Fredagsöl!

Ibland får jag kommentarer om att jag glorifierar alkohol när jag skriver. Att det är lite väl mycket fokus på sena nätter och frozen margaritas på Instagram. Jag kan på ett sätt hålla med om det. En enkel förklaring är att man helst tar en bild, eller berättar för någon annan, när man har trevligt. Alla de kvällar man sitter med havregrynsgröt framför datorn är inte så kul för någon annan att titta på eller höra om.

Men faktum är att jag nog dricker ganska mycket mer än genomsnittspersonen. Det har också en enkel förklaring: jag är inte genomsnittspersonen. Jag är in my twenties, som det heter, jag har inga barn, jag har alltid bott i storstäder och jag själv och de flesta av mina vänner jobbar inom media och kultur. Alla är faktorer som gör att man med stor sannolikhet befinner sig i närheten av alkohol ungefär hela tiden.

Jag vet att alkohol är farligt, både för en själv och andra. Jag har sett vad det kan göra med människor man tycker om, och med människorna runt omkring dem. Jag skulle aldrig sätta mig bakom ratten med ens en folköl i kroppen, skulle aldrig köpa ut till någon under 20, skulle aldrig fråga någon som beställer mineralvatten varför de inte dricker.

Men ändå. Jag, precis som de flesta människor tror jag, gillar ju att dricka. Jag gillar vad det gör med mig. Nästan alla mitt livs roligaste ögonblick har varit när jag har druckit. Och här kan man snacka om att vara en förebild och visst, jag skulle kunna låtsas att jag på sin höjd smuttar på ett glas rött på fredagskvällen. Men det är inte sant, och vem skulle kunna identifiera sig med mig då? Faktum är att mitt liv inte hade varit såhär om jag inte hade druckit. Jag hade inte varit samma person med samma erfarenheter.

Ett annat problem med den svart/vita bild som ofta uppstår kring alkohol (den officiella där man bara får prata om det som en katastrof, den vardagliga där folk hetsar varandra till att dricka) är att den faktiskt gör det svårare att upptäcka problemen. När det kategoriskt är fel att dricka, men nästan alla ändå gör det, blir det svårare för dem som verkligen har problem att få hjälp. Man pratar om “lika goda kålsupare”. Som att den som kan hantera sitt drickande och den som verkligen inte kan det princip bara är olika nyanser av samma sak. Men alla som har känt en alkoholist vet att det inte är så. Människor kan vara fulla utan att vara i riskzonen. På andra märker man redan efter kvällens första glas att de har en sjukdom som gör det här väldigt, väldigt problematiskt.

Jag skulle vilja ha ett öppnare samtal om alkohol. Där jag själv kan dricka, men också prata med min kompis om jag märker att hen är på väg i fel riktning. Jag hoppas att de skulle göra samma sak för mig. Ett annan bra grej i sammanhanget är Systembolagets nya promillekoll. Med den appen kan man se till att man hela tiden ligger på maximal rolighetsnivå.

 

  • A

    Bra skrivet. Håller verkligen med om det svartvita. Det enda sättet att stå utanför riskzonen för ett alkoholberoende är kanske just att se alkohol som den drog det är. Använda den som att det är en drog, inte som att det är en törstsläckare eller “bara för att det är gott”. Ingen dricker alkohol bara för smaken, precis som ingen “är helt opåverkad av reklam” (även om många vill tro det om sig själva). Redan efter ett glas vin har vi bedövat betydande delar den hörna i hjärnan som reglerar vår självkritik. Det är ju därför känns det så där bra, avslappnat liksom, redan innan det känns det minsta berusat. Så: En drog som både tröstar och piggar upp, det är vad alkohol är. Dessutom lagligt. :)

  • Magnus

    Väl skrivet! Är ungefär i samma situation och får hela tiden försvara mängden mingel och After works man går på, trots att jag känner att jag inte dricker onaturligt eller farligt mycket. Bland annat tyckte en kompis att om man dricker på veckodagarna så är man alkoholist men är det bättre att spara sig till helgen och dricka sig medvetslös då istället?

    Nä som du säger behövs en öppnare dialog, tycker sen också att Systembolaget tyvärr misslyckas lite med promillekollen för i min umgänges krets har den istället blivit till ett kul sätt att se vem som druckit mest även om vi inte är på samma fest. Men tanken var väll god 😀

    • Johan

      Då har de valt fel app, eftersom den slutar att räkna vid 0,8 promille… Hela poängen med den här appen är ju att hjälpa en att hålla sig under 0,6 promille, för att maxa de positiva effekterna och minimera de negativa. Vill man tävlingsdricka finns det andra appar.

