Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Veronica Palm om sin kommande bok på Volante

veronicapalm

Hej Veronica Palm!

Vi på Volante är förstås oerhört stolta över att få ge ut Systerskap i vår. Vad var det som fick dig att vilja skriva boken?
– Under många år har jag funderat på vad systerskap är och varför det är så mycket svårare än, vad man kan kalla broderskap. Varför kvinnor inte tar chansen att stötta andra kvinnor, och varför vi låter män och manssamhället dupera oss, trots att vi är kloka och medvetna. Jag ville helt enkelt titta djupare och försöka förstå systerskapet, vad det är och hur det kan fungera.
Vem riktar den sig till?
– Hon som känner att det är något som skaver. Hon som lever jämställt, men ändå drar det kortaste strået. För henne vill jag att boken ska vara en syster att känna igen sig i, förstå vad som sker och ge styrka att gå vidare.
Varför ska man läsa den?
– För att få en ärlig och personlig bild av hur svårt det är att vara kvinna i det vi kallar för världens jämställda land, och för att mina upplevelser kan hjälpa till att se strukturerna. Om vi inte ser så kan vi inte bryta det som, trots alla höga ambitioner, håller kvinnor tillbaka. Men också för att det ibland är skönt att känna igen sig, att se att man inte är ensam., och för att få mina knep om hur vi kan använda systerskapet för att brotta ner manssamhället.
Har du ett bra kvinnligt nätverk idag?
– Ja, det skulle jag säga. Jag har kvinnor runt mig som jag vet finns där även när jag misslyckas eller rasar, för det gör vi alla då och då. Kvinnor som både kan ge mig styrka och råd, och som jag kan få vara både stark och svag med.
Var det svårt att bygga upp?
– Både svårt och lätt. Lätt för att de allra flesta av oss längtar efter att bygga starka sociala band, men svårt att ta första steget till en ny och djupare vänskap. Sen är ju inte systerskap bara tjejmiddag eller en plats att pysa ur sig oförrätter. Rätt hanterat är det kanske den bästa maktstrategin för kvinnor. För det krävs mer, att ständigt backa varandra och bryta strukturer. Det är så klart inte lätt, men betydligt lättare tillsammans.
Är #MeToo något av en systerskapsrevolution?
– Det skulle jag säga. Det som förvånat mig mest är nog hur förvånade män blev över att faktiskt alla kvinnor har berättelser och strategier för att inte riskera utsatthet eller sexuellt våld. När det blir synligt då går det inte att backa. Vi har öppnat upp något som är varje kvinnas vardag till att också synas i det offentliga. Det är revolutionerande och en form av systerskap, att se och synliggöra varandra.
Vad har varit roligast under arbetet med boken?
– Hur många jag mött under resan som så tydligt uttryckt att de verkligen saknat en sådan här bok. Det har drivit mig framåt.
Och vad har varit svårast?
– Att gräva i mina egna berättelser och förstå mig själv. Och samtidigt förstå att jag är ju inte ensam, vi är många som bär på berättelser om snubbar som bara glider utan att vi riktigt förstår varför eller hur.
Vad läser du själv just nu?
– Har just slukat Karin Alftredssons Skrik tyst så att grannarna inte hör, och börjat på Härifrån till verkligheten av Eva Rydlinger som är månadens bok i min bokcirkel.

 

Veronica Palms Systerskap släpps i maj.

Richard Thaler jämför sin bok med Daniel Kahnemans

Danny — som Kahneman undertecknar sina mejl.
Och Dick — som andra kallar honom, han svarar så kortfattat att något namn inte kommer med, inte heller någon hälsningsfras.

Danny & Dick. Två Ekonomipristagare till Alfred Nobels minne, och som skrivit två syskonböcker utgivna av Volante.

Min bok är lite roligare.
För lata personer som jag.

Då Richard Thaler var i Stockholm tidigare i höst bad jag honom jämföra sin bok Beslut och beteenden med Daniel Kahnemans Tänka, snabbt och långsamt.

