Professorn tipsar: Så maxar du julbordet utan att gå upp i vikt

  • 6 min

Julen är en tid för frossande i läckerheterna kring julbordet, men många känner stressen inför helgernas eventuella extrakilon som kan göra det svårt att komma i favoritbyxorna. Med rätt metod lovar jag att du kan äta gott och mycket utan att gå upp i vikt. Här är mina 5 bästa tips på hur du maxar din julupplevelse med hälsan i behåll. 

Det lackar äntligen mot jul. Vid sidan om klappar och efterlängtad gemenskap efter en lång pandemi, ser många fram emot det svenskaste vi har – julbordet. Tänk bara: senapssill, kallrökt lax, prinskorv, leverpastej, köttbullar och gräddiga ostar. Och inte minst, snaps.

Men lika många som ser fram emot julbordet, bävar också inför det som kommer efteråt – hälsostressen inför otrivselkilon och rädslan för att inte längre komma i sina favoritjeans.

Mitt namn är Fredrik Nyström. Jag är professor i internmedicin vid Linköpings universitet och aktuell med boken Radikalt lagom. Med över 30 års erfarenhet av att behandla patienter med viktproblem, är jag något av en expert på vilken julmat som är bäst för den som vill leva ett långt, lyckligt och hälsosamt liv.

Här kommer mina fem bästa julbordstips, baserade på hundratals vetenskapliga studier och gammal nordisk visdom som tillsammans utgör det jag kallar för lagommetoden. Det bästa är att du med lite planering och några enstaka undantag kan frossa av allt det härliga som julen har att erbjuda, utan hälsostress eller dåligt samvete.

 Tips 1: Ju fetare du äter, desto mindre lik tomten blir du

Gammelmormor visste mer om hälsa än du tror, när hon lagade dopp i grytan eller stekte julens köttbullar med extra mycket smör. Fett är en av människans makronutrienter, alltså ett av de näringsämnen vi behöver stora mängder av för att överleva. Fet mat är alltså inte bara god, utan också naturlig. Dessutom är den mättande. Så genom att äta mycket av den fetaste maten från julbordet håller du dig mätt länge och kan lätt skippa juldagsmorgonens frukost med risgrynsgröt. Stora, glesa och feta måltider ökar energiförbrukningen och ser till så att du inte blir lika rund som tomten.

Tips 2: Tacka nej till vörten, potäterna och risgrynsgröten

Människan har existerat i sisådär 250 000 julhelger, men vi har bara odlat spannmål de senaste 12 000 åren. Evolutionen går långsamt och våra kroppar är vare sig anpassade för vörtbröd, risgrynsgröt eller potatis. Kolhydrater innehåller nämligen mycket socker. Förr i tiden var det klokt att äta stora mängder kolhydrater vid skördetid, för att få fettreserver som kunde förbrukas under en lång vinter med svältperioder. Det passar dock illa när vi har tillgång till spannmål året om. Kolhydrater är faktiskt roten till flera vanliga folksjukdomar, eftersom överdriven konsumtion av socker med tiden kan leda till viktökning, hjärtproblem och diabetes.

Om du är särskilt förtjust i brödet, gröten eller potäterna kan du förstås äta det i lagom mängd. Det finns faktiskt studier som visar att överviktiga har bättre långsiktig prognos än de som hårdtränar och plågar sig med extremdieter för att behålla midjemåttet. Så unna dig sådant som ger en lyckokick – lyckliga människor har nämligen den allra bästa hälsoutsikten.

Tips 3: Ta julsnapsen med gott samvete

Visste du att alkohol är vår okända fjärde makronutrient vid sidan om fett, proteiner och kolhydrater? Alkohol innehåller mycket näring och ett måttligt men regelbundet intag av alkohol är hälsosamt för såväl hjärtat som blodkärlen. Faktum är att det minskar risken för diabetes, eftersom alkohol sänker blodsockret och dämpar hungern. Om du tar en snaps till julskinkan vidgas dina kärl under natten. Då får ditt hjärta vila och dina kärl avlastas från tryck. Så ta gärna en snaps eller två till julmaten, men drick alltid med omsorg för dina nära och kära.

