Att inte leva som Keith Richards.

Det är måndag och första Metrodagen efter semestern! Min senaste krönika finns att läsa i dagens papperstidning eller här. 

Det här med rubriksättning är ju ganska special. Det är alltså en helt annan människa som sätter rubriken än som skriver texten, och dessa två pratar inte med varandra. Således är rubriken på den här krönikan ”Jag levde lite som Keith Richards” fast själva poängen är tvärtom, att jag inte alls lever som Keith Richards. Nåväl, om ni vill läsa om mitt förhållande till mannen i fråga får ni helt enkelt läsa krönikan.