Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Ngũgĩ wa Thiong’o kommer till Sverige

Ständigt Nobelpristippade Ngũgĩ wa Thiong’o kommer till Stockholm för att prata om sin bok Se Afrika, nyss utgiven på svenska av Volante. Han kommer till Internationell författarscen på Kulturhuset Stadsteatern den 6 november. 

”Han har ägnat en stor del av författaskapet till att skildra verkningarna av kolonialismen, men också byggandet av en ny postkolonial identitet”, skriver DN som rapporterar om författarbesöket.

Wa Thiong’os skönlitterära verk är välkända, men hans sakprosa har inte varit lika uppmärksammad. Se Afrika (engelsk titel: Secure the Base: Making Africa Visible in the Globe) är den första samlingen och består av olika texter skrivna under tre decennier. Den här boken täcker in ett stort antal ämnen såsom den intellektuelles roll, vilken inverkan Asien har på Afrika, arbete och politisk oro i en tid präglad av kapitalism och hur slaveriets arv ser ut. I en tid där Afrika tar en stor plats i diskussionen om globalisering är Se Afrika obligatorisk läsning.

Vi på Volante är särskilt glada att nu få ta emot wa Thiong’o som gäst, eftersom hans Sverigebesök tidigare i år blev inställt.

“Vi är glada över besöket, och stolta över Se Afrika som gör att Ngũgĩ wa Thiong’os essäkonst kan få välförtjänt uppmärksamhet i Sverige”, säger Tobias Nielsén, förlagschef på Volante.

Boken har getts en bokstavligen lysande form av Håkan Liljemärker, med en självlysande Afrikasilhuett på omslaget.

Biljetter till Ngũgĩ wa Thiong’o på Internationell författarscen den 6 november finns här.

Läs mer om boken och beställ den här.

Volante ger ut Ekonomipristagaren Richard Thaler

PRESSMEDDELANDE

Årets Ekonomipris till Alfreds Nobels minne delas i år ut till Richard Thaler.

Hans bok Beslut och beteenden: att förutsäga det oförutsägbara har nyligen givits ut av Volante.

Richard Thaler är professor vid University of Chicago. Han har varit banbrytande inom området beteendeekonomi, där ekonomi möter psykologi.

hur ekonomiskt och mänskligt beteende dansar med varandra

Micael Dahlen, professor på Handelshögskolan i Stockholm, har sagt om Thalers bok Beslut och beteenden”Mästerligt! Detta är ett standardverk för att förklara hur ekonomiskt och mänskligt beteende dansar med varandra.”

Volantes förlagschef Tobias Nielsén:

”Vi är väldigt glada och lite stolta. Gränslandet mellan psykologi och ekonomi är ett område som vi brinner för och som vi aktivt har arbetat med för att lyfta fram i Sverige. Vi har två sådana titlar på väg ut nästa år.”

”Jag brukar presentera Thalers bok som en brorsa till Kahnemans Tänka, snabbt och långsamt. Alla som läst Beslut och beteenden och som jag pratat med har verkligen älskat den. Det är en bok som påverkar hur du ser beslut och människor.”

Thaler är också känd som professorn som vid black jack-bordet i storfilmen The Big Short (Brad Pitt m.fl.) förklarar en ekonomisk teori bredvid popstjärnan Selena Gomez.

”Jag visste att Richard Thaler var det återkommande tipset från Micael Dahlen, som vi samarbetat med länge”, säger Tobias. ”Så när Thalers livsverk till bok dök upp var jag väldigt intresserad.”

Det gränsöverskridande
speglar vad vi gör.

För Volante blir det den fjärde nobelpristagaren, och den andra ekonomipristagaren. Sedan tidigare står Volante som utgivare av verk av en ekonomi-, en fysik- och en fredspristagare.

“Det gränsöverskridande speglar vad vi gör. Och det gäller även Richard Thaler.”

Volante på Bokmässan 2017

27 seminarier och samtal.
Nästan 100 titlar i montern.
Årets bokmässa i Göteborg — vi är redo!
Och du är välkommen till vår monter B03:21.

OBS: Bilden ovan är från förra året. Årets monter var inte på plats då detta inlägg skrevs.

Emma Frans, Ryan Avent med Katrine Marçal, Joanna Rose, Max Tegmark, Lina Thomsgård, Bertil Marklund, Jesper Strömbäck, Helena Jonsson, Hans Sjögren, Johan Frostegård…

Vad innebär det att leva mitt i en industriell revolution lika omfattande som den på 1800-talet? Volante får internationellt besök av The Economist-journalisten Ryan Avent som samtalar med journalisten och författaren Katrine Marçal utifrån sin bok Stabilitetsillusionen.

Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, vetenskapsskribent och ”en av de roligaste svenskarna på Twitter” träffar Agnes Wold i ett samtal om hur vetenskapliga resultat förmedlas i nyhetsmedier. Emma Frans bok Larmrapporten kommer att finnas rykande färsk i Volantes monter.

Många av de största rönen om universum är okända för de allra flesta. Varför är det så? Vetenskapsjournalisten Joanna Rose berättar i sin nya bok Kosmiskt pussel om kosmologins historia. I Göteborg möter hon Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, i ett samtal lett av journalisten Andrev Walden.

