35m2 kärlek
- 1 min
- 13 kommentarer
En majdag 2008 satt jag och söndagsjobbade på en pitch (känns surrealistiskt när jag tänker på det. Söndagsjobb. Fyfan och gud vad jag aldrig kommer att göra det igen). Hur som helst: Mitt i alltihop hoppade jag på cykeln för att kolla in en lägenhet som i och för sig inte alls låg i den delen av stan jag var sugen på, men som ju verkade väldigt fin ändå.
Nu har det gått över fem år sen dess. Fem år av fest, dans, sovmorgon, kvällsjobb, tv-seriemaraton och frukost på balkongen. Men allt har sin tid och nu ska jag göra allt det där någon annanstans (närmare bestämt några hundra meter norrut till Stigberget). Jag hoppas verkligen att någon som tycker lika mycket om den som jag flyttar in. För det finns nog inga 35 kvadratmeter som förtjänar så mycket kärlek.
