Games of Bechdel

Nu har jag snart kollat klart på andra säsongen av Game of Thrones. Jag drog mig så himla länge för att titta på den, eftersom jag hade hört att den kvinnliga representationen i serien lämnade en del i övrigt att önska. Med andra ord: folk sa till mig att jag skulle bli skogstokig för att brudarna framställdes så fruktansvärt dåligt.

Till slut tog jag då ändå mod till mig och började titta. Jag tyckte 1) att den var sjukt spännande 2) att det (hör och häpna) var en av de mer könsmässigt okej mainstreamserier jag har sett.

Den främsta invändningen mot serien, som jag har hört, har varit att kvinnorna i princip bara är 1. Slavar 2. Prostituerade 3. Nakna. Det stämmer väl. Det är mycket naket. Men jag uppfattar det inte som objektifierande. Snarare är det ett problematiserande av ett samhälle där många kvinnors enda möjligheter att försörja sig själva är genom just prostitution. Bordellerna i GOT framställs inte som nåt härligt eller oproblematiskt. Snarare som en sista utväg i ett rätt risigt samhälle där männen (idiotiskt nog, visar det sig ofta) tror att kvinnor inte fattar vad de pratar om.

Serien har dessutom väldigt många kvinnliga huvudkaraktärer. Inte lika många som manliga, men om man jämför med exempelvis West Wing, The Wire eller 30 Rock fullkomligen kryllar det av kvinnor. Det är drottningar, livvakter, vildar, soldater, prinsessor, prästinnor, och som sagt, slavar och prostituerade. Men även de utsatta kvinnorna har såväl namn som personlighet och agenda. Alla är de i olika åldrar, av olika utseende och med olika personligheter. Och, i många fall, ordentligt påklädda.

Ett sätt av avgöra om en film eller serie har någorlunda okej kvinnlig representation är Bechdel-testet. Det säger inget om huruvida filmen är feministisk (eller bra, för den delen), men det ger en hint om någon slags genusmässig basnivå. Testet går ut på att man besvarar följande frågor:

1. Finns det minst två namngivna kvinnor i filmen?

2. Pratar de vid något tillfälle med varandra?

3. Om något annat än en man?

Här förklaras testet mer ingående.

Det låter ju inte särskilt svårt, men faktum är att det är det. Vilket är en av anledningarna till att jag har så himla svårt att förstå dem som menar att män och kvinnor i princip är jämställda nu. Kvinnor syns ju knappast alls i vår populärkultur! Av år 2012 års 10 mest inkomsbringande filmer är det bara tre (Brave, The Hunger Games och The Wow) som klarar testet. Och då pratar vi inte ett test som kollar om filmer har en politisk agenda, om den bryter könsnormer eller så. Bara om huruvida kvinnor över huvud taget existerar.

http://youtu.be/2CWM2JWM0As

Game of Thrones, å andra sidan, klarar det galant. Systrar pratar om makt, livvakter svär trohet till drottningar, mödrar och döttrar planerar framtiden. Naturligtvis cirkulerar kanske 90% av handlingen fortfarande runt män (och de pratar väldigt sällan om sina giftemål), men kvinnorna. De finns. Och även om det kanske är lite sorgligt, är det mycket bättre än det mesta andra man kan titta på.

  • Moa

    Hej Nina! Jag slutade kolla på Game of Thrones efter några avsnitt just på grund av att jag nästan fysiskt mådde illa av kvinnoporträtteringen. Så jag har ju inte hela bilden av hur serien har utvecklats. Men det känns lite sorgligt att tycka att det är en “helt okej” serie ur genusperspektiv eftersom att kvinnorna i och för sig är mer nakna än männen, men ändå får ha en röst. Game of Thrones beskriver väl ändå en manlig värld, där krig och makt är det centrala? Jag är så oerhört trött på sådana beskrivningar. Visst kan man välja att spegla hur samhället ser ut, men 1) varför inte ännu mer göra det ur kvinnors perspektiv? och 2) skulle det inte vara mer banbrytande att skapa en värld bortom könsstereotyperna? Kanske är det naivt men jag blir så himla ledsen av att se prostitution i filmproduktion – om vi inte kan låta bli att tillskriva kvinnor på film rollen som prostituerad, hur är då en riktig värld utan prostitution möjlig?

    • Idun

      Jag har bara läst böckerna, och just därför har jag ingen lust att se serien. I böckerna har förvisso kvinnorna en egen röst och en egen agenda men hur framställs de? Som normala människor? Nej. Som miffon eller “manliga”. De kvinnor som tänker själva framställs som onaturliga. Men jag vet ju inte om det gäller även för serien, det störde mig dock mycket när jag läste böckerna.

