14 frågor om feminism

Det händer rätt ofta att jag blir intervjuad i olika sammanhang, men jag är absolut SÄMST på att komma ihåg det och posta här. Ska försöka bättra mig med start nu. Jag fick ett gäng bra frågor från Filippa Harbom som är 14 år (=typ geni?) och bor i Lerum. Filippa tyckte att det var okej att jag delade med mig av dem här så att även ni som inte bor i Lerum kan läsa, så här kommer dom!

1. Vad är feminism för dig?
Feminsm för mig är att vilja att män och kvinnor ska ha samma möjligheter att göra det de vill, att inse att så är det inte idag, och vilja arbeta för att förändra det.

2. Hur gammal var du när du började bry dig om feminism och jämställdhet mellan kvinnor och män?

Jag har nog alltid brytt mig om jämställdhet. Jag har aldrig tyckt att kön är viktigare än person – till exempel lekte jag alltid med både killar och tjejer när jag var liten. I gymnasiet blev jag intresserad av feminism och började läsa lite böcker om det. Men det var först när jag började jobba heltid, när jag var 22 ungefär, som jag förstod hur mycket jämställdhetsproblem som det faktiskt finns i samhället. Då började jag kalla mig feminist och skriva och debattera om jämställdhet.

3. Hur kom det sig att du började bry dig om feminism?

När jag fick mitt första heltidsjobb (på en reklambyrå) insåg jag att män och kvinnor behandlades helt olika i arbetslivet. Till exempel tittade oftast dem jag satt i möte med på min manliga kollega när de ville fråga något, fast jag hade presenterat det vi hade gjort. Jag märkte att mina kvinnliga kollegor gick och hämtade barn nästan varje dag, medan männen satt i partnermöte och bestämde vad som skull hända med företaget. Jag var ofta enda kvinnan i rummet, och tyckte att det var konstigt. Jag hade ju fått höra hela min uppväxt att Sverige var jämställt och att alla är lika mycket värda, och nu hände hela tiden små saker som tydde på motsatsen. Då började jag läsa på om jämställdhet och feminism för att få svar på mina frågor.
4. Hur kändes det inför ditt tal på Almedalsveckan? Var det nervöst?
Det var jättenervöst! Jag har skrivit mycket om feminism förut men aldrig hållit ett tal om det. Nu var dessutom publiken väldigt kunnig och stor, mer än 400 personer. Men när jag väl stod på scenen märkte jag hur positiva alla såg ut, och då var jag inte nervös längre.
5. Tror du att du har påverkat många unga till att våga uttala sig att vara feminister efter talet?
Jag hoppas det! Jag tycker ofta att unga är lättare att påverka än äldre, för unga har inte fastnat så mycket i gamla vanor. Jag hoppas att både unga och äldre vågar tro på att feminism inte är något svårt eller farligt. Det är inte konstigare än att säga att man är emot rasism eller för yttrandefrihet (om man är det, alltså).
6. Får du som offentlig feminist många negativa kommentarer eller är det mest positiva?

   – vad för slags kommentarer får du?

