Allbright-rapporten

Igår kom Allbright-rapporten som årligen kartlägger hur det ser ut men jämställdheten i Sveriges näringsliv. På pluskontot kan vi konstatera att en ny norm håller på att etableras: istället för noll kvinnor i ledningen, har nu de flesta bolag en kvinna i ledningen! Men:

“Först år 2041 är svenska bolag jämställda, om nu trenden håller i sig.”

Bu. Det orkar i alla fall inte jag vänta på, pga typ pensionerad vid det laget. Men, igen:

“Men tempot kommer sannolikt att öka. Dagens nya vd:ar lägger mer tid på rekrytering och letar mer målmedvetet. Och så fort bolagen letar efter kompetens så får kvinnorna mycket oftare jobbet.”

Ja! Så är det ju, så klart. Bra jobbat, alla ni hundratals människor i bolag där ute som gör er själva och världen en tjänst genom att sätta kompetens före kön. Hela pressmeddelandet kan man läsa här.

Apropå det vill jag svara på en kommentar angående mitt inlägg om kvotering, som la fram ett väldigt vanligt argument i sådana här sammanhang, nämligen: Vad spelar det för roll om det är kvinnor eller män på maktpositionerna? Det är väl inte med könet man styr ett företag? 

Nej, så klart inte. Men som jag skrev i det inlägget och har skrivit många gånger förut: vi rekryterar inte könsneutralt idag. Det faller på sin egen orimlighet: högskolorna och universiteten som förser företag med VD- och styrelsekompetens har varit mer eller mindre jämställda i hur många män och kvinnor de examinerar i flera decennier. Kvinnorna försvinner sedan längs vägen, och i toppen av organisationerna finns det nästan bara män. Idag blir kvinnor alltså ofta inte tillsatta trots sin kompetens. Och då har vi ett problem. Då beter vi oss som att förmågan att driva företag faktiskt satt i könet, trots att de allra flesta är överens om att det inte stämmer.

Det är därför AllBrights rapport är så glädjande. Den tänder ett litet hopp om att det snart kommer att ses som naturligt att två människor med samma erfarenhet är lika kompetenta, även om den ena har högre klackar.

  • Mathilda

    nu kan det visserligen bero på att jag var ute och sprang när jag hörde detta och kanske inte hade helt fokus på vad de sa, men på Ekot igår sa väl nån att den ökade andelen kvinnor (tyvärr) inte beror så mycket på att de är bättre på att ta in kvinnor i styrelser och annat utan att det snarare så att antalet personer över lag minskat (i styrelser alltså) och att då är det i första hand män som försvunnit (nånting om över 700 män och typ 30 kvinnor vill jag minnas). kanske bra att de inte avsätter kvinnorna men de ska alltså inte ha blivit bättre på att ta in fler :(

    (förlåt för långa och virriga meningar, har just gått upp)

  • Therese