  • Chest Rockwell

    Lite förklaring ligger väl i att GoT och fantasy i stort är alla Flashback-killars favoritserie/favoritgenre?

  • Maria

    Moa: Men måste fiktion vara preskriptiv? För kunna sträva mot en värld utan prostitution krävs en problematisering av sexförsäljning, inte enbart att uppvisa ett prostitutionsfritt alternativ. GOT tar ett klassiskt fantasy-universum (krig, tronföljd, mystiska krafter), och visar baksidan av den typen av patriarkal värld: prostitution, våld och frustrerade kvinnokaraktärer som inte vill stöpas i en ‘feminin’ mall (Cersei, Arya etc.). Sedan finns det fantasy som är mer öppet feministisk, men jag ser mycket, mycket hellre en naken kvinna än en som helt saknar subjektivitet (såklart bör man diskutera HBO’s val av att inte ha lika många nakna män, men jag tycker inte att nakenhet är objektifierande i sig).

    Dock håller jag inte med Nina om att det ‘handlar’ till 90% om män – POV-karaktärerna är ganska jämt uppdelade och handlingen kretsar kring olika former av makt, inte enbart den officiella, manliga och monarkiska. Det rör sig till så stor utsträckning om olika former av samhällsstrukturer och utanförskap: om söner som föds utanför äktenskapet, om dvärgar, bortrövade barn och ‘vildar’. Alla påverkar, är viktiga, och synliga (iaf i serien). Det är aldrig krigare och makthavare som vi ska se upp till.

    Ok, det här blev en hel del nörderi… Men det är en spännande serie, ett bra inlägg, och intressanta kommentarer, så det blir svårt att låta bli.

  • Joakim

    Hej!

    Tänkte bara säga att Bechdel får aldeles för lite credd för sitt serieteckanre. Till alla: läs Fun Home! nu! .

    Här är förresten källan till testet.

    http://25.media.tumblr.com/tumblr_luz5737JTs1qdqaxto1_1280.jpg

  • Eva

    Bra skrivet och jag håller helt med. Jag har läst alla böckerna i serien och gillar verkligen hur George R.R Martin hanterar de kvinnliga rösterna i berättelsen. Något som jag reagerade på direkt är hur en av de kvinnliga karaktärerna får fritt svängrum vad gäller att härja runt och vara en otroligt “ful” personlighet; maktgalen och i allmänhet otroligt osympatisk men ändå med en fullt utvecklad personlighet under ytan. Dessa typer av karaktärer brukar i princip alltid vara män men i denna berättelse är det en kvinna och det framställs inte som något speciellt undantag eller liknande, utan det är är bara så. Alla spelar på samma spelplan så att säga.

  • Fredrik

    Vill bara skriva att jag tyckte att det var en intressant text som jag uppskattade och att det var fint att se genomgående konstruktiva och intressanta kommentarer.

    Själv gillar jag verkligen Game of Thrones, kanske just för att jag inte tagit del av så mycket liknande tidigare. Förutom att jag läste Sagan om Ringen en gång i tiden. Det glädjer mig att du också gillar den och det är bisarrt att normen i tv och film är så manlig (och vit).

    Jag har precis slukat alla hittills sända avsnitt av serien Girls och den har ju fått kritik för att vara så väldigt vit.

    Det är ju också något att tänka på ibland. Även om jag kan undra varför just Girls fått den sortens kritik.

  • Sanna

    Du är ju helt fantastisk!

    Jag går just nu genom alla dina texter och läste precis “Några Svar”.

    Tack för att du skriver så himla vettiga och inspirerande texter,

    och extra argument att ha i fickan när man stöter på människor som får ur sig den idiotiska frasen “Feminism behövs inte längre”.

    Så tusen tack och fortsätt skriv!

  • Hanna Grahm

    För mig är problemet inte ATT kvinnliga prostituerade och slavar är med i serien. För mig är problemet hur de framställs och hur regissören får skådespelerskorna att spela sina roller. Om man som åskådare kunde ana en konflikt och ett trauma hos varje prostituerad trots att den prostituerade håller uppe skenet av att vara nöjd med att tillfredsställa män, DÅ hade jag också kallat det ett “problematiserande” och inte sett det som objektifierande. Och så är det också då och då. Men alltför många prostituerade verkar i mina ögon finnas med i serien för att vi som åskådare ska ha något att dregla över och onanera till efteråt. När man väljer att gestalta den typen av livsöden tycker jag det ska göras med respekt, inte med kåta tittarsiffror i åtanke.

    Visst finns det häftiga kvinnokaraktärer i serien, men fy hundan vad det skvätter om våta pojkdrömmar som får mig att kväljas! Visst ska vi glädjas över det som är bättre än förr men även fortsätta kämpa för att resten ska bli bättre.

    Hanna