Thaler var lite trött efter två långa intervjuer då han något släpande började sin jämförelse, men landade ändå — leende — i en klar slutsats:

“Min bok är för lata personer som jag. Så jag skulle säga att den är lite roligare.”

  • Köp Beslut och beteendenBokus, Adlibris eller i din lokala bokhandel.

Foto: Bilden på Kahneman och Thaler i soffan är från TheEdge.org.

“The good thing about science is that it’s true whether you believe it or not”

Han är verkligen ”astrofysikens Beyoncé” som Andrev Walden så träffande beskriver honom i sitt förord till Astrofysik i ljusets hastighet.

Neil deGrasse Tyson är till vardags anställd vid American Museum of Natural History, men i USA och stora delar av världen har han framförallt blivit känd genom sina böcker och som programledare för teveserier som StarTalk. När den amerikanska utgåvan av Astrofysik i ljusets hastighet släpptes i våras blev den en sensation som kom att toppa Amazons bästsäljarlista.

få kan försvara vetenskapen med samma tyngd och humor

Ändå är han fortfarande relativt okänd i Sverige?

Det vill Volante råda bot på. För det finns få sätt att lära sig om universum som är lika briljanta och roliga som när en får följa med Neil deGrasse Tyson oavsett om det är i tryckt eller i teveform.

Han är tveklöst mer underhållande än någon annan astrofysiker, men också ett pedagogiskt geni och en showman med total kontroll över sitt ansikte och kropp (eventuellt beroende på att han, vilket man kanske inte tror när man ser honom idag, har ett förflutet som dansare).

Att de intelligentare delarna av Internet närmast svämmar över av olika memes och klipp med den milt sagt karismatiske forskaren beror förstås på hans många, många oneliners och roliga sägningar, men minst lika mycket på det närmast virtuosa minspel som är som klippt och skuret för att resultera i magiska giffar. Han vet lika mycket om hur man genomför den perfekta ifrågasättande höjningen av ett ögonbryn som han vet om universum.

I Trumpismens tidevarv är det en otrolig lättnad att Neil deGrasse Tyson existerar. Vetenskapen måste försvaras, på ett sätt många inte ens kunnat föreställa sig för tio år sedan, och få kan försvara den med samma tyngd och humor som honom.

På Netflix går det att se Neil deGrasse Tysons omtalade serie Kosmos – en resa i tid och rum och vi på Volante har alltså precis gett ut Astrofysik i ljusets hastighet, så det är hög tid att upptäcka och roas av det kända universums roligaste vetenskapsman.

Neil-veckor på Volante!

Han föddes samma vecka som NASA grundades. Han är chef för Hayden Planetarium i New York. Han är en av astrofysikens största superstjärnor.

Han är Neil deGrasse Tyson, och just nu är hans bok superbillig på Adlibris!

 

Astrofysik i ljusets hastighet är en supersnabb resa från universums ursprung till de senaste upptäckterna, berättad med samma charm och existentiella förtjusning som Tyson blivit känd för. Det är den perfekta julklappen till den som fascineras av rymden men inte hinner med tunga tegelstenar – den här boken slukar man på en julhelg!

Under två veckor kör Adlibris julklappspris på boken. Vi hänger på med våra favoritklipp och lagom sunkiga företagsmemes!

neilmeme6

Håll ögonen öppna efter våra favoritögonblick med Tyson på sociala media! Vi startar med den klassigaste cameon någonsin:

Glada Neil-veckor på er!

202k97

Därför får Emma Frans Stora journalistpriset!

Stort grattis till Volantes Emma Frans som har slagit även Stora journalistpris-juryn med häpnad. Hon blir pristagare i kategorin “Årets röst”.

På Volante, där vi just släppt Emmas bok Larmrapporten – att skilja vetenskap från tramsär vi extra stolta.

Varför får hon priset?

“Hon behövs just nu, och hon gör det hon gör på ett strålande sätt, med en fantastisk kombination av klokt och roligt”, säger Volantes förlagschef Tobias Nielsén.

