Favorit i repris 10: Ett till inlägg om vapen och Saudi (2012/04/27)

Har lite känt att det här med Saudi och vapenexport är onödigt för mig att skriva om. Inte för att frågan är oviktig, utan för att så många andra skriver om det (och gör det väl) och för att det är SJÄLVKLART vad jag tycker. Men sen läser jag bland annat den här artikeln i DN och inser att det får bli några ord i alla fall. För jag blir så himla trött på att krigsivrarna kan säga men vaddå, om vi slutar sälja till diktaturer kommer hela försvarsindustrin gå åt pipan! och sen känna att det hela är klart.

Japp, så är det. Om vi slutar sälja vapen kommer vi behöva sluta tillverka vapen och då kommer vi inte att tjäna pengar på vapen. Det är rätt i sak, men bygger på världens sämsta antagande: att det alltid är bra att tjäna pengar.

Genom historien har folk tjänat pengar på en massa saker som vi idag har avskaffat utan att jorden gick under för det. Snarare blev den bättre. För att ta mitt allra vanligaste exempel: När slavhandeln i USA förbjöds förlorade en massa människor (redare, slavhandlare, sjömän osv) sina jobb. Hade det varit i nutid hade länder förlorat skatteinkomster och om det hade funnits en börs av modernt snitt hade det nog blivit djup lågkonja. För att inte prata om plantageindustrin i USA, som nu förlorade sin viktigaste råvara. Ekonomisk kris, således. Men det löste sig. Idag skulle nog ingen säga att slavhandel är att rekommendera som exportnäring, även om det fortfarande är mycket lukrativt.

Samma resonemang kan användas för opium, barnarbete, kolonialmakternas råvaruutvinning eller statarsystemet. Självklara delar av ekonomin en gång, nu lika självklart inte det. Naturligtvis kan den svenska vapenexporten ses på samma sätt. Det här är därför inte en ekonomisk diskussion, utan en etisk. ATT vi tjänar pengar på vapen är självklart, OM vi ska göra det är det inte.

Därför blir mitt svar på utriktesministerns retoriska kommentarer i stil med Är det bättre om Saudierna köper franskt? ett rungande JA. Det är sjukt mycket bättre. Precis som att det är bättre att någon annan rånar en bank än att jag gör det, och allra bäst om alla låter bli. Grunden i ett civiliserat samhälle är att vi tar ansvar för våra egna handlingar, låter gemensamma intressen gå före de egna, och försöker göra det som är rätt, inte det som alla andra gör.

Det gör fan ont i hjärtat på mig att det ska vara så himla obegripligt för dem som bestämmer i Sverige.