur hon är som gjord för just mig. Sen kom jag på att jag är nog en ganska lättpassad typ för det finns flera artister som verkar vakna upp varenda morgon och tänka: Jag undrar vad Nina vill lyssna på idag då?
De senaste fyra-fem åren har Annika Norlin/Säkert!/Hello Saferide varit en av dem. Inte nog med att hon är Sveriges överlägset snyggaste kvinna, att hon pluggar psykologi och bor i ett kollektiv i Umeå. Allt hon tar i blir så jävla bra.
Som när hon och Anna Järvinen gör en cover på Robyn och Kleerups With Every Heartbeat.
Eller när hon tolkar Sonja Åkessons poesi. Den här låten/dikten har förövrigt räddat mig igenom väldigt många dagar när jag känner mig helt värdelös, korkad och onödig.
Kanske den basta beskrivningen någonsin av hur det känns när man precis börjar gilla någon.
Och hur det känns när den personen inte gillar en tillbaka. Jäklar vad vi dansade till den här för ett år sedan. När jag fortfarande bodde i Sverige och umgicks med människor som kunde stå och och hoppa upp och ner på ett parkettgolv i fem timmar utan att bli rastlösa.
Om jag någonsin fyller 50 eller får Nobelpriset eller så och någon med en massa pengar funderar på vad de skulle vilja ge mig i present så önskar jag mig Annika Norlin. Helst att hon blir min bästis, men att hon spelar en låt går bra också.