Även om det nödvändiga kan te sig omöjligt, så kommer människan att fixa det. Om inte annat så av självbevarelsedrift.

Den här intervjun med KTH-forskaren Josefin Wangel var väldigt intressant. Hon går hårt åt idén om att exempelvis Hammarby Sjöstad skulle vara en hållbar stadsdel. Och det märkliga i att just stadbyggnad, som ju är kontrollerat av kommuner, inte per automatik tvingas vara hållbart. Det finns ju ingen konkurrens! Det är bara att bestämma att göra rätt, för som Josefin säger, tekniken finns ju. Men om inte ens de som bestämmer på kommunal nivå orkar tänka lite långsiktigt, hur ska vi då kunna förvänta oss att vinstdrivande företag ska göra det?

Men mest glad blir jag över att hon sätter ner foten kring det här med teknik och miljöproblem. För jag blir fan vansinnig om en till välutbildad, intelligent person sitter på en middag och påstår att vi inte behöver ändå vårt beteende, för “det kommer tekniken att lösa”. Då måste en ju fråga: var är den här tekniken du pratar om? Har du hört talas om den från en trovärdig källa? För jag måste erkänna att trots att jag verkligen gillar teknik, är optimist i grunden och har ägnat rätt många år åt att dammsuga media på fakta om miljö, har jag inte sett den. Artikeln som säger att snart är det klart. Dokumentären som landar i slutsatsen fortsätt som nu! Forskaren som säger till oss att luta oss tillbaka.

Grejen är ju att teknik inte uppfinner sig själv. Jag tror verkligen att det kommer att komma tekniska lösningar på vissa miljöproblem, men att man på ricko skulle kunna fortsätta äta hamburgare för 10 spänn, köpa nya kläder varje vecka och flyga till Paris för en tusing, är helt och hållet orimligt. Vi kommer att behöva göra om allt. Det kommer inte att vara kul, det kommer inte att vara enkelt, men det kommer vara ett faktum. Och antingen kan vi sticka huvudet i sanden och hoppas på att ett oklart “tekniken” kommer och löser allt åt oss, eller så kan vi bete oss som vuxna människor och börja förändringarna innan det blir fullkomligt kaos. Genom att investera i forskning. Genom att rösta fram politiker till makten som förstår att ekonomin är beroende av planeten, men inte tvärtom. Genom att tvinga folk på kommunen att faktiskt använda sig av de hållbara lösningar som finns. Det är inte en fråga om vi måste göra det. Det är bara en fråga om när, och hur jobbigt vi tänker göra det. För, som Wangel avslutar:

Även om det nödvändiga kan te sig omöjligt, så kommer människan att fixa det. Om inte annat så av självbevarelsedrift.