      Mycket intressant diskussion för övrigt! Vårt binära förhållningssätt till alkohol är ju helt sjukt och förtjänar att diskuteras mer.

  • Jasse

    Gillar att du tar upp detta. Önskar att man kunde ha lika kul utan alkohol eller att det iaf inte blev så mycket. Och är det verkligen bara kul? Märker mer och mer att jag med åldern (är snart 30) blir mer och mer bakfull och man undrar vad man gör med sin kropp och knopp. Tycker att det är lite sorgligt faktiskt.

  • Magnus

    Tycker det låter lite sorgligt att du säger att “nästan alla mitt livs roligaste ögonblick varit när jag har druckit”. Borde man inte också fundera på varför man inte kan ha lika roliga ögonblick utan alkohol i kroppen? Vad är det som gör att vi inte vågar eller kan ha lika kul ändå? Jag vet att dessa frågor säkert låter skittrista i mångas öron, men ändå, liksom. Är det inte också väldigt mycket slentrian i vårt bruk av alkohol? Även vid tillfällen när det förmodligen skulle varit lika kul utan, så dricks det ändå, mest av gammal vana, liksom. Jag tror vi behöver öva oss i att ha kul utan sprit. För om man aldrig eller sällan har det, så vet man ju knappt hur det går till. När vi var små visste vi hur man hade roligt utan alkohol i kroppen, men sen har vi på nåt sätt “glömt” bort den förmågan.

    • Emil

      Du har en hel del poänger, men på frågorna “Borde man inte också fundera på varför man inte kan ha lika roliga ögonblick utan alkohol i kroppen? Vad är det som gör att vi inte vågar eller kan ha lika kul ändå?” så är svaret rätt enkelt: alkohol släpper loss dopamin & andra grejer som gör att man mår bra. Vilket innebär att det INTE skulle vara lika roligt utan.

      Visst borde man fundera på hur mycket man dricker och försöka hitta sätt att umgås/ha roligt utan alkohol, men om man inte accepterar den enkla sanningen att alkohol gör saker roligare så tänker man med skygglappar, och det är ju hella lame.

    • Elin

      Jag håller med dig. Jag tänker mycket på de stunder man druckit alkohol och INTE haft särskilt kul. Nina har säkert många sådana minnen också. Man får inte kul enbart av alkohol, alkoholen får en att vara mer i nuet (vilket man är grym på som barn men som man tappar och tappar ännu mer om man inte övar på det med andra sätt än alkohol) men det som verkligen gör en kväll trevlig är ju sällskapet och musiken! Man vill komma varandra nära och många vågar inte det utan alkohol i kroppen… lite tragiskt.

      Kul liknelse det där med hur man är när man är barn… alla former av droger är ju lite till för att man ska försöka vara i nuet, det är därför man mår bra av dem… (för stunden).

      Jag dricker alkohol, men inga mängder och jag kan lika gärna inte dricka alkohol på en fest också. Känner man att man inte kan gå ut utan att dricka är det ett gyllene tillfälle att pröva på… normer är väl till för att brytas.

      Ang Emils kommentar nedan: visserligen frisätts dopamin, men det kan en massa andra sysslor också göra, t.e.x. mysa med vänner, äta god mat, ha sex, cykla… grejen med alkohol är att den frisätter så mycket dopamin att belöningssystemet är uppfuckat dagen efter. Hört talas om bakisångest någon? Det finns även kemiska förklaringar till den…

  • Jennie

    Intressant, har läst din blogg en stund nu och aldrig reagerat på att du glorifierar alkohol, du skriver ju om riktiga saker och inte så mycket om utekvällar och fyllor..? Och jag dricker i stort sett aldrig nuförtiden, har tröttnat för länge sedan på festandet men känner absolut att jag kan identifiera mig med dina blogginlägg. Så vart sker det här glorifierandet, hur kan jag ha missat det..?..:)

    • Nina Åkestam

      Hmmm, intressant. Det kanske handlar om hur man tolkar det? Jag skriver väl en del om sena nätter/rödvin/takfester vilket för en vissa kanske tolkas som “nu ska man ut och supa”. På instagram blir det en hel del bilder på drinkar och öl och sånt pga det ser så himla TREVLIGT ut tycker jag. Fast betydligt mer på mat och så. Äsch, jag vet inte. Hur som helst bra att du inte har uppfattat det så, för det har aldrig varit min mening!