“Volantes motto är just att bidra till en klokare och roligare värld. Och om vi skulle slå i en uppslagsbok som tar upp denna ordkombination skulle Emma Frans dyka upp på bild. Hon personifierar klok och rolig”,

personifierar klok och rolig

Vi kan lägga till ord som viktig, apropå behovet just nu. Som Jens Liljestrand skriver i sin recension på Expressen kultur av Larmrapporten“en strålande, underhållande och tyvärr väldigt nödvändig handbok för att överleva i Trumpismens tidevarv.

En annan recension, i SvD, tar upp att boken “… borde kunna bli en självskriven del i gymnasiets, eller kanske till och med högstadiets, undervisning i källkritik.

Så här lyder motiveringen för Stora Journalistpriset:
”För att hon så underhållande tar striden mot faktaresistensen och med vetenskaplig skärpa avslöjar nätets seglivade myter.”

kategorin “Årets röst”

Läs vår intervju med Emma Frans här. Hon blev också porträtterad i Dagens Nyheters helgbilaga för ett tag sedan. Den långa artikeln finns här.

Grattis också till Andrev Walden, som var nominerad i samma kategori, och som utöver sina fantastiska krönikor skrivit förordet till nyutkomna Astrofysik i ljusets hastighet av Neil deGrasse Tyson.

 

4V1A7460

Varför ska du kollapsa på Diabetesgalan? Fyra frågor till Jihde

Den 14 november kl. 20.00 direktsänds Sveriges första diabetesgala på TV3. Leder galan gör Peter Jihde, som i boken Jihdes diabetes samlat intervjuer med diabetiker, erfarenheter av sjukdomen och ett och annat recept.

Vi fångade honom och medförfattaren, hustrun Karin Jihde för fyra snabba.

–> Köp boken på Bokus eller Adlibris eller i din lokala bokhandel.

IMG_3635Foto: Olle Nordell.

 

Varför behövs en Diabetesgala?

Peter: Diabetesgalan behövs för att täta en kunskapslucka i det svenska samhället. Och att samla in pengar till kampen mot en snabbt växande, dödlig folksjukdom.

Jag vill visa hur läskigt det är att uppleva

Peter, du har mystiskt berättat att du ska insulintesta dig till gränsen och kanske faller ihop på scen. Vad vill du visa med detta?

Peter: Vad jag vill visa är hur det ser ut när en diabetiker får lågt blodsocker. Hur läskigt det är att uppleva. Som drabbad och som medmänniska.

En bok som behövs

Er bok ”Jihdes diabetes” är en bok om att få beskedet att man har en dödlig sjukdom, men framför allt om hur man hittar en väg för att leva med en sådan. Vilka reaktioner från läsare har ni mött?

Peter: Positiva reaktioner. En bok som saknats. En bok som behövs.

Karin: Vi får höra att läsare som känner till diabetes känner igen sig i många av berättelserna. Andra har lärt sig nya saker om diabetes. Båda grupperna har blivit berörda. Det känns fint.

Det finns några recept också i boken. Några nya matfavoriter?

Peter: Alla nya matfavoriter tävlar om en plats i en eventuell, ny bok!

Karin: Chili på högrev. Men korvmackan överger han aldrig.

IMG_3637
Peter Jihde tillsammans med Molly Sandén och andra medverkande i boken. Foto: Olle Nordell.

Andrev Walden om Neil deGrasse Tyson

Walden-å-Tyson

 

Häromdagen nominerades Andrev Walden mycket välförtjänt till Stora journalistpriset i kategorin Årets röst. Därför passar vi på att lägga ut hans strålande förord ur Neil deGrasse Tysons Astrofysik i ljusets hastighet. Boken är en enorm internationell bästsäljare – i skrivande stund den mest sålda non fiction-boken på Amazon – och finns nu på svenska, utgiven av Volante.

Att leva i höjd med svaren utan att förstå frågorna är nästan ett slöseri med liv.