Dessutom säljer vi Max Tegmarks nya bok Livet 3.0 före ordinarie släpp – och Lina Thomsgård som är redaktör för En annan historia deltar i inte mindre än fyra seminarier.

För löpande uppdateringar: följ oss på TwitterInstagram eller Facebook.

Våra seminarier och författaraktiviteter på Bokmässan:

Torsdag 12.00–12.45
Lina Thomsgård möter tv-tablåns tungviktare
Utan henne hade tv-program som Expedition RobinsonFarmen och Halv åtta hos mig aldrig tagit plats i våra tv-tablåer. Anna Bråkenhielm är en av den svenska tv-branschens riktiga tungviktare och bland annat den som introducerade reality-tv i Sverige. I sin självbiografi Räkna med bråk delar hon med sig av tjugo års erfarenhet som vd och entreprenör. Anna Bråkenhielm samtalar här med Lina Thomsgård om maktspel, succéer och fiaskon. Och om utsattheten som chef.

Författare: Lina Thomsgård • Aktuell bok: En annan historia 

Torsdag 14:30–14:50
Lina Thomsgård om En annan historia
Lina Thomsgård
, initiativtagare till Rättviseförmedlingen, är redaktör för boken En annan historia. 51 berättelser av 51 skribenter om 51 kvinnor som gjort stolliga, besvärliga, viktiga och minnesvärda saker. Värda att citera, referera till och minnas. Samtal med Cristina Grenholm, i samarbete med Svenska kyrkan.

Författare: Lina Thomsgård • Aktuell bok: En annan historia 

Torsdag 15.00–15.30
Emma Frans: Att skilja vetenskap från trams
Kaffe orsakar cancer, kan det heta i en ny rapport. Är det sant? Emma Frans rykande färska bok Larmrapporten hjälper dig att avgöra. Författaren är forskare och skriver Vetenskapskollen i SvD, här samtalar hon med Lisa Irenius.

Författare: Emma Frans • Aktuell bok: Larmrapporten

Fredag 10.00–10.45
Emma Frans och Agnes Wold: Hårda fakta och lösa spekulationer
Hur bedömer man egentligen så kallade vetenskapliga rapporter som säger att snus kan vara bra för konditionen? Eller att ammande kvinnor inte kan dricka någon som helst alkohol? Forskaren och vetenskapsevangelisten Emma Frans lär i sin bok Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams ut hur fakta och påstådda fakta ska tolkas och bedömas. Enligt professorn och överläkaren Agnes Wold – aktuell med boken Praktika för blivande föräldrar som innehåller praktiska tips, vetenskapligt verifierade sanningar och stridbar feminism riktad till alla föräldrar – är universiteten inte helt oskyldiga till spridandet av spekulationer.  Ett samtal om hårda fakta och lösa spekulationer under ledning av Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist.

Författare: Emma Frans • Aktuell bok: Larmrapporten

Fredag 10.00–10.45
Jesper Strömbäck: 
Algoritmbubblornas tid
Sant eller falskt – det tycks i medievärlden spela allt mindre roll. Vi söker selektivt information som bekräftar eller rent av förstärker våra egna åsikter och verklighetsbilder. Allt tyder på att vi är på väg in i  Post Truth Society. Hur går det med bildningen där? Vem bryr sig i en värld, där den information som förmedlas i allt större utsträckning produceras i filterbubblor och ekokammare, om fakta som inte är alternativa? Ett samtal om algoritmbubblornas konsekvenser för demokratin, det fria ordet och våra liv med Jan Helin, programdirektör på SVT, Jesper Strömbäck, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, och Ulrika Knutson, publicist och hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Samtalet leds av Jonna Similä, programkoordinator, Hanaholmen.

Författare: Jesper Strömbäck

Fredag 12.00–12.30
Jesper Strömbäck
Medielandskapets förändringar
Jesper Strömbäck om en utveckling som kan bidra till ökade kunskapsklyftor och polarisering.

Författare: Jesper Strömbäck

Fredag 13.00–13.45
Joanna Rose: Universum och de enorma upptäckterna
De senaste decennierna har varit kosmologins guldålder. Samtidigt har utforskningen av universum lett till fler och större gåtor. Hur ska vetenskapen förstå och sätta ihop de nya upptäckterna till en sammanhängande bild av varifrån vi kommer och vart vi är på väg en modern kosmologi? I sin nya bok, Kosmiskt pussel: försöken att förstå universum, redogör vetenskapsjournalisten Joanna Rose för de senaste rönen och berättar historierna om människorna bakom dem. Tillsammans med Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, diskuterar hon bland annat om varför de största genombrotten fortfarande är så okända för många människor – och om de alltfler gåtor som uppstått. Samt hur de har påverkat synen på livet, universum och allting. Moderator: Andrev Walden, journalist.

Författare: Joanna Rose • Aktuell bok: Kosmiskt pussel

Fredag 13.00–13.30
Emma Frans: Vetenskapskollen lajv
Sant eller falskt? Emma Frans, forskare och vetenskapsskribent, granskar mer eller mindre vetenskapliga påståenden och snackisar. Hos Folkuniversitetet.

