30

Oj. Jaha. Grattis i förskott. Har du ångest? frågade killen i kassan på Systemet sist jag var där, efter att han hade bett att få kolla på mitt leg. Nej det är lungt, sa jag, eftersom jag inte kunde säga hur det är egentligen.

För faktum är att jag är så jävla glad över att äntligen fylla 30. Har längtat efter det i fem år minst. Det kanske inte är helt kosher att tycka så, men det gör jag i alla fall. Jag gillar inte att vara ung. Jag har aldrig gjort det. Har alltid tyckt att det mesta i mitt liv blir bättre per dag och minut, för att bli äldre innebär mer frihet. Först när man är barn, frihet att få göra saker man inte fick eller kunde. Sen, friheten att få bo där man vill och göra vad som faller en in. Friheten att tjäna egna pengar som man kan blåsa på det man har lust med. Och nu när man har vant sig vid det: frihet från det man trodde var viktigt. Friheten när man inser att folk skiter i vad man gör så länge man är snäll. Frihet från konventionerna och frihet att veta lite mer vem man är och vad man vill med det hela.

Så idag vill jag inte se en enda medlidsam blick. Bara pepp, shots och handklapp. Och eventuellt en respektfull nigning från någon yngre förmåga.

Bilder från mina fem senaste födelsedagar (25, 26, 27, 28, 29). Som sagt, det blir bättre med tiden. Sandra har tagit alla utom den sista.