______

Skärmavbild 2017-11-09 kl. 12.05.45

Skärmklipp 2017-09-21 17.04.09


FÖRORD
Andrev Walden

”Han är astrofysikens Beyoncé!”

Föreslår jag när förläggaren undrar om jag kan sammanfatta Neil deGrasse Tyson i en mening.

”Astrofysikens Beyoncé…” Han smakar på orden med ett belåtet leende. ”Ta med det!”

Vi är tydligen redan överens om att jag ska skriva förordet till den svenska översättningen av Astrophysics for people in a hurry. (Och jag hade tydligen inga invändningar för nu skriver jag det.)

”Han är astrofysikens Beyoncé!”

Det där om att Neil deGrasse Tyson är astrofysikens Beyoncé var faktiskt inte helt taget ur luften. Jag hade kunnat säga att han var ”the walrus of space” och drabbat mig själv med utmaningen att forcera in en ansträngd Barry White-referens i texten. Det hade jag nog börjat ångra ungefär nu. Astrofysikens Beyoncé däremot, det är perfekt om jag får säga det själv. Det ser man tydligt på att jag plötsligt började kursivera orden för att ge dem lite tyngd.

Jämte Stephen Hawking är Neil deGrasse Tyson vår tids viktigaste ambassadör för den kosmologiska vetenskapen, en perfekt storm av kunskap och karisma. Precis som Beyoncé bottnar Tyson i hantverket. Showen är inte istället för rösten, det är den enda värdiga paketeringen av rösten. (Nu börjar Beyoncéreferensen sätta sig tycker jag.)

Neil deGrasse Tyson kan allt. Åtminstone om rymden. Och eftersom vår planet med tillhörande civilisation ligger i rymden finns det ingenting han inte kan. Tror jag. I sin podcast Startalk har astrofysikern från Bronx till och med gjort det till en löpande utmaning att inte tjuvläsa lyssnarfrågorna i de återkommande Cosmic queries-avsnitten och som trogen lyssnare kan jag bedyra att han efter åtta säsonger och ett par hundra avsnitt fortfarande aldrig blivit trängd.

Jämte Stephen Hawking är Neil deGrasse Tyson vår tids viktigaste ambassadör för den kosmologiska vetenskapen

Men det är inte den breda och uppdaterade kunskapen som gör Neil deGrasse Tyson så märkvärdig, inte heller den rasande passionen för vetenskapen och byggstenarna och historiens viktigaste nördar (han febrar gärna om Eratosthenes och Newton med tonläget hos en sexåring som pratar om legendariska pokémons). Det märkvärdiga med Tyson är att han liksom sin mentor Carl Sagan (1934–1996) kan berätta en historia, att han utan att förvanska vetenskapen kan klä den i ord som berör. Rymden är en powerballad och den handlar om oss.

Nästan alla människor är mer intresserade av rymden än de tror, de behöver bara träffa någon som kan berätta om den. Och berättelser kräver känslor, även de vetenskapligt förankrade. Om du ska nå ut till människor måste du beröra dem.

Neil deGrasse Tyson berör. När han får kosmologisk feeling kan han bergspredika om vår plats i universum, som i den här bokens avslutande kapitel, och då spelar det ingen roll om publiken består av lärda eller nyfikna, man lyssnar och man känner.

Tyson är förstås inte ensam om att kunna förklara och beröra, den teoretiska fysikern Carlo Rovellis nästan kliniskt formelbefriade handbok Sju korta lektioner i fysik sålde mer än Fifty Shades of Grey i hemlandet Italien 2015 och hans språk gränsar ofta till poesi. Steven Hawking är både saklig undergångsromantiker och astrofysikens kanske största komiker även om hans punchlines är glest doserade.

Tyson river gränser mellan populärkulturen och populärvetenskapen för att nå ut.

Men ingen har som Tyson gift in sig i den samtida populärkulturen för att nå ut med sin kosmologiska gospel. I sin podcast rör sig Tyson ogenerat mellan periodiska systemet, science fiction, mörk energi, klimatförändringar, superhjältar och neutriner. Han jobbar konsekvent jämsides olika komiker (det var här jag upptäckte den ljuvlige Eugene Mirman) för att berika det vetenskapliga samtalet med humor och ”dumma” frågor.