Författare: Emma Frans • Aktuell bok: Larmrapporten 

Fredag 14.00–14.40
Helena Jonsson: 
Sverige ser inte ut som du tror
Vad påverkar samhällsutvecklingen och vår syn på landsbygden? Vilket spår väljer Sveriges lantbrukare? Samtal med avstamp i två f d LRF-ordförandens böcker; Helena Jonssons bok Sverige ser inte ut som du tror och Bo Dockereds bok Spårbyten.

Författare: Helena Jonsson • Aktuell bok: Sverige ser inte ut som du tror

Fredag 14.00–14.15
Jesper Strömbäck: Medierna och invandringen
Varför misstror så många mediernas invandringsbevakning och ligger det något i kritiken?

Författare: Jesper Strömbäck • Aktuell bok: Utan invandring stannar Sverige

Fredag 15.00
Emma Frans: Intervju i DI Weekend monter F01:36

Fredag 15.30
Ryan Avent: Intervju i DI Weekend monter F01:36

Fredag 16.00–16.30
Helena Jonsson om Sverige ser inte ut som du tror
Helena Jonsson
är bonde och författare till boken Sverige ser inte ut som du tror. Hon intervjuas här av PJ Anders Linder i Axess monter.

Författare: Helena Jonsson • Aktuell bok: Sverige ser inte ut som du tror

Fredag 16.10–16.45
Jesper Strömbäck: 
Algoritmernas tid
Allt tyder på att vi är på väg in i Post Truth Society. Vi söker också alltmer information som bekräftar eller rent av förstärker våra egna åsikter och verklighetsbilder. Samtal om demokratin, det fria ordet och våra liv.

Författare: Jesper Strömbäck

Fredag 17.00–17.20
Lina Thomsgård i samtal med Ulrika Knutsson
Feministiska och postkoloniala perspektiv har senaste decennierna belyst hur västerländska manliga erfarenheter gjorts till norm för vad som är viktigt, värdefullt och värt att veta. Lina Thomsgård, grundare av rättviseförmedlingen och programledare, lyfter i en ny antologi fram kvinnor som förtigits i historieböckerna, men som på olika sätt skapat historia. Hon samtalar med journalisten och författaren Ulrika Knutson.

Författare: Lina Thomsgård • Aktuell bok: En annan historia   

Lördag 10.30-10.50
Hans Sjögren Familjedynastier: Så blev Sverige rikt
Samtalet belyser hur svenska företag utvecklats till dynastier med växande inflytande i samhället.

Författare: Hans Sjögren • Aktuell bok: Familjedynastier

Lördag: 11.00–11.45
Ryan Avent:
 Revolutionen som redan har börjat
Ingen av oss har levt under en industriell revolution. Förrän nu. Kan vi anpassa oss till de teknologiska utmaningar som kommer vara minst lika omvälvande som den industriella revolutionen på 1800-talet? Och i så fall hur? I sin bok Stabilitetsillusionen har The Economist-journalisten Ryan Avent skrivit om vart informationsteknologi och automatisering är på väg att ta oss. Tidigare tekniska genombrott har tvingat fram nya sociala kontrakt och sätt att leva. Det kommer inte att bli annorlunda den här gången. Tillsammans med författaren och journalisten Katrine Marçal diskuterar han utvecklingen och hur vårt samhälle ska handskas med förändringarna inom en mycket, mycket nära framtid.

Författare: Ryan Avent • Aktuell bok: Stabilitetsillusionen

Lördag 11.00– 11.45
Lina Thomsgård: Det moderna häxdrevet, hatet
Varför blir framgångsrika kvinnor så ofta utsatta för hat? Vad är det egentligen för mörka känslor som grumlas upp hos hatarna? Hur förändras du som människa när du blir deras måltavla? Både författaren Camilla Läckberg och politikern Birgitta Ohlsson har blivit utsatta för påhopp och hat, inte minst i sociala medier. Camilla Läckberg, en av Sveriges mest framgångsrika författare med över 20 miljoner sålda böcker, är aktuell med Häxan, som handlar om det moderna häxdrevet. I självbiografin Duktiga flickors revansch skriver liberalen Birgitta Ohlsson om hur samhällets syn på högpresterande kvinnor skevar och håller ett försvarstal till de duktiga flickorna. Ett samtal om hatet mot framgångsrika kvinnor under ledning av Lina Thomsgård. 

Författare: Lina Thomsgård • Aktuell bok: En annan historia 

Lördag 12.50–13.55
Hans Sjögren om de mäktiga familjeföretagen
I Norden finns flera av världens största familjeföretag. Lyssna till hur företag utvecklats till dynastier med växande inflytande i samhället. Familjedynastierna utgör en arena för makt och omsorg, passion och konflikt. Trots nutidens krav på kunskap består de, ty blod är tjockare än vatten. Medverkande: Hans Sjögren, professor i ekonomisk och institutionell ekonomi

Författare: Hans Sjögren • Aktuell bok: Familjedynastier

Lördag 14.00–14.30
Emma Frans Kulturtidskriftsmontern
Går det att få journalister att skriva korrekt om vetenskapliga nyheter och forskningsrön?