Tips 4: Frukt är godis, så det kvittar om du äter knäck eller apelsin

Knäck innehåller socker som kan knäcka din lever, men den förrädiska apelsinen kan faktiskt göra detsamma.

Socker består av fruktsocker och glukos. Fruktsockret tas upp av kroppen och omvandlas till fett i levern. Där vill du inte ha fett, eftersom det är förenat med bukfetma, förhöjt blodtryck och blodsocker samt förhöjda fettvärden.

Det spelar ingen roll om apelsinen har en pigg orange färg eller är ekologisk – frukt består nästan enbart av socker. Som om inte det vore nog är frukterna i butiken besprutade med allsköns gifter. Människan har dessutom manipulerat dessa sockerbomber, så att de idag är många gånger större än vad de var när våra håriga förfäder plockade dem från trädkronorna under en kort period om hösten.

Diabetespatienter som äter frukt håller sig knappast borta från doktorn, utan behöver sockersänkande diabetesmediciner.

Frukt är godis och du gör klokast i att frossa i den feta maten, snarare än i knäck, apelsiner och dadlar.

 Tips 5: Skippa din julångest och ge inga gymkort i julklapp

Kasta vasaloppstankarna i diket, annars ligger du snart själv där och kippar efter andan för att hjärtat flimrar eller för att du snavat till följd av dina slitna knäleder.

Det är tufft för kroppen att träna hårdare än du egentligen klarar av. Så spara pengar på dyra gymkort till dig och människorna du tycker om. Särskilt om du inte är en missbrukare av de beroendeframkallande endorfiner som skickas till hjärnan när du hårdtränar. De skapas för att hantera smärtan som kommer av för hård träning. Mjölksyran som framkallar smärtan är en av kroppens naturliga varningssignaler, som berättar att kroppen belastas för hårt och riskerar skador. Långdistanslöpare och vasaloppsåkare har dock lärt sig att inte lyssna på sådana signaler.

Den som tränar lagom kan må bra av det, men den som hårdtränar bara för att någon annan påstår att det är bra utsätter hjärtat och lederna för stora risker som på sikt kan förkorta ditt liv med många år.

Så om du trots allt känner att det har ätits väl mycket från julbordet – ta lagom snabba skogspromenader i vinterlandskapet. Det räcker mer än väl för att kroppen ska må bra och för att du ska bli av med dina extrakilon. Ta med den du tänkt köpa gymkortet åt och belöna er med kaffe och choklad när ni kommer hem. Studier visar nämligen att lite choklad gör dig lyckligare, liksom att kaffet ökar din förbränning.

Sist men inte minst vill jag ge dig ett riktigt bra julklappstips! Om du vill lära dig mer om hur man lever långt och lyckligt utan att träna, banta och stressa sig till döds, rekommenderar jag att du köper min bok Radikalt lagom. Den krossar många av våra vanligaste myter om hälsa och är fylld med tips på hur du lever hälsosamt utan att göra hälsa till ditt enda livsstilsintresse.

Antingen köper du boken här eller i din lokala bokhandel.

Med önskan om en riktig flott jul,

Fredrik Nyström

 

”Om du kliver ned i Wims isvak, kan jag lova att du kliver upp ur den som en annan människa”

  • 6 min

Här bjuder vi på Alexander Warg-Pärleros förord till ”Ismannen” Wim Hofs bok Wim Hof-metoden.

Läser du den här boken kommer det att förändra ditt liv. Om du följer hans råd kommer du att bli en annan människa. Det är jag hundra procent säker på.

Wim Hof har uppgraderat mig tre gånger om. Nu är jag mer grundad, mindre stressad och tror att bara några dagar i hans värld kommer att hjälpa även dig.

Det kanske inte känns självklart? Det gjorde det i alla fall inte för mig. Inte från början. Det var för några år sedan som en vän berättade om en människa som sprungit upp för Mount Everest i shorts. Då skrattade vi åt det märkliga i att ens komma på tanken, men det var innan jag visste att just den här människan skulle förändra mitt liv.