Tyson river gränser mellan populärkulturen och populärvetenskapen för att nå ut. Och även om han ofta roar sig med att faktagranska populärkulturen – det var Tysons beräkningar och gliringar som drev regissören James Cameron att 15 år efter premiären på storfilmen Titanic (1997) korrigera slutscenens felaktiga stjärnhimmel i en nyutgåva – så har han ingenting emot att populärkulturen tar sig vetenskapliga friheter.

Det är först när artisten betraktar vetenskapen som ett legitimt ämne som vetenskapen kan bli mainstream, menar Tyson. Eller som han nyligen kommenterade sin egen medverkan på rapparen Logics tredje album i ett direkt samtal med den ovanligt vetenskapsorienterade artisten: ”Om du ska använda vetenskapen finns mina krav på dig i ett citat av Mark Twain: ’First get your facts straight, then distort them at your leisure.’”

I tv-serien Family guy – en animerad institution som i skrivande stund rullat i 15 säsonger – kan man emellanåt skymta kärleksförklaringar till astrofysiken i de pålitligt vansinniga manusen. Som när hunden Brian och den kroniska ettåringen Stewie under en tidsresa till ögonblicket före big bang strandar utanför rumtiden i avsnitt 163. I eftertexterna syns Neil deGrasse Tyson som ”vetenskapskonsult”. Tyson och Family guy-skaparen Seth MacFarlane fann varandra 2008 och vänskapen har burit frukt för båda, men kanske mest för Tyson (och vetenskapen!) eftersom den svårt framgångsrika MacFarlane – i barndomen trollbunden av just Carl Sagan – äntligen hittade en ventil för sitt latenta intresse för kosmologin.

… full av känslor. Bombastisk, poetisk och gripande. Men korrekt.

Det var MacFarlane som släpade upp Tyson och Carl Sagans änka Ann Druyan till Fox huvudkontor och parkerade dem framför kostymerna i ledarskiktet. Tillsammans lyckades de få ett hyperkommersiellt mediahus med förgreningar i den konservativa högern att satsa pengar och prime time  på en vetenskaplig dokumentärserie i 13 avsnitt: Cosmos: A Spacetime Odyssey (2014), uppföljaren till Carl Sagans Cosmos: A Personal Voyage (1980), fast nu med Neil deGrasse Tyson som reseledare i tid och rum, har setts av över 135 miljoner människor i 180 länder. Och de siffrorna är hämtade från tiden innan serien nådde Netflix.

Det är en serie full av känslor. Bombastisk, poetisk och gripande. Men korrekt. Och det var i höjd med Cosmos som Neil deGrasse Tyson sipprade ut i det kulturella grundvattnet och blev ett meme. Det finns en rik memekultur kring Tyson på internet som med tiden blivit en del av motrörelsen i Trumps vetenskapsfientliga skugga. Budskapen kretsar ofta kring att vetenskapen är – i brist på bättre ord – cool.

Klimatförändringarna är på riktigt. Neil with it.

Neil with it.

Jag är övertygad om att många i nästa generation vetenskapare, i synnerhet inom kosmologin, kommer att nämna Neil deGrasse Tyson först när de får frågan om hur de hittade till sitt fält. Men populärvetenskapens uppgift är inte bara att så frön, det är också att rusta oss alla inför nästa revolution.

Jag upphör aldrig att förvånas av hur lite människor omkring mig vet om de senaste decenniernas oerhörda framsteg i rymden. Många tror att det egentligen inte hänt så mycket efter månlandningen, kanske för att allmänintresset svalnade lite när det började bli tydligt att ingen av de andra planeterna i vårt solsystem befolkas av någon med de anatomiska förutsättningarna att hålla i en strålpistol. Eller någonting annat heller för den delen.