Författare: Emma Frans • Aktuell bok: Larmrapporten 

Lördag 15.00–15.20
Hans Sjögren: 
Familjedynastier – så blev Sverige rikt
I Norden finns flera av världens största familjeföretag. I boken Familjedynastier – så blev Sverige rikt förklarar Hans Sjögren hur dessa utvecklats till dynastier med växande inflytande i samhället. Familjedynastierna utgör en arena för makt och omsorg, passion och konflikt.

Författare: Hans Sjögren • Aktuell bok: Familjedynastier

Lördag 15.45–16.15
Hans Sjögren intervju i DI Weekends monter F01:36

Lördag 16.00–16.30
Emma Frans intervju i Axess TV monter C04:41

Lördag 17.00-17.20
Bertil Marklund: Hur ska man leva för att må bra och leva längre?
Bertil Marklund
, läkare och professor vid Göteborgs universitet, har upptäckt att uppkomsten av våra folksjukdomar beror på en och samma sak: en inflammation som på olika sätt uppstår i kroppen. I boken 10 tips: må bättre och lev 10 år längre visar han hur man bromsar och förebygger denna inflammation genom att välja en sund livsstil och hur du kan leva för att stärka dina egna inneboende krafter. Vinsten kan bli 10 extra friska år!

Författare: Bertil Marklund • Aktuell bok: 10 tips: må bättre och lev 10 år längre

Lördag 17.20–17.35
Emma Frans på Forskartorget
Hur förhåller vi oss till dagens stora informationsflöde? Kan vi lära oss att skilja relevant information från fejknyheter, vinklade nyheter eller “alternativa fakta”? Emma Frans berättar om hur ett vetenskapligt förhållningssätt kan hjälpa dig att få kunskap i tider då risken att bli lurad är särskilt hög. Medverkande: Emma Frans, doktor i epidemiologi, vetenskapsskribent och författare till Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams.

Författare: Emma Frans • Aktuell bok: Larmrapporten

Söndag 14.25–14.40
Johan Frostegård: Evolutionen och jag
Det handlar om dig och mig och oss alla, vårt jag. Ganska lite är känt om vad detta jag, eller för den delen vårt medvetande, egentligen är. Är de ens materiella? Behöver de vara det? Mänsklig evolution pågår på många plan: fysiskt, kulturellt och historiskt. Hör Johan Frostegård berätta om högt och lågt med oväntade vinklar. Medverkande: Johan Frostegård, professor i medicin, Karolinska Institutet, och författare till boken Evolutionen och jag.

Författare: Johan Frostegård  • Aktuell bok: Evolutionen och jag

Matematikern hade rätt om Toivonen – boken nu i pocket!

David Sumpter är författaren bakom Fotbollens matematik – Mer än en sport: så analyserar du matcher, spelare och resultat. Köp den i pocket här!

Nu finns din bok i pocket och har översatts till flera länder. Vilken har varit den vanliga reaktionen på boken hittills?

Otroligt bra. Jag har fått göra många saker som är väldigt ovanliga för en matematiker: skriva artiklar för fotbollstidningen FourFourTwo; presentera min forskning till Premier League-klubbar; och prata framför stor publik i Storbritannien om matematiska hemligheter bakom spelet. Kanske det häftigaste var när West Hams chief scouts kom på besök till Uppsala för att prata med mig om statistisk värdering av spelare. På kvällen bjöd jag med dem till att titta på när min sons P05-lag tränade. Jättehäftigt. Killarna var lite extra koncentrerade när de tittade på!
Tränare har förstått att de kan förbättra lagens spel på plan med hjälp av matematik

Allt fler verkar intressera sig för sambandet mellan fotboll och matematik. Varför? 

För att de fungerar bra ihop. Fotboll är med sina vackra passningsmönster den mest matematiska sporten. Det är därför fotboll kallas “the beautiful game”. Och har tränare förstått att de kan förbättra lagens spel på plan med hjälp av matematik. Därför pratar alla om Expected Goals och Passningsnätverk, vilket hjälper när man analyserar spelet.
Jag förutspådde det i första versionen av ‘Mer än en Sport’!

När du ser ett mål som Ola Toivonens halvplanshöger mot Frankrike – gör du direkt en matematisk analys då?

Nja, det går ju knappt att förklara! Vilket skott. Men i boken analyserar jag Zlatans otroliga mål mot England med hjälp av matematik. Om det går att förklara kanske jag kan ta ut min simulator och prova med Toivonens skott med.
Men en sak som gläder mig lite extra när jag ser Toivonen tillbaka i landslaget är att jag förutspådde det i första versionen av ‘Mer än en Sport’! Inför EM 2016 var Toivonen lite av ett skämt när det gällde landslaget. Men jag användande en matematisk modell för att visa att han borde har varit med i Frankrike. Hamrin lyssnade inte på mig då! Men efter fiaskot i EM verkar det som om Janne Andersson förstått att Toivonen är bra. Vet inte om Andersson har läst boken men han har fattat det statistiskt rätta beslutet att ha honom med i laget i alla fall.
Jag testade om jag kunde vinna pengar – och det fungerade!

