En livsfarlig t-shirt

Det dök upp några kommentarer häromdagen för att jag har gjorde riksbrottet att ha på mig en vit t-shirt från American Apparel på bild. Sandra har fått liknande kritik. Grundfrågan är alltså: hur kan en feminist ha på sig kläder från ett varumärke vars reklam är sexistisk? Avgå ALLA. 

Jag kan lite förstå upprördheten, men för mig är det relativt enkelt: Jag gillar kläderna. Jag gillar att AA inte går på säsongstrender som ska slitas och slängas utan har en mer långsiktig stil. Jag gillar att de inte delar upp kollektionerna i kön utan låter mig köpa en rak vit t-shirt utan att påstå att jag är kille för det. Jag gillar att de har koll på produktionen. Det här skiljer American Apparel på ett positivt sätt från de flesta andra klädproducenter, dyra som billiga. Rent ego råkar det dessutom vara så att deras kläder passar mig och har bra kvalitet i förhållande till priset.

Det gör inte att jag gillar reklamen, men jag bojkottar alltså inte produkten. Det beror på att det inte skulle ge någon effekt, vilket det finns ett 30-tal år av CSR-forskning som visar. Idén om konsumentmakt är starkt överdriven, och egentligen bara en figur inom marknadsekonomisk teori. Ett sätt att legitimera det kapitalistiska systemet, så att företag kan säga att de bara ger folk vad folk vill ha. Men i verkligheten är det mest en illusion. Det måste upp på mycket högre nivå, som att länder bojkottar med handelshinder, för att ge resultat. Att jag knallar tvärs över gatan och köper min t-shirt på H&M gör ingen skillnad alls, om man ska vara krass. Vill jag göra det ändå för att det får mig att må bättre ska jag givetvis göra det. Men det påverkar ingen utom mig själv.

Något som därmed gör skillnad är när folk larmar och gör sig till i media. Där finns det hur många exempel som helst på att enskilda individer eller mindre grupper har fått företag att ändra på sig. Där kan man nämligen berätta vad man tycker är fel, vad som behöver förändras, och visa att man är många som håller med. Det är mycket tydligare än att bara låta bli att köpa något. Alltså försätter jag att köpa AAs produkter och kritisera reklamen, högljutt. För jag vill att AA ska fortsätta göra sina kläder, men göra annan reklam.

Sen finns det en annan aspekt. Jag gör så gott jag kan, men jag är inte perfekt. Jag lägger typ hela mitt liv på att debattera, skriva och forska om orättvisor. Men det finns gränser för vad jag pallar att bry mig om. Och jag tror på fullt allvar att jag gör mer nytta på jämställdhetsområdet, framför allt när det gäller reklam, än många andra. Även om detta råkar ske i en vit t-shirt från American Apparel.