If I wanted to sleep with someone with the body of a 12-year-old boy

Via MissRepresentation hittar jag den här artikeln med titeln Vogue Model Robyn Lawley’s Plus-Size Lingerie Campaign. Total Gamechanger.

Alltså suck. En till frejdig artikel om en överjordiskt vacker kvinna som åmar sig i sexiga underkläder och därmed anses göra underverk för kvinnors självförtroende. Ungefär lika uppfriskande som när “vanliga kvinnor” kastar kläderna i media för att visa att alla är fina.

Det behövs verkligen diskussioner om modellers vikt, det vet ni att jag tycker. Mångfald är alltid bra. Och jag slipper oroa mig för att Lawson blir utnyttjad eller sjuk, eftersom hon dels är vuxen och dels verkar ha skinn på näsan. Men att tro att det här är en “game changer” är otroligt naivt, vilket visar sig redan i kommentarerna i MissRepresentations post. Först, en massa snack om att hon inte borde kallas plus-size. Sen den obligatoriska mannen som säger:

“Lawley is hot. Curves rule. If I wanted to sleep with someone with the body of a 12-year-old boy, I’d…. never mind. Not going there.”

Är inte det helt sinnesjukt? Den här personen tycker alltså att det är helt legio att börja prata om sina sexuella preferenser i en offentlig kommentarstråd på Facebook som handlar om något helt annat?

Men det är inte förvånande egentligen. Bilderna på Lawson visar ännu en vacker ung kvinna med sänkt blick och halvöppen mun. Oavsett om hon väger 45 eller 100 kilo har hon på bilderna ingen makt och ingen personlighet. Och det är precis därför killen på FB känner att han måste berätta vem han vill ligga med och inte. Att förändra det kräver betydligt mer än att bara ta in en större modell. Då måste man börja fundera kring subjekt och objekt, vem bilden är för och så vidare. Och uppenbarligen orkar få yrkesmänniskor göra det.

På pluskontot länkar de till Lawley’s mat-Tumblr. Och den är riktigt jäkla bra. Här: Robyn Lawley Eats.