Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Är du en bra lyssnare?

Lyssna och lär, lyssna och inspireras, lyssna och skratta, lyssna och förargas. Ta till dig våra böcker medan du joggar, gräver i trädgården, hushållssysslar eller vilar. Låt oss bjuda på några allsidiga tips!

Ljudböckerna som ger dig …

… ett bättre arbetsliv

Simon Elvnäs: Effektfull – Detaljerade studier av ledarskap
(Finns på Storytel, Nextory, BookBeat)
En kolibri gör 80 vingslag per sekund, en svala gör bara fem. Så vem är bäst på att flyga?
Den som flaxar mest eller den som får ut störst effekt av varje vingslag? Glöm effektiv. Bli effektfull.

Klas Hallberg & Per Kristensson: I kundens skor – Att skapa värde utifrån mottagarens perspektiv
(Finns på Storytel, BookBeat)
Föreläsaren och husfilosofen Klas Hallberg och professorn Per Kristensson reder ut varför så många organisationer misslyckas så totalt i mötet med sina kunder. Man behöver faktiskt inte gå en mil i någon annans sko för att börja se saker ur den personens perspektiv, det kan räcka att sätta foten i den andres sko…

Missa inte heller:
Petter Stordalen: Min hemlighet
(Finns på Adlibris, Storytel)
Johan A. I. Eriksson: Självstyra
(Finns på Adlibris, Bokus, Storytel, Nextory, BookBeat)

Håll utkik efter:
Lars-Johan Åge: Happy Happy – Fem steg för att komma överens med vem som helst (senvår/sommar 2020)

… koll på läget

Johan Norberg: Virus och världen – Gör globaliseringen oss sjuka? (senvår/sommar 2020)
(och missa inte heller Framsteg: Tio skäl att se fram emot framtiden finns på Adlibris, Bokus, Storytel, Nextory, BookBeat)

Missa inte heller:
Jonna Bornemark: Det omätbaras renässans – En uppgörelse med pedanternas världsherravälde
(Finns på Adlibris, Bokus, Storytel, Nextory, BookBeat)
Magnus Västerbro: Vålnadernas historia – Spöken, skeptiker och drömmen om den odödliga själen
(Finns på Storytel, Nextory)
Emma Frans: Sant, falskt eller mittemellan
(Finns på Adlibris, Bokus, Storytel, Nextory, BookBeat)
Micael Dahlen: Starkt kul – Ingen kan bli perfekt – men alla kan bli skitbra
(Finns på Adlibris, Bokus, Storytel, Nextory, BookBeat)
Veronica Palm: Systerskap – En feministisk idébok
(Finns på Adlibris, Bokus, Storytel, Nextory, BookBeat)
Mattias Beijmo: De kan inte stoppa oss – En reportagebok om kärlek, uppror och den nya digitala vapenindustrin
(Finns på Adlibris, Bokus, Storytel, Nextory, BookBeat)

… inspiration och nya sorters tankar

Micael Dahlen: En liten bok om lycka (senvår/sommar 2020)
(Finns på Storytel, BookBeat)
Vad gör oss lyckliga? Det har varit en återkommande fråga för Micael Dahlen. Här sammanfattar han på sitt personliga, underhållande och typiska sätt resultaten av sin egen och andras forskning i tretton tips som bevisligen kan få oss att trivas bättre med våra liv.

Arash Sanari: Sverigevänner – Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn
(Finns på Storytel, Nextory, BookBeat)
Familjen kommer till Tjörn i slutet av 80-talet efter att ha flytt krigets Iran. Pappa Jamshid är ingenjör och drar igång det projekt som resten av familjen kommer att kalla för Projekt Svensk. Med hjälp av allt från skidsemestrar till noga utmätt lördagsgodis ska han få familjen att smälta in i det svårbegripliga samhället.