Hur gör boken mig till en bättre oddsare? 

Det gör den absolut. I boken ger jag många användbara tips om hur man ska göra: spela med fler än en bookmaker, förstå att det inte handlar om att välja vinnarna utan istället om att hitta fel i oddset, och hur man använder sannolikheter när man ska satsa. Och jag testade också lite olika modeller för att se om jag kunde vinna pengar – och det fungerade! Under säsongen 2015-16 hittade jag en metod som fördubblade mina pengar.

Premier League har startat. Vad blir mest spännande att följa i år från ditt perspektiv? 

Pep Guardiola. Själv är jag ett Liverpool-fan och det svider när Manchester City vinner 5-0 mot mitt lag. Men Pep är den mest matematiska tränaren. Han ser fotboll som geometri och topologi, han skapar vackra mönster. Jag tror med huvudet att det kommer vara hans säsong. Dock hoppas hjärtat på The Reds.

Är du vår nya förlagsassistent med fokus på adm, kontor och PR?

Vi söker dig som är självgående. Du kommer stötta hela förlaget vilket innebär en mängd varierande arbetsuppgifter.

Vi behöver främst hjälp med:

  • Administration (hantera, sortera, besvara)
  • PR (bokutskick, listor, events, uppdateringar)
  • Kontor (inköp, förbereda inför möten, viss teknik)

Administrativa färdigheter är ett krav, såsom att kunna grunderna i Excel och att vara noggrann. Du behöver också ha förmågan att snabbt lära dig nya saker. Plus för erfarenhet av bokhandel eller digital PR.

Hör av dig till malin@volante.se så snart som möjligt, dock senast 20 september. Skriv “Förlagsassistent” i ämnesraden och berätta varför du tror att du skulle göra detta bra och varför det skulle kännas kul att jobba på Volante.

Anställningen är på timbasis till att börja med. Start: behov kan finnas direkt, men särskilt från och med oktober.

Volante är ett kunskapsföretag som rymmer bokförlag och talaragentur. Vi vill bidra till en klokare och roligare värld.

Albin Grahn: Därför försvinner jag mystiskt i maj och oktober

Albin Grahn är ny redaktör på Volante. Han har en bakgrund som journalist på bland annat Dagens Nyheter, Fokus och musikmagasinet Novell.

Är du formgivare, redaktör eller skribent?

Alla tre! På DN har jag framför allt varit redigerare och formgivare, senaste åren på Kultursöndag. Men jag har också varit redaktör på lite olika stolar, och själv skrivit när det behövts. Före DN var jag bland annat reporter på Aftonbladet, redigerare på Fokus och så var jag med och drev musiktidningen Novell, salig i åminnelse.

Vad kan du ta med dig från DN:s Kultursöndag till Volante?

Skärpan, förmågan att blanda högt och lågt, kvaliteten i text och form. Och förhoppningsvis har jag lärt mig mycket av Kultursöndags redaktör Åsa Beckman som är mycket klok och bra.

Mediebranschen har tvingats ställa om på grund av digitalisering i både produktion och hur vi läser tidningar. Vilken särskild förändring som påverkat Dagens Nyheter kommer vi också få se effekter av i bok- och förlagsbranschen?

Förändrat konsumentbeteende, alltså att folk läser på nya sätt. Tidningsbranschen har med sina två ben – annonsörer och läsarna – drabbats hårt när båda affärerna gått sämre, på samma gång. Att folk ska sluta köpa böcker är jag inte så rädd för, men däremot måste vi fortsätta tänka på att en bok kanske lika gärna kan säljas som en ljudbok, en podcastserie, en scenshow, en radioessä, en kortlek, en Telexremsa eller vad som helst. Men det är ju möjligheter, inte hot.

Vad ska du göra på Volante?

Böcker, förhoppningsvis i alla möjliga former! Jag kommer att ha hand om en del av våra titlar från idé till tryck, och vidare. Jag kommer att arbeta vidare med vår grafiska form, och bistå i alla upptänkliga redaktionella frågor. Förhoppningsvis bidra med ett och annat skratt.

Du verkar också få ta på dig alla djurböcker – varför då?

Jag har ett stort naturintresse och tillbringar mycket tid i skogen och på fjället. Bland djuren har fåglarna en särskild plats i mitt hjärta.

Ja, du är fågelskådare. Hur kommer det att märkas på Volante?

Genom oproportionerligt stor och oförklarlig frånvaro från jobbet under maj och oktober! Skämt åsido, en av de första böckerna som jag tar tag i blir en vårutgivning av den amerikanska vetenskapsjournalisten Jennifer Ackermans bok The Genius of Birds, om fåglars intelligens. Det är förstås en ynnest att få fördjupa mig i ett av mina stora intressen.

Du har ju också gjort musikfanzine. Vad toppar din playlist just nu?

Med en ettåring i huset så är väl Babblarna det ärliga svaret. Vi kan säga Bach och Beyoncé också så allittererar det i alla fall snyggt.

Varför ville du jobba på förlaget?

Jag tycker att utgivningen speglar mottot ”En klokare och roligare värld” väl, och det känns fantastiskt kul att få vara med och jobba mot det målet.

