En tankeväckande fråga

Igår fick jag en kommentar av den alltid lika insiktsfulle och välformulerade signaturen Tom Croker.

Trycker du din bok i Tyskland? Vad har du emot svenska tryckeriarbetare? Tjänar de för mycket tycker du?

Hej Tom! Din fråga sätter som vanligt fingret på en rad viktiga saker. För det första visar att du vet hur bokbranschen fungerar. Givetvis har jag som författare, framför allt debutant, fullt inflytande över hela processen från idé till färdig produkt. Förlag? Redaktörer? Lektörer? Formgivare? Originalare? Bokhandlare? Glöm det. Och att någon av dem, exempelvis förläggaren eller formgivaren, skulle välja var boken trycks är ju helt befängt, som du förtydligade när min förläggare Simon svarade på din fråga i kommentarsfältet.

Men att författaren bestämmer allt är ju inte mer än rätt, med tanke på var pengarna finns. Som du vet finns det en tumregel att den som vill tjäna pengar ska jobba i närheten av pengar. Alltså är bokbranschen ett självklart val, näst efter hedgefonder. Men eftersom jag är ekonom och alltså inte kan jobba med pengar, fick det bli det enklare valet för mig: böcker. Jag skulle vilja säga att alla som ens är i närheten av böcker skär guld med smörkniv. För debutantförfattare är det extra förmånligt. En bra debut säljer i ungefär 2000 ex, vilket ger författaren 50 000 kronor på faktura. Det ger en timpenning på i runda slängar 24 kronor. Take that, ni 16-åringar som sommarjobbar i kommunens regi. Nähä, ni tjänar minst 56 kronor? Jaja. Pengar var det här, hur som helst.

Och: med pengar kommer makt och ansvar. Därför har jag passat på att genom hela den här penningstinna processen jag har full kontroll över verkligen följa mina värderingar. Som alla som läser den här bloggen vet är just jämlika löner något jag vänder mig starkt emot. Det är en personlig vendetta, skulle man kunna säga. Om du som arbetare tjänar okej hatar jag inte bara systemet, jag har DIG personligen. Alltså låter jag inte de starka ekonomiska krafter som fått mig att skriva en bok styra det här valet, utan här går jag på känsla. INGET SKA DE HA, tryckeriarbetarjävlarna. Att olika typer av tryckerier trycker olika typer av böcker och att man väljer tryckeri baserat på vilka som är bäst på de tjänster man behöver, är inget vi väger in i just det här fallet.

Driven av mitt hat mot svenska arbetare väljer jag således att dumpa min bok i det välkända låglönelandet Tyskland. Där är de förvisso inte alls kända för att ha varit bäst på boktryck i alla tider (det var ju inte inte så att du uppfann skiten eller nåt), men vad är man inte beredd att offra i jakten på kronor och ören och att få trycka till någon man ogillar? Skönt också att inte Tyskland är i någon slags ekonomisk union med Sverige och delar marknad och skattepengar. Jag vill ju inte att pengarna ska komma de svenska tryckeriarbetarna jag avskyr så mycket till godo på något sätt, genom exempelvis EU-medel till deras barns högre utbildning. Nej fy.

Så tack för din fråga, Tom. Känner som vanligt att du har fått mig att se saker i ett nytt, givande ljus. Fortsätt gärna kommentera!