De är allra mest positiva. Jag blir gladast när någon som kanske inte har varit feminist tidigare berättar att de har läst något jag har skrivit och kommit fram till att de vill vara feminister i alla fall. Framför allt när det är äldre män som säger det, för de är svårast att nå. Ibland säger folk att jag borde fokusera på något viktigare, eller kallar det jag håller på med för “genustjafs”. Då vet jag att de inte har fattat grejen alls, så jag brukar försöka förklara lugnt vad jag tycker och varför. Oftast funkar det. Även om den som var negativ inte ändrar sig förstår de i alla fall vad jag menar.
7. Känner du ett stort ansvar att vara en förebild för unga feminister?
Ja, men det är ett ansvar jag hemskt gärna tar. Om någon ser mig som en förebild är det fantastiskt. Det är inte svårt eftersom jag bara är mig själv.
8. Varför då? På vilket sätt?
Jag vill kämpa för en feminism som är öppen för alla och som aldrig känns svår eller arg. Inte för att det är fel att vara arg, jag blir också jättearg ibland när jag tänker på hur fel samhället är på många sätt, men det finns andra som är bättre på att förmedla det. Jag är bra på att förklara enkelt hur jag ser att saker och ting hänger ihop. Jag tycker också att det är viktigt att feminismen är till för alla: män och kvinnor, höger och vänster, unga och gamla. Om någon kan se mig som er förebild och också vill jobba för de sakerna är det ju världens bästa grej.
9. Hur kan du genom din blogg påverka unga människor att stå för jämställdhet eller åtminstone tänka mer på det?
Genom att hela tiden peka på stora och små saker vi ser omkring oss som är ojämställda. Ofta är det grejer man inte ens tänker på, som att det nästan inte finns några Hollywoodfilmer som handlar om kvinnor. Om man väl ser problemen brukar de flesta vilja ta tag i dem. Sen kan jag förhoppningsvis hjälpa läsaren att ladda upp med argument för att förklara varför jämställdhet är viktigt.
10. Hur pass jämställt tycker du att Sverige är idag?
Enligt FNs ranking är Sverige världens mest jämställda land. Det är ju jättebra, men det betyder tyvärr inte att det är helt jämställt, bara att det är bättre än många andra ställen. Sverige är bra på att ha lagar som är lika för kvinnor och män, till exempel när det gäller föräldraledighet. Tyvärr är vi inte så bra på att vara jämställda i det vi gör. Till exempel tar män bara ut 26% av föräldraledigheten, fast de har rätt till hälften. Och fast kvinnor har högre utbildning än män, tjänar de högutbildade kvinnorna 9000 kronor mindre i månaden för exakt samma jobb. Siffrorna kommer från Statistiska Centralbyrån: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____342527.aspx. Sen vill jag förtydliga att jämställdhet inte är en åsikt, utan fakta. Man kan alltså inte “tycka” att Sverige är jämställt eller inte, det är som det är. Däremot kan man tycka att det borde förändras, och det tycker jag verkligen!
11. Hur kan man göra för att det ska bli mer jämställt i Sverige?
Det viktigaste är att lära sig själv, och sprida vidare till andra, vad jämställdhet är och varför det är viktigt. Det gäller både politiker, företagsledare och vanliga människor. Sen kan alla utifrån sina olika roller göra olika saker för att förändra. Som politiker kan man stifta lagar (som att förbjuda könsdiskriminerande reklam, bestämma att kvotera kvinnor till bolagsstyrelser eller dela föräldraledigheten lika). Som företagsledare kan man förändra arbetslivet genom att ge samma villkor och lön till sina anställda. Som enskild människa kan man fundera på hur man behandlar män och kvinnor man möter, och hur man själv beter sig. Gör jag som jag vill, eller som jag tror att andra förväntar sig att jag ska göra eftersom jag är tjej/kille? Målet med jämställdhet är att alla, kvinnor som män, ska få vara precis hur de vill utan att bli begränsade av sitt kön.
12. Vad ser du som den största orättvisan i Sverige idag?

Utbildningssystemet.

13. Varför då?

Hur välutbildad man är handlar väldigt lite om vilken typ av person man är, och väldigt mycket om var man kommer ifrån. Till exempel har killar mycket sämre betyg än tjejer, och barn till arbetarklassföräldrar har mycket sämre betyg än barn som kommer från akademikerhem. Det är extremt orättvist, för det handlar så klart inte om att killar eller arbetarklassbarn är mindre smarta. Eftersom utbildning är så viktigt för vad man kan göra senare i livet tycker jag att det är den allra viktigaste frågan att lösa.

14. Upplever du att det är flest kvinnor eller män som är emot feminism?

Helt klart mest män, även om det finns kvinnor också. Det är egentligen inte så konstigt. Män, framför allt äldre män med mycket makt, har ju mycket att förlora på jämställdhet. Många av dem har fått sina tjusiga jobb och pengar för att de är män, inte för att de är mest lämpade. När kvinnor bemöts på samma villkor som män kommer det att ändras. Då blir det rätt person på rätt plats. Det är ju mer rättvist egentligen, men den som har haft fördelar av systemet som fanns innan kommer nog att tycka att det är orättvist. 
  • A

    Fråga nummer 15: Tycker du inte att du börjar låta som en skiva som hakat upp sig?