Joanna Rose: “Någonting knuffar på, men ingen vet vad.”

Hon har precis släppt boken Kosmiskt pussel – försöken att förstå universum. I sin bok skildrar Joanna Rose de senaste hundra årens stora upptäckter i universum och berättar historierna bakom dem. Men den handlar också mycket om vad vi inte vet.

Vem är du?

– Jag är vetenskapsjournalist som har skrivit en massa och gjort otaliga radioprogram både om kosmos och om filosofi, dels som redaktör på Forskning & Framsteg och tidskriften Modern filosofi, dels som producent och programledare för Filosofiska Rummet i P1.

Det handlar om människans förmåga att se och tolka sin kosmiska omgivning.

Det har kommit många böcker om astrofysik och upptäckter i världsrymden. Vad är det som gör just din bok unik?

– Det är människorna. Kosmologi som är läran om världsrymden är lika gammal som människan själv – vi har sedan urminnes tider tittat upp mot himlen och undrat. Den moderna kosmologin skiljer sig nog från alla de tidigare föreställningar genom att den faktiskt bygger på observationer och mätningar. Fortfarande handlar det dock om människans förmåga att se och tolka sin kosmiska omgivning. På så sätt är kosmologin också människans verk, och jag tycker att det är oerhört spännande att bidra med det mänskliga perspektivet. Därför valde jag också som motto till boken ett citat från den polske filosofen Leszek Kolakowski som sade att “I hela världsalltet finns inte en brunn så djup att den mänska som lutar sig över inte ser sin spegelbild”.

Hur fick du idén att skriva den?

– Jag har som journalist hållit på med kosmologi i trettio år, nästan lika länge som den moderna kosmologin utvecklats. Under den tiden har jag träffat många spännande forskare, varit med på konferenser och läst kopiöst mycket om vetenskapens bilder av universum. Så jag ville dela med mig av allt det spännande jag varit med om.

Det har skakat om bilden av världsalltet flera gånger om.

Vilka tycker du är de mest revolutionerande upptäckterna hittills under 2000-talet?

– Som sagt, det är ganska nytt att kosmologin har fått siffror att räkna med, och det har skakat om bilden av världsalltet flera gånger om. En sådan omskakande upptäckt kom 1998 – att universum expanderar allt snabbare. Någonting knuffar på, men ingen vet vad. Favoritupptäckten är nog gravitationsvågor med ursprung i två kolliderande svarta hål. Einstein förutsade vågorna för 100 år sedan men de uppmättes först 2015.

En extrafråga: Vad tror du om universum som du inte kan bevisa?

– Jag tror att vi är ensamma i hela världsalltet. Och det förpliktigar.

Ngugi wa Thiong’o på Bokmässan

Jag fick ett mejl igår. Det var från Ngugi wa Thiong’o med mer information om hur han ser på sitt deltagande på Bokmässan i Göteborg i slutet av september.

Dit är Ngugi, som ofta benämns som “nobelpriskandidat”, inbjuden för att vara huvudgäst och prata kring sin kommande bok Se Afrika som Volante ger ut.

Vår skiss på omslaget ser ni nedan. Formgivare är Håkan Liljemärker som också gjorde omslaget till Adonis Våld och islam. Tanken är att spegla innehållet: Att vi behöver “se Afrika” (boken diskuterar sedan hur detta bör ske).

Så hur kan vi se Afrika i högre grad?

Så hur kan vi se Afrika i högre grad? Formmässigt experimenterar vi kring ett självlysande omslag. Det ska lysa i mörker.

Samtalsmässigt hoppas vi på att Ngugis bok blir läst och diskuterad, förstås, och att hans besök på Bokmässan skulle leda till fantastiska samtal, både då men också med stor påverkan på vårt perspektiv på Afrika över huvud taget.

seafrika_cover170607x2

 

Det samtal som vi vill föra om Afrika behövs.

I sitt brev tackar Ngugi för ett “fängslande omslag”, men säger också att han är frustrerad över situationen. Det är dubbla känslor. Vi har respekt för hans position, men svarat att inbjudan står kvar.

Det samtal som vi vill föra om Afrika behövs.

Många håller med om det. För att citera Lisa Irenius i Svenska Dagbladet så kan det knappast beskrivas som en seger om han inte skulle komma:

Ngugi wa Thiong’o är en av världens främsta afrikanska författare, och har tänkvärda perspektiv på bland annat kolonialism, språk och exil. Genom ett deltagande på bokmässan hade hans ord kunnat nå en ännu större svensk publik, dels på plats, dels genom intervjuer i medier med bred spridning.

Har ni för övrigt märkt att det verkar vara en vattendelare mellan journalister och tidningsredaktioner å ena sidan, och författare och till viss del förlag å andra sidan? Jag tror det beror på hur man ser på sig själv och vad man gör. Agerar man för ett större torg, med olika åsikter, eller vänder man sig till en läsekrets och ger ut ett snävare urval med en inriktning, med en tolkning av rollen “utgivare” kopplat till att stå bakom något?