Vid en första anblick kan Wim Hof framstå som den antika filosofen Diogenes – en eremit som vänt världen ryggen för att i stället tillbringa livet i en kruka. Den som ser förbi det vilda skägget och vanvettiga experiment som att springa barfotamaraton i stekhet ökensand eller att sätta världsrekord i isvaksbad, inser dock att Wim Hof i själva verket påminner om Aristoteles.

För Aristoteles var meningen med livet lycka och numera är jag övertygad om att den extrema holländaren är något viktigt på spåren. För trots att jag som grundare av Framgångspodden har haft förmånen att intervjua många av världens främsta entreprenörer, tänkare och världsförbättrare, tycks få ha varit lyckligare än Wim Hof.

När många av oss stressar sig fram genom livet, har Wim Hof hittat sätt att finna lugn. När många av oss blir förkrossade av motgångar, har Wim Hof försökt se ljus i mörkret. När många av oss drivs av att bli förmögna, har Wim Hof i stället gjort sig av med det mesta han äger.

Men vem har tid att ägna dagarna åt djupa andetag och iskalla duschar? Lite senare skulle jag faktiskt få möjligheten att ställa honom den frågan. Hans svar?

”Den som inte kan ge tio minuter åt sin andning, bör i stället ge den en timme om dagen.”

När han började hyllas av internationella framgångsprofiler som äventyraren Bear Grylls och skådespelaren Russell Brand insåg jag att det inte enbart var frågan om en vildhjärna, utan om ett fenomen.

Vi träffades hösten 2019, på hans gård utanför Amsterdam. Vårt team möttes av den lösspringande hunden som hälsade oss vid grinden, de frigående hönsen i trädgården och delar av hans familj. Vi blev varmt välkomnade. Plötsligt stod Wim Hof framför mig. Han var lång och skäggig, iklädd shorts och en sliten t-shirt. Precis som jag föreställt mig och väldigt långt ifrån många andra som intervjuats i podden.

Knappt hade vi hälsat innan Wim kastade sig ned i soffan, tog fram gitarren och började riva av några låtar. Jag var ställd. Skulle jag inleda intervjun? Sjunga med? Jag bestämde mig för att bara lyssna. Efter en stund lade han gitarren åt sidan, han var redo. Och det blev ett samtal jag aldrig glömmer.

Det är sällsynt att få intervjua någon som rör sig ledigt mellan himmel och jord, men det var precis vad jag fick med Wim. Vi pratade om framgångarna med företaget han driver tillsammans med sina barn och om motgångarna, som den svåra förlusten av hans fru. Vi pratade om de vetenskapliga bevisen för att våra kroppar kan självläka om vi bara ger dem chansen och om hur man kan frigöra den enorma potential som ryms inom varje människa med hjälp av Wim Hof-metoden.

Under hela vårt samtal kände jag en sådan extrem närvaro från Wim. Han utstrålade en kärlek till livet som smittade av sig på ett sätt jag aldrig upplevt. Det var som om tiden stod stilla. Men under vårt samtal märkte jag att han tog djupa andetag lite nu och då. När jag pratade kunde han plötsligt göra en hög och ljudlig inandning. Det kändes konstigt, ville han avbryta? Snart förstod jag dock att han tränade på sin djupandning medan sam-talet pågick. Jag bad honom att visa mig, varpå han bland annat förklarade att vår andningsteknik påverkar hela kroppens kemi liksom att stress sitter i bröstet och att det därför är viktigt att i stället andas från magen.

Därefter skulle jag få testa det isvaksbad som han hade hemma. Du kan väl sitta i två minuter, sa Wim, men jag ville pusha mig till gränsen och köra tio. Han sa med viss tvekan okej, satte sig bredvid mig och visade hur jag skulle göra. Många av oss har kallbadat, men få har suttit stilla i nära nollgradigt vatten för att andas medan tusen isande knivar hugger dig i kroppen. Det är så det känns, men med hjälp av hans teknik klarade jag de tio minuterna.

