Almedalsveckan del 5: Det här med reklam, dårå

  • 2 min

Det här inlägget förtjänar nästan en trumvirvel. Jag har de senaste dagarna skrivit om kapitalismkritik, ekocentrisk världssyn, feminism och köttkonsumtion. Nästa morgon går jag till jobbet på ett reklambyrå. Hur går det ihop?

Först och främst: det gör det inte alltid. När reklam är som sämst står den verkligen för allt det jag tycker är fel: onödig konsumtion, vilseledning och förstärkande av normer. Jag har valt att jobba på en byrå som jag har respekt för och som i princip inte gör sån reklam, men jag är en vanlig anställd och kan inte helt välja vad jag ska jobba med. Visst är det möjligt att jag skulle kunna bli satt att jobba med ett företag som jag inte gillar.

Men. När reklam är som bäst gör den motsatsen. Då bygger den starka varumärken för riktigt bra företag och organisationer, som hjälper dem att växa på bekostnad av de dåliga. Då ifrågasätter den system, normer och beteenden. Och det bästa av allt: den gör det med miljoners miljoner i ryggen. Vad jag skriver om fotomodeller här når, om jag har tur, 12-15 000 personer. Om jag castar en reklamkampanj med människor som ser ut som folk, når den kanske 12-15 miljoner personer. Att jag sitter och fattar de besluten, istället för någon dude med bak- och framvänd keps som aldrig har tänkt i de banorna, tror jag på allvar kan spela rätt stor roll.

Mitt favoritexempel på det här är ICA-Jerry, som nog alla minns. De reklamfilmerna blev inte bara oerhört framgångsrika för ICA: eftersom de är en av Sveriges största annonsörer hade snart alla i hela Sverige sett en person med Downs syndrom i ett helt nytt sammanhang. Det satte igång debatter i tidningar och diskussioner runt fikabord. Och viktigast av allt: jag tror att det ändrade något i människors hjärnor. En grupp som aldrig syns fanns plötsligt där.

Det finns många exempel på liknande grejer. Klädföretaget JC Penney svarade på en protest från någon galen kristen grupp med en Fars Dags-annons med två pappor. Elektrolux fick upp diskussionen om plastavfall i haven genom sin kampanj Vac the Sea för några år sedan. Och nu senast: Curators Of Sweden ledde till världsomspännande prat om öppenhet, humor och anti-semitism.

Om rätt folk jobbar med reklam, både på byrå- och köparsidan, kommer såna här kampanjer inte att vara undantagen. De kommer att vara regeln. Och fasen vad det kan hända grejer då.