Tagg: lycka

Nu är lyckan digital

  • 3 min

Mark Zuckerberg sa i förra veckan
att Facebook nu utvecklar en mjukvara som
kan läsa tankar och känslor för att
omvandla dem till text. På riktigt.

Från en spindelliknande hjälm på mitt huvud kanaliseras mina omväxlande glada, sorgliga och stressade tankar till en skärm på väggen — som fylls av växande grafer i olika färger. Sensorer i min hjälm uppfattar EEG-signaler som indikationer på mina känslor.

Jag testar Emotiv, som är en i mängden av nya tekniklösningar som samlar in biometrisk data för att mäta känsloströmmar. I dag kan mjukvara för ansiktsigenkänning precisera lyckokänslan i ett leende in i kameran. Vårt ansikte är ett enda stort uttrycksfält, enkelt för maskinerna att lära sig.

Ett hjärta som rusar av kärleksfulla känslor kan registreras av pulsmätaren i en smart klocka. Svettavsöndringar när någon är för sen till jobbet kan fångas upp av sensorer som analyserar stressnivåer.

Vi har ganska kompetenta lyckomätare.

Nationers lycka och kunders känslor har länge utvärderats med hjälp av enkäter. Nu växer det fram en flora av nya metoder att med hjälp av kroppsdata kalkylera den mest sannolika känslan vid varje given tidpunkt.

Dessutom finns mjukvaror som analyserar sociala medier-aktiviteter, inte bara våra ordval och deras innebörd, utan även sammanhang och mönster. Vi har därmed ganska kompetenta lyckomätare.

Genom att gå från självrapporterad lycka i formulär till att i realtid mäta faktiska känslor – och koppla dem till omvärldshändelser — vill forskningen komma närmare verkliga upplevelser. Harvard har genomfört studien “Track Your Happiness” med hjälp av en app som mäter livslycka. Hedonometer-projektet har kartlagt lyckonivåer i USA:s städer genom att analysera 37 miljoner tweets av 180.000 invånare.

Nu kliver även de stora teknikjättarna på tåget. Apple investerade nyligen i ett företag som mäter känslobaserade hjärnvågor och Mark Zuckerberg sa i förra veckan att Facebook nu utvecklar en mjukvara som kan läsa tankar och känslor för att omvandla dem till text. På riktigt.

Kan vi beräkna den faktiska glädjen?

Teknik som avslöjar känslor kan definitivt vara integritetskränkande, men reklammarknaden jublar över förbättrade metoder att mäta annonspåverkan, kundtjänsten kan förstå kundernas humör med hjälp av röstanalys, säkerhetspolisen får ett nytt lager av information vid flygplatser och andra känsliga platser, och personer med autism kan få hjälp att bättre interagera med andra.

Vi ser även produkter baserade på emotionell data. Nikon experimenterar med en sensorkamera som kan tolka plats, ljud och temperatur för att anpassa bilden efter känslostämningen.

Ett av de mest intressanta användningsområdena för känslodata skulle vara att utvidga vårt snäva BNP-mått med värdet av sociala interaktioner som tidigare inte har varit mätbara, såsom vänskap, familjelycka, etik och en känsla av mening i livet. Data visar till exempel att vi har de allra tydligaste lyckokänslorna när vi hjälper andra. Flera nationer talar om välmående som ett viktigt mål för en hållbar samhällsutveckling.

Kan vi beräkna den faktiska glädjen av parker, sporthändelser eller synliga poliser i närmiljön? En studie i Amsterdam visade att en bullerhöjning från flygplatsen gjorde människor mer olyckliga än en minskning av den egna inkomsten.

Vi kan alltså i framtiden ge initierade svar på frågan om hur vi mår.
I mitt fall, med spindeln på huvudet, kunde jag bara titta på skärmen.
Jo tack, datan säger att jag mår alldeles utmärkt.

Förhoppningsvis leder det till att vi blir mer medvetna om vilka sammanhang vi trivs bäst i. American Meteorological Society gjorde en nyligen en känslokartläggning som visar att lyckan maximeras vid 14 grader.

Så njut av våren innan det blir för varmt för lyckliga dagar.

 

Texten publicerades ursprungligen i DN 24-04-2017.

Taggar: , , , , , , , ,