Efteråt var jag fylld av ny energi. Det kändes magiskt och teamet sa att det märktes på mig. Det verkar även andra ha noterat, eftersom ett av klippen från vårt möte har över två miljoner visningar på Youtube.

Jag återvände hem som en inspirerad och delvis ny människa. Jag körde hans andningsövningar, duschade kallt. Och mina dagar kändes lättare. Jag klarade av att göra fler saker. Kände mig mer grundad, mindre stressad och mindre sjuk. För första gången kändes det som om jag hade kontroll över livet, snarare än att livet hade kontroll över mig.

Sedan kom covid-19. Över en natt förvandlades världen till oigenkännlighet och någonstans på vägen tappade jag bort mina nya rutiner. Under våren 2020 blev jag själv sjuk och kämpade med svåra andningsproblem. På nätterna låg jag med en vilopuls på över 100 och kippade efter andan. Det vara nära att jag fick läggas in på intensiven, men då blev jag påmind om Wim och bestämde mig för att gå all in. Jag började göra Wims andningsövningar flera gånger om dagen och när jag vaknade med andnöd om nätterna. Efter bara några dagar kände jag mig bättre. Nu släpper jag inte taget om övningarna och känner mig starkare än någonsin.

Jag insåg också att fler kunde bli hjälpta av hans metod. Jag började därför att livesända mina dagliga andningsövningar, utan någon förväntan på vad det skulle leda till. Det dröjde dock inte länge tills vi var tio till tjugo tusen som djupandades tillsammans.

Men min historia är bara en av hundratusentals andra som vittnar om de mirakel som kommer av att lyssna på ismannen från Nederländerna. Wim Hof-metoden är idag ett globalt fenomen som har hjälpt så många människor, på så många ställen.

Kanske är han rent av en Aristoteles för vår tid, för bakom det där yviga skägget döljer sig djup kunskap om hur vi kan bli starkare, friskare och lyckligare genom att utforska vår inneboende potential.

Om du kliver ned i Wims isvak, kan jag lova att du kliver upp ur den som en annan människa.

Alexander Warg-Pärleros
Entreprenör, författare och grundare av Framgångspodden

Dags för periodisk fasta?

  • 5 min

I boken Näringskompassen: De vetenskapliga slutsatserna om kosten som håller oss friska gör vetenskapsjournalisten Bas Kast en undersökning av den samlade näringsforskningen och sammanfattar vad vetenskapen idag vet om hur vi bör äta — men också när … Här bjuder vi på ett avsnitt ur kapitel 12, Tajming av mat och bästa sättet att fasta.

Våra kroppars dag–natt-rytm kan vi följa djupt in i våra cellers inre, ända till generna. Mer än hälften av vår arvsmassa följer en dag–natt-rytm. Det betyder att tusentals gener är mer eller mindre aktiva bero­ende på tid på dygnet. I ett visst organ, till exempel levern, blir otaliga gener aktiva tidigt på morgonen, medan andra däremot blir passiva. Under dagens skeden bildar de olika cellerna i våra organ olika proteiner beroende på genernas aktivitet. Man kan säga att beroende på klocktid är vi en annan organism, en annan människa, vilket jag som person med dåligt morgonhumör absolut kan intyga.

Två möss från genetiskt likvärdiga stammar. Lika stora, lika gamla, och här kommer det: De båda djuren har hela livet ätit likadant. Inte bara samma mat, utan också samma mängd. Hur är det möjligt? Varför är den vänstra musen tjock och den högra smal?

Är detta bara teoretiska hårklyverier? Nej, de praktiska konse­kvenserna är avsevärda. De kan avgöra skillnaden mellan tjock och smal. Exempel: Om försökspersoner får identiska måltider, en gång på morgonen och en gång på kvällen, reagerar kroppen helt annorlunda även om fastetiden före måltiden var lika lång. Tidigt på morgonen är till exempel vår insulinkänslighet som störst. Blodsockerhöjningen efter en måltid är därför som lägst på morgonen. Näringsämnen, särskilt kolhydrater, låter sig ”stoppas undan” som bäst på morgonen. Under dagens lopp avtar vår blodsockerkontroll allt mer. Ur blodsockrets synvinkel är det på kvällen som om vi hade – vid objektivt lika måltids­storlek – ätit en dubbelt så stor måltid. Något tillspetsat förvandlar vi oss sent på kvällen till en temporär diabetespatient. Kolhydrater är nu ett problem.