Många vet inte vad som pågår nu. Hur snabbt vi rör oss. Att vi har byggt kikare som låter oss titta över 13 miljarder år bakåt i tiden och studera utkanterna av vårt observerbara universum. Att vi har hittat tusentals planeter bortom vårt eget solsystem och att vi alldeles snart ska börja leta efter liv på de planeterna. Att vi nu bygger kikare som kommer låsa upp nya världar när de står klara. Vi som lever idag tillhör den allra första kullen människor i den här planetens historia som faktiskt har en rimlig chans att få svaren på de två största frågor som människan ställt.

Var kommer vi ifrån?

Är vi ensamma?

Någon kanske saknar en tredje fråga där: Vad är meningen med livet? Det är emellertid en fråga som var och en måste hitta sitt eget svar på och som tur är har några av dem kommit fram till att meningen med livet är att söka svaren på fråga 1 och 2: att förstå det universum vi lever i.

Eller, som Neil deGrasse Tyson, berätta om det.

Många vet inte vad som pågår nu. Hur snabbt vi rör oss.

Det bekymrar mig att så många människor som haft den befängda turen att födas ungefär nu inte ser krönet vi står på. Men spelar det någon roll?

Jag tycker det.

För ett tydligt exempel: Föreställ dig en globalt direktsänd presskonferens som inleds med orden ”We’re not alone” – förlåt, ”We’re not alone” – och det efterföljande skalvet genom civilisationen. Mobilflasharna, sorlet på perrongerna, summan av all gåshud. Tänk att stå där, alldeles inbäddad i det största ögonblicket i mänsklighetens historia, och inte drabbas. Åtminstone inte som du kunde drabbas. För att du inte begripit utmaningen.

Att leva i höjd med svaren utan att förstå frågorna är nästan ett slöseri med liv.

Vi behöver powerballaden om rymden, vi behöver astrofysikens Beyoncé.

 


TysonAmazon

Håkan Liljemärker berättar om sitt självlysande omslag

se_afrika_front170704

Håkan Liljemärker är en av Sveriges främsta formgivare – och med omslaget till Ngũgĩ wa Thiong’os Se Afrika överträffade han våra förväntningar med råge. När ljuset släcks lyser kontinenten i mörkret, något som verkligen knyter an till titeln så väl att den inte ens behövdes tryckas på framsidan.

Vad är tanken med omslaget?
– Den självlysande kontinenten är en dygnet-runt-påminnelse om rättigheter – skyldigheter – möjligheter. Bakgrundsbilden visar en webbhistorik av favicons (ikoner i webbläsarens flik) från besök på hemsidor under några dagar, som både visualiserar gränslös kommunikation i en globalisering, där Afrika spelar en betydande roll, och samtidigt kopplar till historien och traditioner.

Hur får man en så snygg webbhistorik?
– Med Iconic History. Ett Chrome-tillägg som skapar en favicon för varje webbadress du besökt. När jag inverterade ikonerna så blev bilden också något som påminner om viss konst och textil från kontinenten.

Hur och var kom du på idén?
– Titeln ÄR idén. Och den tillkom förmodligen sådär 50 meter under ett flygplan som skulle land på Bromma flygplats. Jag brydde mig aldrig om att söka någon annanstans. “Se Afrika” är lite som hämtat ur en pekbok och i motsättningen mellan det banalt självklara i titelns uppmaning och det som i realiteten tydligen inte är lika givet – att Afrika med 55 länder och en befolkning på 1,2 miljarder är en gigantiskt och viktig del av världen – såg jag en möjlighet att använda ett maximalt simpelt formspråk till ett maximalt avgörande budskap. Lika värden, lika villkor. Inte ens när jag släcker lampan på kvällen ska jag komma undan. Det vore fint om jag då ler och samtidigt får dåligt samvete. Jag vill också nämna att förlaget kom med synpunkten att titeln på framsidan kändes överflödig i det här utförandet. Tack!

Har du gjort fler självlysande böcker?
– Nej. Jag hade ett förslag på ett självlysande omslag till en skräckroman för ett par år sedan men förlaget tyckte det blev för dyrt.