Forskargruppen HUBIQ: Kvantfysiken och livet – Våra innersta mekanismer och världarna omkring oss
(Finns på Storytel, Nextory, BookBeat)
I kvantfysikens värld kan en partikel befinna sig på många ställen vid samma tidpunkt. Den kan förflytta sig genom att välja alla vägar mellan två punkter – samtidigt. Och information kan se ut att färdas över stora avstånd utan att det tar någon tid alls. I den mikroskopiska världen kan det se ut som att naturens lagbundenhet faller samman till osäkerhet och slump bara genom att man tittar på den. Men den följer bara andra lagar: kvantfysikens skenbart paradoxala vägar i atomernas och molekylernas värld.

Missa inte heller:
Magnus Lindkvist: Så börjar framtiden
(Finns på Adlibris, Bokus, Storytel, Nextory, BookBeat)

… idéer om hur vi ska ta emot och ta hand om barnen

Lisa Bjurwald: BB-krisen. Sveket vid livets början
(Finns på Storytel, Nextory, BookBeat)
Gravida som tvingas föda i snödrivor längs norrländska landsvägar. Spädbarn och mödrar som skadas vid kaotiska förlossningar. Vårdpersonal som gång på gång slår larm om patientsäkerheten – utan att något händer. Hur kunde det gå så fel – och hur kan det största som sker i människans liv värderas så lågt?

Hanna Mellin: Twinning – Allt jag lärt mig som tvillingförälder
(Finns på Storytel, Nextory, BookBeat)
Att få barn är ingen dans på rosor, men att få två barn samtidigt kan kännas övermäktigt. Hur ska man klara av det? Vad har man att vänta under de första åren? Och vad kan man göra för att inte flippa ut helt?

Sophie Dow: När livet inte följer manus – Om ett barns rätt att fungera annorlunda – och hur mammans kamp spreds över världen
(Finns på Storytel, Nextory, BookBeat)
Att få ett barn med funktionsnedsättning vänder upp och ned på tillvaron. När Sophie Dow får dottern Annie anar hon direkt att något inte är som det ska – men det ska ta sexton år innan familjen till slut får ett fullödigt svar på gåtan.

Missa inte heller:
Linda Skugge: Flygfärdig – Om när barnen lämnar boet
(Finns på Adlibris, Bokus, Storytel, BookBeat)

Kvantdatorbyggaren Göran Johansson tipsar om kvantfysikalisk HBO-serie

I ett mejl häromdagen nämnde författaren och fysikern Göran Johansson, aktuell som en av upphovsmännen bakom nya boken Kvantfysiken och livet, lite i förbifarten att han sett en ny tv-serie på HBO med en ”mycket vacker” kvantdator och ”en hel del scener med kvantfysik-snack som är bra påläst”.

Göran Johansson arbetar till vardags i ett miljardprojekt för att bygga en svensk kvantdator på Chalmers i Göteborg. Det var givetvis omöjligt att motstå att be Göran skriva en recension av serien till förlagets webbsida.

Tänk vilken lyx: en fascinerande tv-serie tar slut och en intressant och bildande bok tar vid och fördjupar

Men är det inte helt hål i huvudet av en förläggare att be författaren tipsa om en tv-serie, undrar kanske vän av ordning? Nja, tvärtom säger jag. Även den mest bokälskande förlagsperson tittar ju på tv – liksom garanterat både författare och de flesta vetgiriga bokläsare. Så vad kan väl vara bättre än att få en författare att koppla ihop det ena mediet med det andra? Tänk vilken lyx: en fascinerande tv-serie tar slut och en intressant och bildande bok tar vid och fördjupar.

Så, läs och inspireras av Görans recension. Och missa inte att fördjupa er i den märkvärdiga kvantfysiken och dess betydelse för allt levande på jorden.