Det gör alltså stor skillnad när vi äter något.

Det gör alltså stor skillnad när vi äter något. I ett experiment dela­des överviktiga kvinnor in i två grupper. Alla kvinnor skulle följa samma diet med samma (reducerade) kalorimängd, med ett enda undantag: Den första gruppen åt en stor frukost och en liten middag, medan den andra gruppen gjorde tvärtom (sparsam frukost, rejäl middag). Resul­tatet: Gruppen med den stora frukosten gick ner betydligt mer i vikt. Dessutom eller sammanhängande med detta var blodfettvärdena vid försökets slut mycket, mycket bättre.373 Det betyder inte att var och en av oss nödvändigtvis måste sätta i sig en monsterfrukost, särskilt inte om man råkar vara en av dem som inte är hungrig vid denna tid på dagen. Likväl bör man tänka på att det som regel är bättre att få i sig största delen av kalorierna tidigare på dagen hellre än senare.374

Som tidigare antytts spelar det inte bara roll när vi äter hur mycket, utan också när vi äter vad. Det faktum att vi under dagens lopp för­vandlas till en diabetespatient i miniatyr, visar att vi helst bör inta kolhydratbomber under dagens första hälft. På grund av den förhöjda insulinkänsligheten på morgonen kan kroppen relativt snabbt bearbeta glukosströmmen vid denna tidpunkt. Framåt kvällen får vår kropp helt enkelt anstränga sig mer med samma mängd kolhydrater.

En anledning till det är sömnhormonet melatonin, vars utsöndring också i stor utsträckning följer en dag–natt-rytm. Klart dagsljus hämmar produktionen av melatonin. När det mörknar, ökar koncentrationen av melatonin och vi blir trötta. Även bukspottkörtelns insulinproducerande celler är försedda med mottagarmolekyler (receptorer) för melatonin: Så snart melatoninet dockar vid dessa antenner, hämmas utsöndringen av insulin. Bukspottkörteln somnar, så att säga. Resultatet blir att blodsockerregleringen begränsas på kvällen och natten. Om vi vid en sen timme medan bukspottkörteln slumrar skyfflar in ett lass potatis, cirkulerar glukosmolekylerna längre tid än vanligt i blodet på grund av den svaga insulinutsöndringen – med risken att de ”klibbar ihop” vår kropp inifrån.

Ur den synvinkeln verkar det bästa vara att förlägga större delen av intaget av hälsosamma kolhydrater, som fullkornsbröd, müsli, frukt med mera, till dagens första hälft. På eftermiddagen kan man sedan ta för sig av en proteinkälla, som fiskfilé med grönsaker, medan man framåt kvällen förser sig av fettrikare livsmedel, som avokado, nötter, olivolja och så vidare.

begränsa tiden för ätande till en viss period av dagen

Ännu viktigare än denna ”fininställning” av huvudnäringsämnena är förmodligen att begränsa tiden för ätande till en viss period av dagen. Även här får man pröva sig fram. Själv tycker jag att det fungerar fint med perioden 8 till 8 (klockan 20). Även om jag inte är en baddare på självdisciplin, det ska gudarna veta, tycker jag inte det är alltför svårt att följa den regeln. Jag äter alltså oftast under denna tolvtimmarsperiod. De övriga tolv timmarna fastar jag. När jag är på något strängare humör och vill bli av med en eller annan fettvalk som ansamlat sig, kortar jag ner perioden från klockan 9 till 19. Vilken period som är optimal går för närvarande inte att säga. I viss mån tyder dock musstudierna på tumregeln: Ju kortare period, desto tydligare blir de gynnsamma effekterna. Till syvende och sist är det viktigaste att du hittar en rytm som passar din vardag och som du kan leva med. Se alltså till att hitta en rytm som inte smakar för mycket umbäranden!

