Hemma!

Nu är jag hemma från Almedalen. Det har varit några kaosiga dagar som säkert kommer att resultera i en massa kul tankar när det första intrycket (rörigt) har lagt sig. Här kommer en första liten sammanfattning.

Antal timmar på Gotland: 44

Antal gånger jag stod på scen: 2

Antal gånger jag stod på scen och pratade om jämställdhet: 2

Antal seminarier jag var på: 5

Antal seminarier jag var på som handlade om jämställdhet: 1 *vidgar mina vyer*

Antal intervjuer: 3.

En podcast med Maktministeriet om makt och feminism på internet och i Almedalen som man kan lyssna på här, en halvtimme med P4 Gotland om skrev ideal som man kan höra här, och en med Resumé som jag inte hittar på nätet. Vilket är lika bra, för den hade sällskap av världshistoriens sämsta bild på mig.

Antal nätter tillbringade i ett garage: 1

Antal glas rosévin: 0

Antal koppar kaffe: cirka 15

Antal höjdpunkter: 1

Att få stå framför över 300 glada människor på Maktsalongens event och prata om varför en inte ska vara rädd att kalla sig feminist är nog topp 3 över mitt arbetslivs roligaste grejer. Återkommer till talet mer i detalj, men här kan man i all fall se det!

  • Malla

    Åh Nina! Så himla bra, har upplevt exakt samma sak med att inte våga kalla mig feminist eftersom jag varit rädd för följdfågorna. Men du har så rätt, det handlar inte om att ha massvis med kunskap om feminism utan en känsla. Tack!

    • Nina Åkestam

      Tack själv! Vad kul att du känner igen dig!

  • Ek

    Väldigt befriande att se en person tala så ledigt, tycker du är väldigt duktig.

    Däremot så tycker jag också att det finns vissa problem dina argument; nu kanske jag har missuppfattat det, men du ser det inte som ett problem att feminismen är semantiskt fragmenterad då det definitionsmässigt rymmer frihet och mänskliga rättigheter. Min undran blir då varför (begreppet) feminism istället inte borde vara helt obsolet, då dessa större begrepp i sig borde vara överordnade.

    Exempelvis så räcker det med att beteckna sig själv som liberal och per automatik vara för mänskliga rättigheter och frihet, utan att behöva kalla sig för exempelvis “frihandelist”, “pro-homoäktenskapist” eller “feminist”.

    Det största problemet måste väl snarare vara att den politiska vänstern har ockuperat begreppet och så länge det sitter kvasi-kommunister som dikterar regler för ett liberalt begrepp är det väldigt svårt att acceptera den etiketten.

    Men men, det viktigaste är väl egentligen att man verkar för jämställdhet än att diskutera semantiken.

    Bra snackat i alla fall!

  • Elin

    Hej Nina!

    Jag är 28 år och tänkte börja gå i terapi för första gången i livet. Det känns läskigt såklart men också spännande. Men hur hittar man en bra terapeut? Hur vet man vem man ska gå till? Terapeut eller psykolog? Vad ska man tänka på osv? Det känns som att du har lite koll på detta? Kan du inte ge några tips till en nybörjare?

    /Elin

    • Nina Åkestam

      Bra fråga! Skriver ett inlägg om det, det är säkert fler som undrar.

  • Natalie

    ÅH! Du är så fin och DUKTIG!! Jättebra jobbat.