 

 

Ngũgĩ wa Thiong’o kommer till Sverige

Ständigt Nobelpristippade Ngũgĩ wa Thiong’o kommer till Stockholm för att prata om sin bok Se Afrika, nyss utgiven på svenska av Volante. Han kommer till Internationell författarscen på Kulturhuset Stadsteatern den 6 november. 

”Han har ägnat en stor del av författaskapet till att skildra verkningarna av kolonialismen, men också byggandet av en ny postkolonial identitet”, skriver DN som rapporterar om författarbesöket.

Wa Thiong’os skönlitterära verk är välkända, men hans sakprosa har inte varit lika uppmärksammad. Se Afrika (engelsk titel: Secure the Base: Making Africa Visible in the Globe) är den första samlingen och består av olika texter skrivna under tre decennier. Den här boken täcker in ett stort antal ämnen såsom den intellektuelles roll, vilken inverkan Asien har på Afrika, arbete och politisk oro i en tid präglad av kapitalism och hur slaveriets arv ser ut. I en tid där Afrika tar en stor plats i diskussionen om globalisering är Se Afrika obligatorisk läsning.

Vi på Volante är särskilt glada att nu få ta emot wa Thiong’o som gäst, eftersom hans Sverigebesök tidigare i år blev inställt.

“Vi är glada över besöket, och stolta över Se Afrika som gör att Ngũgĩ wa Thiong’os essäkonst kan få välförtjänt uppmärksamhet i Sverige”, säger Tobias Nielsén, förlagschef på Volante.

Boken har getts en bokstavligen lysande form av Håkan Liljemärker, med en självlysande Afrikasilhuett på omslaget.

Biljetter till Ngũgĩ wa Thiong’o på Internationell författarscen den 6 november finns här.

Läs mer om boken och beställ den här.

Volante ger ut Ekonomipristagaren Richard Thaler

PRESSMEDDELANDE

Årets Ekonomipris till Alfreds Nobels minne delas i år ut till Richard Thaler.

Hans bok Beslut och beteenden: att förutsäga det oförutsägbara har nyligen givits ut av Volante.

Richard Thaler är professor vid University of Chicago. Han har varit banbrytande inom området beteendeekonomi, där ekonomi möter psykologi.

hur ekonomiskt och mänskligt beteende dansar med varandra

Micael Dahlen, professor på Handelshögskolan i Stockholm, har sagt om Thalers bok Beslut och beteenden”Mästerligt! Detta är ett standardverk för att förklara hur ekonomiskt och mänskligt beteende dansar med varandra.”

Volantes förlagschef Tobias Nielsén:

”Vi är väldigt glada och lite stolta. Gränslandet mellan psykologi och ekonomi är ett område som vi brinner för och som vi aktivt har arbetat med för att lyfta fram i Sverige. Vi har två sådana titlar på väg ut nästa år.”

”Jag brukar presentera Thalers bok som en brorsa till Kahnemans Tänka, snabbt och långsamt. Alla som läst Beslut och beteenden och som jag pratat med har verkligen älskat den. Det är en bok som påverkar hur du ser beslut och människor.”

Se hur Thaler själv jämför sin bok med Kahnemans: länk Youtube.

Thaler är också känd som professorn som vid black jack-bordet i storfilmen The Big Short (Brad Pitt m.fl.) förklarar en ekonomisk teori bredvid popstjärnan Selena Gomez.

”Jag visste att Richard Thaler var det återkommande tipset från Micael Dahlen, som vi samarbetat med länge”, säger Tobias. ”Så när Thalers livsverk till bok dök upp var jag väldigt intresserad.”

Det gränsöverskridande
speglar vad vi gör.

För Volante blir det den fjärde nobelpristagaren, och den andra ekonomipristagaren. Sedan tidigare står Volante som utgivare av verk av en ekonomi-, en fysik- och en fredspristagare.

“Det gränsöverskridande speglar vad vi gör. Och det gäller även Richard Thaler.”