 

Oväntat besök på kinesiska nyåret

  • 2 min

Det hemliga pianot är den kinesiska konsertpianisten Zhu Xiao-Meis memoarer. Boken är ett testamente till musikens obönhörliga kraft och hur den hjälpte Xiao-Mei att överleva arbetsläger och intensiv hjärntvätt — en mästerlig skildring av modern kinesisk historia som angår oss alla. Här nedan bjuder vi på ett utdrag som berättar om ett efterlängtat återseende under det kinesiska nyåret 1969.

Mot slutet av 1968 är det min syster Xiaoyus tur att tvingas ge sig iväg. Hennes resmål är en avlägsen trakt i Yunnan, känd för sina barbariska seder – det berättas att männen där enleverar flickor genom att rulla in dem i täcken, som djur. Det är en ny chock. Jag ser på min lilla syster med ny blick. Hon som jag dittills betraktat med den äldres överseende, som jag inte brytt mig om, som om hon var den minst begåvade av oss, plötsligt börjar hon existera för mig.

Hennes resmål är en avlägsen trakt i Yunnan, känd för sina barbariska seder

Vi väntar ängsligt på hennes brev. För varje dag som går ser jag min mors ångest öka. Det har hänt något med hennes dotter, det är säkert. Äntligen kommer ett brev. Xiaoyu förklarar att hon har rest i tio dagar och tio nätter, halva resan med tåg, andra halvan med buss, innan hon nådde sitt mål. Hon är utmattad. Hennes ben är så ledstyva att hon nästan inte kan gå. Åtminstone lever hon.

Det är åter kinesisk nyårsafton, och någon knackar på dörren. Min mor går och öppnar :

– Xiaoyin!

Min syster är där, mager, oigenkännlig.

– Jag ville se er, säger hon helt enkelt.

Hon vet inte att denna gång kommer hennes frånvaro att vara i tjugoett år.

Efter några månaders vistelse i Inre Mongoliet, hade Xiaoyin och tre vänner inte stått ut längre utan kastat sig in i ett vansinnigt äventyr, att återvända till Peking för att återse sina familjer. De har korsat öde stäpper, ensamma, utan karta, utan förnödenheter, men de har fått mat av häpna invånare. De har haft tillgång till alla tänkbara transportmedel, kärror, lastbilar. Deras resa har varat i arton dagar.

Xiaoyin tillbringar en månad hos oss innan hon reser tillbaka till Mongoliet, fortfarande av fri vilja. Innan hon reser ber hon min mor att skaffa henne ett dragspel, för där borta lider hon av frånvaron av all musik. Hon vet inte att denna gång kommer hennes frånvaro att vara i tjugoett år. Efter Maos era kommer hon att byta bostadsort flera gånger i olika provinser i Kina och sedan gifta sig, av politisk övertygelse lika mycket som av kärlek, med en arbetare som hon alltid kommer att vara trogen, och skapa ett hem långt från sin familj.

Om hemligheterna bakom ett lyckligt äktenskap

  • 4 min

Boken Tager du? Och sju andra äktenskapsfrågor du vill veta svaren på bjuder på sammanfattningar av forskningen kring kärlekens alla aspekter och baserar sig helt på ett bröllopstal som författarna höll till ett par i vänkretsen. Vi bjuder på ett avsnitt ur kapitel 4: Vad har experterna sagt om lyckliga äktenskap?

 

Miyako Matsumoto

Trots att forskningen hela tiden har gått framåt är fynden fortfarande inte så entydiga som psykologerna hade kunnat hoppas på. En studie från 2003, där man följde 105 par under fem års tid, fann till exempel inget stöd för att positiva färdigheter – som att föreslå konstruktiva lösningar på meningsskiljaktigheter, förmedla förståelse för partnerns ståndpunkt och gå med på kompromisser – skulle ha någon effekt på den äktenskapliga lyckan. Dessutom hade forskarna svårt att få grepp om vad typiska negativa beteenden hade för betydelse. Sunt förnuft säger att kritik mot sin partner, rättfärdigande av sitt eget beteende eller undvikande av ansvar bidrar till konflikter och missnöje i relationer. En del studier har bekräftat detta. Men andra har inte funnit samma samband. Så goda färdigheter när det gäller kommunikation och problemlösning kan spela roll för äktenskapslyckan, men det är inte självklart. För att försöka förstå hur det kan vara så behövs ytterligare en bit till äktenskapslyckopusslet: känslor.