Mattias Pettersson, förläggande redaktör


Du kan köpa Kvantfysiken och livet i din lokala bokhandel, i nätbokhandeln eller på Volante shop


27/3–2020

DEVS – en sci fi-thriller i tech-miljö med mycket realistisk kvantfysik

 

Jag har fastnat för serien DEVS som nu strömmas på HBO Nordic. Nya avsnitt släpps på torsdagar och gårdagens avsnitt är nummer fem av åtta. Miljön är San Francisco Bay Area, där high-tech-företaget Amaya dominerar eftersom dess hippieliknande grundare Forest byggde bättre kvantbitar än någon annan(!). Miljöerna är mycket vackra och handlingen går förhållandevis långsamt framåt, förutom i de mer våldsamma scenerna som effektivt skapar ett hotfullt driv som i den bästa spionthriller.

Forest har mer pengar än han skulle kunna göra av med under flera livstider, men plågas svårt av sorg efter att ha förlorat sin fyraåriga dotter Amaya. Hon har fått ge namn till Forests företag och är dessutom som en 50 meter hög naturtrogen staty synlig från alla delar av företagets campus. Där arbetar Lily, en mycket begåvad matematiker med kryptografi som specialitet, och det är hon som börjar nysta i märkligheter kring företaget när hennes pojkvän och kollega Sergei försvinner.

ett tal som är så stort att det saknar betydelse

Utan att avslöja för mycket är en kvantdator central för handlingen. Förutom att den ger Forest en helt oförliknelig beräkningskraft, så är den också mycket estetisk i sin glaskub, som bara är den innersta av ett antal coola inneslutningar. På frågan hur många kvantbitar den har är svaret ”ett tal som är så stort att det saknar betydelse”. Det är många kvantbitar det.

För mig som jobbar med att bygga en supraledande kvantdator är det dessutom kul att DEVS version på många sätt är lik den uppställning vi jobbar med. Jag kan till exempel berätta att de tunna rören som bygger upp strukturen troligtvis är koaxialkablar för mikrovågor. Dock är det lite svårt att förstå hur den kan fungera i fullt dagsljus, eftersom detta vanligtvis skapar en mängd så kallade kvasipartiklar i supraledarna, vilket borde störa ut alla beräkningar. Men det är som sagt mycket snyggt!

i serien får vi en utmärkt föreläsning om dubbelspaltsexperiment av en kvinnlig version av Stephen Hawking

Det är dessutom väldigt kul att Lily redan i första avsnittet hamnar i en mycket initierad diskussion om hur Shors kvantalgoritm för att knäcka koder fungerar. Lite senare i serien får vi en utmärkt föreläsning om dubbelspaltsexperiment av en kvinnlig version av Stephen Hawking. Det verkar också som om olika tolkningar av kvantfysiken, som till exempel Köpenhamnstolkningen och många världar-tolkningen är centrala för seriens handling. Dessa tolkningar berör teman som spänner upp frågeställningar om huruvida världen är deterministisk och vad det gör för fria viljan.

Här är det ju dramaturgiskt spännande att ta upp kvantfysik och inte minst många världar-tolkningen. En personlig kommentar är ju att determinism och fri vilja är frågor som är långt större än kvantfysiken. Det verkar också som om Forests kvantdator är betydligt kraftfullare än något som vi någonsin kommer att kunna bygga, men det får väl anses tillåtet som dramaturgiskt grepp. Star Trek hade ju absolut inte varit lika spännande utan warp-drift och teleportering – två fenomen som ju också verkar svåra för oss att lösa rent teknisk den närmaste tiden.

en snygg thriller som tar upp kvantfysik på ett både aktuellt, initierat och tilltalande vis

Som sammanfattning kan jag rekommendera DEVS eftersom det är en snygg thriller med bra musik som dessutom tar upp kvantfysik på ett både aktuellt, initierat och tilltalande vis, åtminstone fram till avsnitt fem!

Göran Johansson

Professor i teoretisk och tillämpad kvantfysik vid Institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap vid Chalmers, Göteborg. Avdelningschef för avdelningen för tillämpad kvantfysik och Co-Director för Chalmers Excellensinitiativ Nano.

 

Kvantfysiken och livet – våra innersta mekanismer och världarna omkring oss är skriven av professorerna Joar Svanvik, Göran Johansson, Ingemar Ernberg och Göran Wendin tillsammans med vetenskapsjournalisten Tomas Lindblad.