Twitter Ngugi

Volante är ju ett av få oberoende, mellanstora förlag. Flera andra är knutna till organisationer som har ideologiska eller politiska inriktningar. Vi har på så sätt givit ut böcker med olika politiska perspektiv och jag har sett det som en styrka. Argument behöver mötas av argument. Dessutom har jag alltid tyckt att det varit viktigt att nå ut bortom en homogen ekokammare.

Det är klart att det finns en gräns för vår utgivning och ibland har enstaka manus fallit utanför den. Det är ändå vi som tillhandahåller vårt torg, vår tid och energi. Vi måste också väga vad det sker på bekostnad av.

Det är lätt att skuldbelägga principfastheten hos olika aktörer idag, på alla håll. Men ingen bör i alla fall kalla Ngugis tvivel för en seger. Jag ser bara tomhet och på sikt ännu större klyftor.

// tobias.
(Förlagschef och grundare)

 

EMMA FRANS: “Man skulle kunna kalla mig vetenskapsaktivist.”

Sveriges roligaste forskare bokdebuterar i höst på Volante förlag.
I Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams  ger Emma Frans läsaren en grundläggande och underhållande vetenskapskoll.

 

Vem är du?
– Jag är 35 år, tvåbarnsmor, forskar inom epidemiologi vid Karolinska Institutet och har under en längre tid jobbat med vetenskapskommunikation. Jag skriver bland annat Vetenskapskollen i Svenska Dagbladet där jag granskar mer eller mindre vetenskapliga påståenden. Man kanske också skulle kunna kalla mig ”vetenskapsaktivist” eftersom jag på olika sätt försöker verka för en värld där vetenskapen har en starkare ställning i den allmänna debatten. Och i höst blir jag även författare!

 

Idag är det som att varje dag
är den första april.

 

Varför heter den Larmrapporten?
– När media rapporterar om vetenskap resulterar detta ofta i alarmistiska rubriker. Bokens syfte är att ge läsaren verktyg för att förstå att ”larmrapporterna” oftast är betydligt mer harmlösa än vad rubrikerna ger sken av. Jag vill göra läsaren mer motståndskraftig till alarmistiska budskap eftersom jag tror att rädsla är farligt för både individen och samhället. Och verktygen kan användas på alla typer av påståenden – inte bara de som handlar om att din favoritmat kan ge dig cancer.

Varför behövs just din bok? Och varför ska just du skriva den?
– Idag är det som att varje dag är den första april. Vi måste lära oss att leva med att allt vi läser och hör kan vara aprilskämt. Dagens stora flöde på information innebär ger vissa negativa bieffekter. Falska nyheter och vinklad statistik sprids snabbt och etablerade medier jagar klick med hjälp av sensationella rubriker. Nu är det plötsligt upp till mediekonsumenten att bedöma sanningshalten i olika påståenden. När man, som jag, studerat och forskat hela sitt liv är det vetenskapliga förhållningssättet en ”arbetsskada”. Det innebär att jag ofta är tveksam till nya påståenden, jag försöker hitta alternativa förklaringar och jag försöker utmana mina förutfattade meningar. Jag har insett att det är en väldigt användbar arbetsskada i dagens medielandskap och det är den jag nu vill lära ut till andra.

Jag har insett att det är
en väldigt användbar arbetsskada

 

Hur fick du idén?
– Jag har hållit på med vetenskapskommunikation ett tag och insett att det inte räcker att bidra med faktakoll. Mycket forskning visar att när någon väl bildat sig en felaktig uppfattning är det i princip omöjligt att få vederbörande att ändra sig genom att konfrontera denna person med korrekta fakta. Det kan till och med ha motsatt effekt. Syftet med boken är att förebygga felaktiga uppfattningar genom lära människor hur de själva kan granska ett påstående.

Varför är vetenskap viktigt?
– Mänskligheten behöver vetenskapen för att komma framåt. Vetenskap handlar om metoder för att nå objektiva sanningar. Det fungerar därför som ett ”motgift” till falska påståenden. Jag tycker nog att det finns ett självändamål i att inte tro på osanningar. Men det handlar också om att motverka rädsla samt att se till att vi fokuserar på de verkliga problemen istället för att slösa resurser på att släcka bränder som inte existerar.

Jag tycker nog att det finns ett
självändamål i att inte tro på osanningar.

 

Vad var det som fick dig att börja brinna för just de här frågorna?
– Jag är lite besatt av människan tror jag. Väldigt tidigt började jag intressera mig för hur kroppen och psyket fungerade. Mina föräldrar är äldre generationens psykologer, den lite ”flummigare” skolan, men jag har alltid haft en förkärlek för hårda variabler – sådant som går att kvantifiera och beräkna – det kanske är mitt sätt att revoltera. Därför blev jag intresserad av vetenskapsmetod och har under flera år undervisar i detta – bland annat för läkarstudenter vid Karolinska institutet.

Vem vill du ska läsa boken?
– Det eviga problemet för oss vetenskapskommunikatörer är att vi ”predikar för kören”. Alla som redan är övertygade om vetenskapens förträfflighet hyllar oss men vi lyckas aldrig nå ut till de som inte redan är frälsta. Min förhoppning är att boken uppskattas av de som redan är övertygade om hur viktig det är med vetenskap, men att den också är tillräckligt underhållande och smart för att tilltala de som inte brukar intressera sig för vetenskap.

