Några följdfrågor

Briljanta Brita Zachari skrev häromdagen ett inlägg angående Our Legacys senaste lookbook och de minst sagt märkliga kvinnoporträtt som finns där. Här kan man läsa det (skitbra) inlägget. Hon fick även ett svar från Jockum Hallin på Our Legacy som, enligt Brita “dock inte riktigt att det besvarar alla de frågor som finns kring detta, samtidigt som det väcker en del nya” och det kan man ju verkligen hålla med om.

Några saker jag undrar är exempelvis:

– Är det inte lite märkligt att lägga sitt varumärke helt i händerna på en fotograf? Har faktiskt aldrig hört talas om att någon har gjort det, helt utan brief, instruktioner och godkännandeprocess. Om det har skett i det här fallet (vilket jag ifrågasätter, tycker snarare att det luktar den klassiska modemanövern “alla andra har gjort fel utom jag”) blir naturligtvis följdfrågan: varför? Verkar otroligt riskfyllt och inte särskilt smart.

– På vilket sätt är det här fotokonst och inte reklam? Jag har svårt att se hur en lookbook för ett varumärke ska bedömas som konst.

– Men när vi ändå pratar konst: Varför skulle det vara “censur” att välja vilka bilder man publicerar? Är det då också censur när Fotografiska eller Moderna Museet gör ett urval av en konstnärs verk till en utställning?

– Vad sjutton har det med saken att göra att kvinnan på bilden är fotografens flickvän?

– Apropå följande citat: “Med ett någorlunda “modernt” sätt att återspegla könsrollerna borde givetvis Katherine ha varit den starka kvinnliga polisen, eller kanske en ung hänsynslös Griselda Blanco för den delen, med sin gubbe hemma väntandes i kalsongerna om man skall dra det lite längre, då med risk för att kapsejsa i totalt motsvarande riktning.”

Varför skulle det kapsejsa mer än det ni just visade? Och varför skulle det ens vara något ni behöver tänka på, eftersom ni outsourcar hela varumärket till fotografen ändå? (tillägg: Jockums beskrivning är inte en exakt spegelbild. En exakt spegelbild hade varit att katalogen öppnades med en bild på två nakna snubbar som har oralsex, och följdes av bilder på nakna män och påklädda kvinnor. Ett annat alternativ hade naturligtvis varit att ingen hade oralsex och att ingen var naken, alternativt att alla var det, men det verkar inte finnas på agendan av någon anledning)

– Slutligen: Varför tror du att Brita eller någon annan ger blanka fan i att “Our Legacy-mannen” vill inte ha dig liggandes platt på magen. Vi gillar dig på tårna, full av uttryck”?  Kvinnor finns inte för att tillfredsställa Our Legacy-män eller någon annan, på magen eller på tårna. Det var liksom inte därför Brita skrev sitt mail och det är inte därför jag skriver det här. Det är för att vi är professionella människor i en professionell värld och ni har gjort ett riktigt dåligt jobb. Att ni tror att ni kan försvara er genom att säga hur ni vill att vi ska vara säger oändligt mycket om hur den här boken kom till från början.

  • Rickard

    Du sätter ord på mina tankar som jag fick när jag läste svaret. Blev så jävla lättad när jag såg vad du skrivit.

  • nisse

    Nej kvinnor finns inte till för att tilfredställa män- helt riktigt.

    Varför antar då Brita att hon ligger och poserar som hon gör för mannen skull? Ligger du aldrig i din ensamhet med rumpan upp i vädret bara för din egen skull?

    Det gör iaf jag iblan utan något mål att behaga varken kvinnor eller män.

    • Maria

      Men hur manga bilder ser du pa man, nakna och med ansikter franvant? I annonser, pa tv, pa billboards och i andlosa modereportage? Problemet ar ju inte nakenheten utan att mannen ar pakladd pa de har bilderna medan kvinnan ar avkladd. Pa sa satt skapas en kontrast mellan kvinnlig mjukhet, sarbarhet och manlig makt. Det ar forhallandet mellan bilderna som ar problematiskt – betraktaren leds till att applicera mannens blick pa kvinnans kropp och vi far inte veta nagot om kvinnans egen tankevarld (aven om samma bild kanske hade haft en annan effekt om den stod ensam och om man dessutom kunde se hennes ansikte).

    • Hanna

      Men gud, det finns väl massor av saker vi gör i vår ensamhet, onanerar till exempel. Det blir ändå en jävla skillnad när det porträtteras på bild!

  • M

    Annat än att jag tycker att lookbooken är en rätt tråkig historia så har jag emellertid inga problem med att förstå vad Jockum menar, men jag kanske har missat något?

    -Det kanske är märkligt ur ett reklamperspektiv men är faktiskt återkommande hos många modeföretag som vill anspela på en konstnärlig eller finkulturell prägel, till exempel J. Lindebergs säsongskataloger The Documentary And A Dream. Det blir dock tydligt i svaret att Our Legacy (OL) faktiskt har godkänt bilderna och tolkat dom som intressanta och av värde, samt att det de facto har funnits instruktioner för uppdraget.

    -Förstår inte varför dom skulle utesluta varandra, och antagligen är det deras ambition.

    -Det är ett beställningsjobb av en fotograf, det består av flera verk som tillsammans blir en konstellation med sin egna dynamik. Om enligt svaret ser till OL:s tolkning av bilderna så finns det även en berättelse att avläsa samtidigt som man därför inte ska rycka bilderna ur sitt sammanhang.

    -Att kvinnan på bilderna är fotografens fru är en förklaring till varför hon figurerar, det är tydligen en del av hans uttryck.

    -Svaret till vad “Our Legacy-mannen” vill ha var blott en (retorisk) referens till Britas första inlägg.

    Hela det här debaclet framstår för mig som en lektion i kritisk teori, hur mycket kan man projicera på ett företag utan bevis på varken systematik av liknande bilder eller något som faktisk är uttalat kränkande? Om man ser till svaret så verkade OL nöjda med resultatet, annat än hur den har tolkats.

    Man kan i alla fall säga att det hårda debattklimatet som skapas på nolltid bidrar till ingen annan utväg än en pudel är möjlig – Även om det potentiellt kan visa sig bli kontraproduktivt om man ser till utvecklingen av sundare ideal på lång sikt.

    • Nina Åkestam

      Jag tycker inte att det är ett särskilt hårt debattklimat här. Det är en diskussion med frågor och följdfrågor. Att bilderna inte är “uttalat kränkande” förstår jag inte riktigt vad det betyder – som kvinna tar jag naturligtvis illa upp av alla bilder där kvinnor objektifieras, även om inte avsikten är ond. Och kanske lite extra illa för att det är ett varumärke man gillar och respekterar. De borde stå över såna här grepp. Systematiken i det här fallet ligger inte hos OL utan hos hela samhället – vi är så vana att se den här typen av bilder att vi knappt reagerar.

      Som jag ser det har varje varumärke hela tiden möjligheten att göra världen lite bättre. Jag förstår helt enkelt inte varför OL INTE skulle använda sin lookbook till att tillföra oss något nytt, intressant eller vackert. Den förlusten tycker jag är mer ledsam än det uttryck de nu väljer.