 

Ninjasittning – grundträning för hemmasittare

Micael Dahlen bjuder på världens enklaste övning, som är överraskande jobbig innan du fått in snitsen (från Starkt kul: Ingen kan bli perfekt – men alla kan bli skitbra):

1. Ställ dig med benen axelbrett isär, fötterna rakt fram.

2. Sjunk ner i huksittande så långt du kan utan att ramla baklänges.

3. Stanna innan du blir tvungen att lyfta på hälarna, hela fötterna ska vara i golvet.

4. Vagga försiktigt lite åt sidorna, framåt och bakåt.

5. Ninjasitt så en stund. En minut räcker om du pallar, men minst tio sekunder i alla fall.

6. Ställ dig sedan upp utan att sätta händerna i golvet eller på knäna.

Om det känns som en baggis (och lite tråkigt i längden) har jag ett helt gäng varianter, vänta bara ska du få se! Men de flesta brukar bli överraskade över hur svårt det är att sjunka ner ordentligt, hålla balansen, stå ut med smärtan, och att sedan lyckas räta ut benen och ställa sig upp. Men det blir snabbt bättre. Ninjasitt lite då och då när du får tillfälle (när finns det egentligen inte tillfälle att bara sjunka ner på stället några sekunder?) så är det snart en baggis.

Den här övningen gör underverk med rörligheten och mjukheten i hela kroppen. Du behöver bara sitta ner och låta gravitationen göra jobbet. Den tänjer lederna, och drar skelettet och kotorna rakt ner i linje – alltid är det något som är snett, det är därför det känns så jobbigt att sjunka ner ordentligt. När det rätar ut sig får du den sköna bieffekten att kunna springa bättre, lyfta marklyft bättre och prestera bättre överhuvudtaget.

Och så ett bonustips, världens slappaste träning:

Inte sugen på att ta dig ur soffan idag? Inga problem, träna i soffan. Skulle du ha tränat armar på gymmet? Spänn dem då så att de spricker! Först biceps, försök få dem att explodera genom att spänna dem så hårt och snabbt du kan så många gånger du orkar. När explosionsrisken känns väldigt blygsam slutar du. Sedan samma sak med triceps. Om du orkar kör du sedan ett varv till och börjar om med biceps. Färdig!

Inga problem, träna i soffan.

Nästa gång du går förbi en spegel (eller vad tänker jag på, sätt telefonen i selfieläge!), kolla armarna – visst ser de lite större ut? Jag har faktiskt provat att mäta på mig själv och märkt att de kan växa över en centimeter. Det är ett tecken på att du har aktiverat musklerna och att de har samlat på sig allt blod de kan för att prestera maximalt. Okej, inte allt blod och maximal prestation, de är ju inte lika stora som när du är på gymmet med riktiga vikter. Men effekten är ändå så stor att du kan se den, efter vad som måste ses som världens lättaste pass: att ligga kvar i soffan och tänka på träning. Du blir faktiskt lite starkare också, jämfört med om du inte gör något alls. Kolla nästa gång du går till gymmet så får du se. Eller fråga en tyngdlyftare, de använder liknande sådana här muskelaktiveringstekniker. Nu gör de visserligen sådana här övningar och lyfter bisarrt tunga vikter i samma pass, men ett av två är väl inte så illa? Särskilt inte när alternativet är noll av två.

Är du självstyrd?

I dagar av ofrivillig karantän i en tillvaro som på kort tid har ställts på ända är det lätt att känna en stark kontrollförlust. Frågan ”Är du självstyrd?” är kanske mer relevant än någonsin. Hur vill du leva ditt liv, när du inte ens kan bestämma var du vill befinna dig fysiskt?

Johan A. I. Erikssons fem principer för att självstyra ger på ett oerhört tydligt och pedagogiskt sätt aha-upplevelser kring hur du blir den du vill vara, hittar din vision och ser till att den blir verklighet.

