Dagens va?

  • 1 min

Efter att ha läst ungefär 500 olika kommentarer, artiklar och inlägg om Athena Farrokhzads sommarprat var jag så klart tvungen att lyssna. Jag har varit superdålig på sommarprat i år, har inte alls känt nåt sug, men det verkade ju för spännande för att låta bli.

När jag lyssnade blev jag helt häpen. Var det allt? Baserat på kommentarerna hade jag förväntat mig att Farrokhzad skulle uppmana till mord, våldsamt upplopp och blodig revolution minst, allt indränkt i någon slags stalinistisk retorik. Så var det inte. Den dryga timmen var som en sammanfattning av mitt FB-flöde vilken dag som helst. Kritik mot de ökande samhällsklyftorna, mot den strukturella rasism och sexism som genomsyrar så många delar av våra liv, mot EUs flyktingpolitik och världens blodiga krig. Ovanligt välformulerat, absolut, men knappast särskilt långt ifrån vad de allra flesta i media och på andra ställen pratar om sommaren 2014.

Att så många blir så förvånade och arga över att någon kritiserar det kapitalistiska systemet i Sommar  säger mer om hur otroligt avslaget Sommar brukar vara, än någonting annat.