    • ostermalm

      klart hon har! hon måste ju existensberättiga sin lön, sin världsbild och viktigast utav allt för överklassbarnet som skäms för sin bakgrund sin narcissism. Tur för oss att resten av världen ser svenska feminister som antingen avundsjuka på män, psykopater eller helt enkelt avundsjuka på snygga tjejer som får ALL uppmärksamhet.

      Eller var det NIna, snälla skriv mer floskler i den lilla bubblan du lever i.

      • Nina Åkestam

        Och precis här fick A svar på sin fråga om varför jag låter som en upphakad skiva.

  • Teresa
    • Nina Åkestam

      Thanks! I saw that last week, posted in on Twitter but not here.

  • jools

    är det fel att jag vill gifta mig med dig just nu fast vi aldrig har träffats och jag egentligen är hetero-kvinna? jäklar va smart och fint och klok och underbart du är! asså…

  • Natasha

    Kom att tänka på det här inlägget när jag läste dina svar – http://hej.blekk.se/2013/09/23/ar-sverige-varldens-mest-jamstallda-land/ och ville bara tipsa om det.

  • Nisse

    Vill bara inflika att jämställdhet vad det gäller barn hänger väldigt mycket på kvinnorna i dagens samhälle. Män blir helt enkelt inte insläppta i den världen för kontrollbehovet hos många kvinnor är enormt när det kommer till det egna barnet.

    • Sara

      Hoppas då att både män och kvinnor vill ta till sig feminism så att det sätta P för även denna upplevda tråkighet.

  • OSTERMALM

    SILKEN ÄNGSLIG JÄVLA TRAMS MÄNNISKA DU ÄR. DU MÅR INTE BRA!

    • Ebba

      Vilken pinsam (och antagligen väldigt ängslig jävla trams-) människa du är, jag skäms över att bo på Östermalm för att en människa som du bor där.

  • Chest Rockwell

    Var kom alla flashbackers ifrån helt plötsligt? Har den mentala färdtjänsten kört fel?

  • Sara

    En liten kommentar med massa pepp. Läser din blogg dagligen och vill egentligen bara skriva en uppmuntrande rad för att du plockar ner saker som ofta (i mitt eget huvud) blir så akademiska och abstrakta att förklara (trots att det inte är det egentligen). Håller själv på med säkerhetsstudier med ett feministiskt perspektiv men kan ofta i vardagliga sammanhang kollra bort mig i att försöka förklara andra saker som socialkonstruktivism eller intersektionalitet och därför blir diskussionen inte där den borde vara. Hur det politiska är det privata och det privata är politik och hur vi gemensamt alla kan mötas i feminismen. Jag har en tendens att låta för abstrakt och för långt borta. Trots att jag med min feminism vill vara också precis där du är i diskussionen, lyssna, förstå, ta in och diskutera. Det tycker jag du lyckas alldeles så otroligt bra med. Heja dig och heja alla som vill försöka förstå och förändra. Puss och Kram

  • Elsa

    Jag är 19 år och kan säga direkt att du är en av mina största förebilder inom feminismen, eller ja, i allmänhet egentligen :) Jag blir extra glad över ditt svar på fråga 8, för det har känts lite som att jag är ensam i att tänka att man kommer längre med att inte vara så himla arg, och att det är till för alla.

  • rebecka

    Hej!

    Var kan man få tag på ditt tal från Almedalen?

    Du är så grymt himla superbra!

  • Stina

    Tack Nina för att du skriver delar med dig av dina åsikter på ett så klart och tydligt sätt, får alltid sådana aha-upplevelser när jag läser din blogg. Som kommentar på från/svar nr 7 tycker jag du gör ett jättebra jobb som förebild!

  • Fredrik

    Mer än dubbelt så många män än kvinnor tar livet av sig.

    Är inte det den viktigaste jämställdhetsfrågan?

    https://mind.se/om-sjalvmord/fakta-om-sjalvmord/