DN Söndag, den förlängda versionen

I söndags var jag Söndagsprofilen i DN Söndag (sa jag att det var söndag?). Papperstidningen, så jag har inte sett den själv pga var i Schweiz då men vänliga vänner har skickat mig bilder. Så här såg det tydligen ut.

Elinor Ahlborn, som för övrigt är någon slags geni, läs exempelvis det här, reagerade på hur jag uttalade mig om rasism och min bekantskapskrets.

I det här inlägget ställer hon några mycket rimliga frågor, exempelvis:

– Måste man verkligen tillhöra en grupp för att kunna ha en åsikt om diskriminering?

och

– Används inte “vit medelklass” väldigt slarvigt? Är det kanske inte så att jag känner en massa icke-vita människor, men eftersom de är medelklass glömmer jag liksom bort det och gör dem vita i mitt huvud?

Ja. Citatet i DN var som alltid en del av ett längre resonemang, och just det här tyckte jag landade lite olyckligt. Det jag sa var ungefär så här:

Ibland säger människor att jag har väldigt mycket åsikter, vilket jag ju har. Men för mig är det viktigt att inte bara tycka hej vilt. Det blir otroligt ointressant vad någon tycker om åsikten inte är grundad i kunskap på något sätt (se exempelvis Isabella Löwengrips rädsla för “genus-epidemin”). Jag skulle säga att jag brinner för människors lika värde på alla plan, men eftersom jag och nästan alla jag känner kommer från väldigt privilegierade bakgrunder, typ vit medelklass, är det sällan jag upplever problemen från första parkett. Jag skulle tro att det är därför jag har snöat in extra mycket på just jämställdhet, eftersom det är problem jag själv stöter på som kvinna. På den fronten händer det liksom grejer i mitt liv varje dag som jag kan analysera och skriva om, vilket det inte gör när det gäller exempelvis sexuell läggning, hudfärg och klass eftersom jag där tillhör den överordnade gruppen. 

Med det sagt tycker jag inte att de andra aspekterna av mänskligt värde är mindre viktiga. Jag måste bara läsa och prata mycket mer med andra för att få grepp om problemen, vilket jag ju gör så gott jag kan. Det går alldeles för långsamt vilket är lite pinsamt. Jag lärde mig ordet intersektionalitet för typ två månader sen. Jag jobbar på det. Men tills dess känner jag mig obekväm med att uttala mig. 

Så, för att svara Elinor: Nej, tycker inte att man själv måste tillhöra en viss grupp för att kunna ha en åsikt om strukturella problem. Och min bekantskapskrets är inte så himla snäv som man kan tro. Men jag, och de flesta jag känner, har det förhållandevis lätt. Därför har vi ett extra ansvar att lära oss. Därför är det extra pinsamt när vi inte har koll. Det var det som skulle bli min bekännelse i DN. Men antagligen orkar en inte riktigt smälta det till söndagsbrunchen.

  • Kuk1 Johansson

    ja gud vilket offer du måste vara Nina Åkerstam uppväxt vit medelklass.

    Det enda ni bloggandes tjejer gör är spela offer och tro er veta hur andra ska leva och vill gärna pressa på detta på andra människor.

    • Perry

      Hej kuk1johansson! Jag bara undrar varför du av fri vilja väljer att kalla dig för just “kuk1johansson” av alla miljoner bokstavskombinationer man skulle kunna tänka sig? Tacksam för svar. Ha det fint.

      Vänligen Perry

      (Som ibland har kallats för just Perry och därför valt att ha det som nic).

  • Så dumt

    Bo på golv, äta gröt för att ha råd med biljett?

    Du bor i bostadsrätt i innerstaden Och pluggar. Flyger hej vilt och ändå påstår sig vara miljöpartist.

    Jobbat som Copy utan utbildning. Vad sa du att din pappa hette?

    Trovärdigheten???

    Du är privilegierad och vit medelklass. Kämpa på!

    Så dumt!

  • Lo

    Alltså nä! Orkar inte att din välskrivna, superintressanta blogg bara ska ha typ Flashbackkommentarer. Så först: tycker du gör ett superbra jobb med dina inlägg. Sen till sakfrågan: håller med om att det snabbt blir ointressant när åsikter är totalt ogrundade i någon slags kunskap, men samtidigt tänker jag att det är bra att folk luftar sina tankar? Hur “dumma” de än är. För att få mothugg, för att – om än kanske motvilligt – testa sina teorier. Tycker generellt att vi alla är för dåliga på att ändra oss, på att liksom tycka att det är okej att tänka om. Det är okej att jag/du/hen ändrar mig angående något, för att en får nya insikter och sedan är det inte mer med det liksom.