  • VALET: Ta kontroll och välj att leva ett medvetet liv
  • VISIONEN: Ha ett tydligt mål och börja med att skriva ner det
  • VEM: Bestäm vem du vill vara
  • VANDRINGEN: Testa dig hela tiden fram med nya saker för att hitta vad som fungerar
  • VANORNA: Sätt de vanor du vill ha och se till att du lägger tillräckligt med tid på att arbeta mot ditt mål

Självstyra är utgiven som ljudboksoriginal, och finns i din ljudbokstjänst eller för nedladdning.

(Tips: Du kan göra ett test här för att svara på frågan i rubriken!)

Per Faxneld: Det finns nog en hel del inslag av satanistisk feminism i de här berättelserna

Pressbild Offerträdet

Per Faxneld. Foto: Aron Mattsson.

Lagom till påsken 2020 kommer nu Per Faxnelds skönlitterära debut, Offerträdet (med sanslöst vackra illustrationer av konstnären Mimmi Strinnholm). En otroligt vacker liten bok med ett ruskigt innehåll. I fyrtiofyra korta berättelser, perfekta för högläsning, får vi följa med till ett norrländskt 1700- och 1800-tal och möta häxor, onda barn och mystiska väsen. Perfekt läsning för alla fans av klassisk skräcklitteratur och för all del även filmer som Midsommar.

 

Det jämtländska är en viktig del av mig. Inte minst de historier om puken, storsjöodjuret, trollkarlen Kjell från Ytterån och så vidare som min morfar och andra i släkten varit glada i. Där föddes nog en del av min egen fascination för trolldom och mystiska väsen.

 

Hur fick du idén till den här boken?

– Själva grundidén kom ur samtal jag hade med den norrländska konstnären Mimmi Strinnholm kring olika kusligheter, där jag började fabulera ihop små historier. Ganska snart kände jag att det här skulle kunna få en fungerande litterär form. Att Mimmi sedan illustrerade boken blev förstås helt perfekt.

 

Varför just Norrland – du bor ju i Stockholm?

– Visserligen är jag född och uppvuxen i Vasastan, men på mödernet härstammar jag från Jämtland – från släkter som funnits däruppe i många århundraden. Mina morföräldrar bodde på en gård i Nälden i Jämtland och jag har fortfarande kvar en stuga vid Näldsjön. Det blir ett par månader i Jämtland varje år och det jämtländska är en viktig del av mig. Inte minst de historier om puken, storsjöodjuret, trollkarlen Kjell från Ytterån och så vidare som min morfar och andra i släkten varit glada i. Där föddes nog en del av min egen fascination för trolldom och mystiska väsen.

Runt 1992 blev black metal en stor grej i mitt liv. Hela den estetiken med snö, granskog och corpse paint är rätt… norrländsk, på sitt sätt. Och avgjort finner man ekon av vissa black metal-teman i Offerträdet.

I mitten av 10-talet jobbade jag på Mittuniversitetet i Sundsvall några år. Den perioden odlade jag mitt gamla intresse för norrländsk svartkonst tillsammans med en lokal experimentmusiker, kollagekonstnär och gallerist vid namn Kristian Olsson. Ofta är det möten med människor som sätter igång saker. Det viktigaste var utbytena med Mimmi, som också bor i Sundsvall. Två mystikvurmares universum möttes och en kreativ process kom i rörelse.

 

Vi på förlaget trodde ju först att du nedtecknat befintliga skrönor. Hur satte du formen?

– Jag ville få till något lite lakoniskt och kärvt, ungefär som en del av mina äldre jämtländska släktningar kan berätta historier. Min mamma var novellförfattare, som publicerades i allt från Bonniers litterära magasin till Femina och fackföreningspress. Hennes berättelser var ofta rätt korta och hon brukade skämtsamt säga att hon var en minimalist som fått en maximalist till son. Hennes tal på min disputationsfest, efter att jag lagt fram en avhandling på över 700 sidor, gick ut på just detta. Så det här blev ett formexperiment med att skriva extremt kort och återhållsamt, vilket alltså är helt tvärtemot vad jag normalt gör.