Men det var känslorna som var viktigast.

På senare år har forskarna nämligen funnit att färdigheter och känslor interagerar med varandra i att förklara äktenskapslycka. I en stor studie från 2005 observerades par i början av sina äktenskap. Forskarna letade efter fyra saker: negativa beteenden (som att kritisera, ställa krav och förneka ansvar), positiva färdigheter (uttrycka egna behov och föreslå konstruktiva lösningar), negativa känslor (ilska, oro och nedstämdhet) och positiva känslor (tillgivenhet, intresse och humor). Sedan följde de upp makarnas äktenskapslycka längre fram. Resultaten visade att beteenden/färdigheter och känslor interagerade med varandra (det betyder att deras samlade effekt måste förstås tillsammans). Men det var känslorna som var viktigast. För par som uttryckte mycket positiva känslor spelade negativa beteenden nästan ingen roll. Makarna kunde tjata och gnata, kritisera varandra och ducka för ansvar – men så länge det gjordes med mycket humor och äkta tillgivenhet hade det ingen effekt på deras äktenskapslycka. Samma sak gällde frånvaron av positiva färdigheter. Även par där makarna var dåliga på problemlösning, kompromissande och att ta den andras perspektiv var i regel lyckliga, så länge de kände sig kära i varandra och visade det. Däremot gällde inte det omvända. Frånvaron av kärlekskänslor kunde inte räddas av att till exempel vara bra på konfliktlösning.

Negativa känslor tycks så att säga riskera att urholka värdet av de positiva över tid.

Det har också visat sig att lyckliga gifta par har meningsskiljaktigheter lika ofta som olyckliga. Skillnaden ligger i att de inte tycks uppleva starka negativa känslor när de uppstår. Flera studier visar att det som bäst predicerar äktenskapslycka är kärlekskänslor. Och efter skilsmässa anger makarna ofta just känslorna (avsaknaden av positiva och/eller förekomsten av negativa) som skäl. Varför är känslorna så viktiga? Förmodligen handlar det om trygghet. Vidare är det som främst skiljer lyckliga från olyckliga äktenskap mängden negativa känslouttryck, inte positiva. Negativa känslor tycks så att säga riskera att urholka värdet av de positiva över tid.

Känslor är förstås svåra att styra över. Ändå visar forskningen att det finns saker man kan påverka själv, i gränslandet mellan färdigheter och känslor. För även om man inte väljer vilka känslor man ska känna, väljer man i hög utsträckning vilka känslor man ska visa – och hur man visar dem. De studier där man följt par under lång tid visar att lyckligt gifta par ofta gör medvetna val på den punkten. De hittar sätt att hålla de negativa känslorna i schack samtidigt som de uttrycker positiva känslor ofta.

Hon svarade tålamod.

Kapitlets sista äktenskapsrådgivare, som Karl och Gudrun heller aldrig träffade, heter Miyako Matsumoto och är från Japan. Hon är varken psykolog eller äktenskapsforskare. Däremot är hon – tillsammans med sin man Masao – huvudutmanare till Karl och Gudruns världsrekord. Miyako och Masao, som gifte sig 1937, är nämligen världens äldsta gifta par som ännu är i livet. När de kom med i Guinness rekordbok fick Miyako frågan vad som är nyckeln till ett lyckligt äktenskap. Hon svarade tålamod. Det är en kärnfull sammanfattning av var den psykologiska äktenskapsforskningen står i dag. Den behövde ungefär ett sekel på sig för att komma dit, men för Miyako och Masao räckte det med sisådär 80 år.