Favorit i repris 5: Dagens Outfit (2012/06/28)

På senaste tiden har jag börjat tänka jäkligt mycket på en grej som är lite knepig tycker jag. Jag brukar ju verkligen försvara så kallade livsstils- och modebloggare. Dels för att jag känner en hel del sådana privat, och de är alla strålande bra människor som vill andra väl. Dels för att jag är jätteglad över alla unga kvinnor som lyckas skapa sina egna företag och i förlängningen mediekonglomerat, i princip på sina egna och läsarnas villkor.

Men. Något som jag verkligen har svårt för i den här genren är Dagens Outfit-bilderna. Inte själva grejen att plåta sig själv och sina kläder. Det är ju en ganska naturlig del av ens vardag, framför allt om man har en blogg som i någon form handlar om stil och/eller mode.

Problemet blir i kommentarsfälten. Det är namligen där personen ifråga recenseras. Och jag får så förbaskat dålig smak i munnen.

”Snyyyyyyygg du är!”

”skulle döda för din kropp!”

”Du har blivit för smal!”

”Snyggast i Sverige!!!”

Ja. Ni vet hur det brukar låta. Det handlar inte om kläderna (som ju är det officiella skälet till bilden), inte om situationen, inte om personen. Det är ett forum där i princip bara kvinnor pratar om och med andra kvinnor och 95% av kommentarerna handlar om värderingar av hur man ser ut.

Igen hamnar vi i problematiken kring utseendebaserade komplimanger. För alla de har kommentarerna är ju snälla, uppmuntrande, härliga. Och härliga att få, naturligtvis. Men det stör mig att vi är så oehört snabba på att objektifiera oss själva och varandra. Jag såg filmen MissRepresenation häromdagen och en av poängerna jag verkligen fastnade för var begreppet self-objectification och hur det står i direkt negativ korrelation till viljan att ta plats och makt. Alltså: människor som ser sig själva som objekt för andras uppskattning och granskade är bevisligen mindre beredda att rösta, att ta en ledarskapsposition, att ge sig på en politisk karriär.

Många av de här kvinnorna är driva entreprenörer, skickliga förhandlare, begåvade fotografer och skribenter. Jag är inte så orolig för deras skull, även om det naturligtvis påverkar en att 500 gånger om dagen få höra hur vacker man är (och vad händer den dagen man bara får höra det 320 gånger?)

Jag tänker mer på vad det gör med alla deras läsare. De unga, öppna, nyfikna människorna som varje dag får se att om man skriver en artikel om integrationspolitik blir man kallad för pissluder, och lägger man upp en bild där man poserar i fina kläder får man 450 hjärtan på Instagram. Svårt val, liksom.

  • Lennart Pettersson

    Du är inte först med denna fundering. Om du kikar noga på en del bilder av klädesplagg finns prislappen kvar. Det betyder att plaggen byts in mot kontanter eller andra plagg dagen efter. Och så där håller det på. Dessutom handlar många outfitbloggar tyvärr om utseende, storlekar på plagg som avslöjar hur normalt smala många är – eller vill vara. Men jag är övertygad om dessa bloggare om tio år läser sina blogginlägg med en skammens rodnad. Speciellt bilderna på den mat de äter. Det finns inget äckligare att skåda i en amatörblogg, än bilder på en fläskfiléröra som ser ut som något katten släpat in. Dessutom brukar “fotografen” påstå att hen är intresserad av foto. Men jag förstår din point och jag ville bara göra ett smärre tillägg. Ha det!

  • Melissa

    Heja heja! Det du skriver är så viktigt!