Bloggteori
- 1 min
Jag får ganska ofta frågan om det inte är jobbigt att blogga. Den som frågar tänker sig då att det exempelvis tar massor av tid. Eller att man med jämna mellanrum inte kommer på något att skriva om. Eller att man ibland helt enkelt inte vill dela med sig av det man tycker och tänker hela tiden.
Det är helt rimliga frågor. Men för min del är svaret alltid nej. Det är inte det minsta jobbigt att blogga. Jag har aldrig någon ångest över det och det är inte stressande. Om det hade varit det för mig (för det skulle det säkert vara för många) hade man ju aldrig orkat. Inte i fem år i alla fall. För mig är bloggen och bloggandet positivt på alla sätt. Jag längtar efter att skriva varje dag. Jag längtar efter mailen och kommentarerna och luncherna det ibland leder till. Ibland måste jag nästan springa ut ur ett möte för att jag känner att ett inlägg håller på att ta form i huvudet. Det är nog en av mina allra bästa känslor.
Sandra brukar ibland referera till någon av sina lärare på Berghs som sa något i stil med att om det inte går lätt, då är det inte för dig. Ibland måste man så klart göra saker som man inte gillar eller vill, men i det stora hela kan man inte bygga en karriär kring uppgifter som man bävar för att ta tag i. Det tycker jag är vettigt. För mig går det inte alls lätt att baka bröd. Inte heller att redigera bilder, samla på intressanta växter, bowla eller spela innebandy. Men det går lätt att blogga. Så då gör jag det.
Jag är bara väldigt glad att jag har hittat min lätta grej. Och att ni vill vara här och läsa den.