  • Palle

    Njae. Håller med i det mesta av det du skriver men jag tycker att du gör det lika svartvitt när du skriver att man efter första glaset kan se vem som har en sjukdom. Jag tror att i princip alla känner eller åtminstone känner till någon som är alkoholist och jag tror att det kan ta sig en massa olika uttryck och givetvis vara i olika stadier av sjukdomen, det är ju det som gör det så komplicerat.

    • Nina Åkestam

      Jag menade inte att det alltid är så, utan att på vissa kan man märka redan efter första glaset. Självklart är det inte så att alla reagerar olika!

  • Elin

    “Människor kan vara fulla utan att vara i riskzonen.” Riskzonen för alkoholism? Kanske. Men faktum är att för de flesta tar det många många år att utveckla ett alkoholberoende. Hörde Gudrun Skyman snacka om det häromdagen. Hon var just en sådan som helt plötsligt “insåg” att hon blivit alkoholberoende.

    Och oavsett om man någonsin blir alkoholist eller inte så skitar man ner sin kropp med ett gift. Mängden alkohol ska ju brytas ner någonstans. Och på vägen påverkar den hjärnan… hjärtat… osv. Oavsett om du dricker och är alkoholist eller om du dricker dig berusad varje helg så innebär alkoholen skador för dina inre organ.

    Det kanske är tough shit för en del att acceptera, men så är det.

    De gånger du haft som roligast kanske inte hade så mycket att göra med alkoholen som du tror – kanske var det sällskapet och miljön i kombination med alkohol? För visst finns det stunder då man druckit alkohol och festen och kvällen inte alls blivit särskilt kul. Kanske är alkoholen inte den viktigaste faktorn….

    Det finns forskning som visar att många psykologiska hämningar släpper bara man TROR att man har druckit alkohol… just därför att alkohol är en så stor del i vår kultur. I Saudiarabien t.e.x. kan jag tänka mig att de har kul kring helt andra saker.

    Jag tror det är grymt om man kan våga ifrågasätta varför folk dricker, istället för att ifrågasätta de som väljer att inte dricka. För det är ju det som händer gång på gång idag. Jag känner inte igen mig i din bild av att det är “fult” att dricka. I vår kultur är det är väldigt få som tycker det är fel att dricka alkohol… att de är de som avstår som är de konstiga. Det är DET som gör det svårt för många alkoholister, det är det som gör det så satans avvikande att visa att man inte kan klara av alkoholen, och säga nej till den utan att behöva förklara sig hela tiden.

    • Nina Åkestam

      Ja men alltså, det var ju precis det inlägget handlade om? Att det “officiella” är att det är fruktansvärt på alla sätt med alkohol, att det inte alls behövs för att man ska ha kul, osv, medan det i praktiken hetsas till drickande och misstänkliggörs om någon inte dricker osv. Jag efterlyste nyanserna däremellan. Sen sa jag aldrig att man måste dricka för att ha kul, men jag har extremt kul när jag dricker. Vilket självklart är ett problem pga livsfarligt.

  • Elena

    För mig är det svårt att förstå varför man egentligen dricker. Det blir inte “roligare”. Man tappar sig själv och hjärnan har svårare att fungera. Och sen har man bakfyllan. Jag dricker nästan inte alls, trots att jag är “in my twenties” och gillar att festa, fast jag bor inte i storstad. För mig alkohol är någon konstig tradition som hänger sedan urgamla tider, som att ha vit klänning på bröllopet trots att man har redan två barn och såklart, inte oskuld.

  • Jennifer Sandström – New Zealand

    Jag tycker att du har några poänger i det du skriver. Läs gärna det här blogginlägget http://jennifersandstrom.se/2012/10/08/den-bittra-sanningen-om-alkohol-del-1/ för att få en liten annan syn på hur ämnet kan diskuteras. Och du, har du sett dokument inifrån “rör inte min sup”? OTROLIGT SEVÄRD!

  • frid

    spännande blogg. först kan man läsa en lång artikel om att fel mat orsakar stora samhällskostnader. sen kan man läsa om hur bra och trevligt det är med alkohol. samhällskostnaden för alkoholkonsumtionen någon?

    • Nina Åkestam

      Bra poäng. Min mening var inte att säga att alkohol alltid är bra och trevligt, absolut inte. Bara att jag tror att den här allt-eller-inget attityden som ofta uppstår kring det kan göra att vi får svårt att prata om det.