Hur har det varit att arbeta med boken, tycker du?
– I mitt yrke som forskare skriver jag avskalade och faktatunga texter. All överflödig text måste strykas. Att skriva en populärvetenskaplig bok innebär på många sätt att jag måste lära mig att skriva på ett sätt som är precis tvärt emot det jag är van vid. När jag kommunicerar i tal eller på twitter har det alltid varit lätt för mig att överge den torra akademiska tonen. Men det har varit en utmaning att även göra detta i längre textformat.

Det är värre att ha tråkigt
än att ha för mycket att göra.

 

Du forskar, har familj, twittrar från två konton och skriver en bok – HUR hinner du?
– Jag har börjat äta kiwi med skalet på – och sparar därför jättemycket tid. Nej, jag vet inte. Jag tycker att det är svårt att hitta en rimlig balans. Jag börjar nästan tvivla på att det finns ett tillstånd mellan att vara uttråkad och att vara överstimulerad. Egentligen tycker jag nog att det är värre att ha tråkigt än att ha för mycket att göra. Så jag kör på. Vi får se hur länge det håller.

 

Klicka här för förköp av signerat ex.
(Skickas minst en vecka före ordinarie släpp 7 oktober.)

HANS SJÖGREN: “Forskarnas bedömning var att familjeföretag som ägarform inte skulle överleva.”

I sin nya bok Familjedynastier: Så blev Sverige rikt tar sig professor Hans Sjögren an några av våra mest kända storföretag och familjerna som driver dem.

Vem är du och vad har du gjort?
– Professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet och vid Handelshögskolan i Stockholm. Har gett ut ett femtontal böcker inom finans- och företagshistoria. Utbildade mig först till musiker, och är fortfarande aktiv.

Vad är familjedynastier?
– Familjer som gjort banbrytande innovationer och sedan i många generationer förvaltat och utvecklat arvet, till att idag stå som långsiktiga ägare av världsledande företag.

Varför började du intressera dig för just de här familjedynastierna?
– När jag såg hur familjeföretagen överlevde trots ökad internationalisering och börsnotering. Forskarnas bedömning var att familjeföretag som ägarform inte skulle överleva framväxten av multinationella företag. Men de hade fel. Dessutom såg jag att den dominerande ägarformen i tillväxtekonomier, som i Asien, var familjeföretag.

De har varit med och byggt upp välfärdssamhället underifrån, och fått det politiska systemet att stödja dem i sitt arbete.

Hur menar du att Sverige blev rikt på grund av de här familjerna?
– Att de identifierat nya behov på varu- och tjänstemarknaderna. Att de med nyfikenhet och uthållighet kombinerat känslomässigt engagemang med kompetens och växande erfarenhet (av kunder, leverantörer etc). Att de utvecklat en familjär värdegrund som varit vägledande för deras bolagsstyrning och byggandet av ett starkt varumärke. Att de varit med och byggt upp välfärdssamhället underifrån, och fått det politiska systemet att stödja dem i sitt arbete.

Är inte de här historierna redan skrivna?
– De finns var för sig, men ingen har tidigare sammanställt historierna för att se vilka mönster de bildar – vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Boken är först med att förklara det generella i det som hittills varit var till synes specifika.

Ingen har tidigare sammanställt historierna för att se vilka mönster de bildar.

Vem ska läsa boken, tycker du?
– Den som vill roa sig med hisnande berättelser om svårigheterna att driva familjeföretag med allt vad det innebär av tyranniska ledare, syskonfejder och tragedier. Det är bildande läsning om hur en dynasti på kort tid lyckas generera tillväxt och välfärd, och ge vidare ännu större värden till nästa generation, om hur barn och barn-barn tidigt fostras in i sina roller. I dynastierna blandas dragen hos Machiavellis furste med Karl Marx tro på meritokratins möjligheter, men också bagaren hos Adam Smith som arbetar för familjens överlevnad. Allt detta i skön förening med Max Webers protestantiska etik. Lärdomarna är många, inte minst när det gäller successionen. Boken kräver inga akademiska poäng.

Vad som är bäst för företaget inte alltid är det som är bäst sett från familjemedlemmarnas synpunkt.

Vad är det som de flesta inte inser när det gäller de här familjerna? Är det något viktigt som kommit i skymundan eller brukar glömmas bort?
– Att blodsband är den viktigaste meriten om du vill styra ett familjeföretag, men att det underlättar betydligt om du samtidigt är professionell. Vad som utmärker de mest framgångsrika familjeföretagen är att de kommit till insikt om att vad som är bäst för företaget inte alltid är det som är bäst sett från familjemedlemmarnas synpunkt, och att de lärt sig hantera konsekvenserna av att det måste få vara så.

Fick du några egna aha-upplevelser under arbetet med boken?
– Ett; att Norden jämförelsevis har fler familjedynastier än de flesta andra länder i världen. Det gäller i synnerhet Danmark och Sverige. Två; att de absolut flesta levande dynastier i dag grundas utanför storstäderna, många av dem på landsbygden.