Bloggbubblan

På senaste tiden har jag funderat en del på bloggar. Och nu menar jag inte bloggar som den här, utan såna som gemene man tänker på när de hör ordet; de stora mainstreambloggarna. Oftast skrivna av ganska unga kvinnor och oftast med ett ganska tunt innehåll som i stora drag handlar om vad man gör, vad man har på sig och vad man äter. Ungefär.

Jag vet inte exakt, men det känns som att helt orimligt många människor tjänar ganska bra pengar på sina bloggar. Visst, har man hundratusentals läsare i veckan kan man få in en del pengar från bannerannonsering. Men jag har ändå svårt att se hur de olika bloggportalerna, som Metro, tänker att de ska få ihop sin affärsmodell. Ju bredare bloggen är, desto svårare blir det ju att få in rätt annonsörer. Lägg till det alla som läser i RSS och inte nås av annonserna alls. Det känns helt enkelt lite tunt som enda intäktskälla, framförallt eftersom banners är rätt värdelösa överlag.

Jag får lite känslan av att vi befinner oss i en minivariant av IT-bubblan, med skillnaden att nu är det unga tjejer som köper dyra kläder istället för unga killar som bygger gocartbanor i sina lägenheter. Den vuxna världen känner på sig att de här människorna är något intressant på spåret, men man vet inte riktigt vad det är, så man kastar en massa pengar på dem och hoppas på det bästa. Och precis som den gången kommer det förr eller senare att komma ikapp oss. Det kommer inte att få några större samhällsekonomiska konsekvenser, men för de människor det drabbar (både investerare och bloggare) kommer det säkert att bli ganska så svettigt.

Redan nu ser man hur de mer entreprenöriella av bloggarna, som Isabella Löwengrip och Elin Kling, bygger upp företag med flera ben där bloggen egentligen mer är en marknadsföringskanal. Det känns som en rimlig utveckling, men tyvärr kommer inte alla att fixa eller vilja det. De kommer antagligen att försvinna. Men precis som de 35-åriga IT-veteranerna nu om tio år intervjuas om hur det var. På DEN tiden.