Jag är ständigt på jakt efter det sällsamma och färgstarka snarare än det grå och vardagliga.

Det här är din skönlitterära debut, men du är till yrket docent i religionshistoria och har skrivit flera böcker om ämnen som satanistisk feminism och ockult sekelskifteskonst. Hur hänger Offerträdet ihop med din verksamhet som forskare?

– Det finns nog en hel del inslag av satanistisk feminism i de här berättelserna, har jag insett i efterhand. Och min yrkesmässiga förtrogenhet med bibliska motiv, magiska bruk och allsköns djävulstro var god näring för fantasin när jag började sätta samman händelseförloppen. Jag har också som akademiker intresserat mig en del för äldre folkliga föreställningar, som ju är vad Offerträdet kretsar kring. Bland annat har jag skrivit om brittiska älvor och redigerat nyutgåvan av en etnologisk klassiker om svensk varulvstro.

På 90-talet läste jag för övrigt en termin etnologi, men insåg direkt att inriktningen det ämnet har i dag inte passade mig. Man sysslar inte längre med varulvar, utan folk skriver avhandlingar om demensvård, seglarbloggar integration, kontorsliv och dylikt. Jag var och är alldeles för mycket av en romantiker för sådant, ständigt på jakt efter det sällsamma och färgstarka snarare än det grå och vardagliga. Men jugendvillan på Djurgården, som institutionen var inhyst i, var åtminstone en rejält fantasieggande plats.

Som tur var fann jag i religionshistoria en akademisk disciplin mer i min smak, där det vid tiden forskades kring självmordssekter, fornnordisk krigarkult och buddhistisk rituell besatthet. Professorn var en gammal beat-poet som gett ut diktsamlingar på Bonniers och hade en tibetansk lårbensflöjt hemma, vars toner han hänfört beskrev som ”mycket vemodiga”. Ja, du hör ju att jag kände att jag hittat hem. Och religionshistoria, med sitt utforskande av myter, har ofta starkt litterära egenskaper. Så på det viset kändes steget till att faktiskt skriva skönlitterärt inte så långt.

Professorn var en gammal beat-poet som gett ut diktsamlingar på Bonniers och hade en tibetansk lårbensflöjt hemma, vars toner han hänfört beskrev som ”mycket vemodiga”. Ja, du hör ju att jag kände att jag hittat hem.

Intresset för den här sortens folkgotik verkar onekligen ligga i tiden. Häromåret såg vi den amerikanska skräckfilmen Midsommar och Johan Egerkrans har gjort storsuccé med sin bok Nordiska väsen. Varför tror du att vi tilltalas av sådana berättelser just nu?

– Skräck och fantastik har ju rent generellt fått ett enormt uppsving på senare år. Det är mainstream nu på ett sätt det inte var när jag växte upp. Hade man ett stort intresse för sådant på sent 80- och tidigt 90-tal var man lite av ett freak. Som en del av det uppsvinget är det ganska naturligt att människor blivit varse att det finns lokala brunnar att ösa ur. Och för amerikaner och andra är förstås det skandinaviska våldsamt exotiskt.

Personligen uppskattar jag de rysliga delarna av nordisk folktro också som en motvikt till idylliserande Bullerbyn-idéer om det gamla bondesamhället. Det var knappast något slags mysepok vi borde sträva bakåt mot. Folktron blottlägger hur förfärligt livet egentligen var för de flesta svenskar i äldre tid. Ta bara ett sådant väsen som mylingen, ett odöpt barn som mördats av sin egen mor – typiskt sett eftersom barnet var utomäktenskapligt och skulle innebära hemska konsekvenser för henne. Det säger något om den brutala sociala kontroll man levde under. Eller tänk på puken, ett väsen som kunde dra till sig mat åt sin ägare – vilket vittnar om den utbredda hungersnöden. Och så vidare.

Skräck och fantastik har ju rent generellt fått ett enormt uppsving på senare år. Det är mainstream nu på ett sätt det inte var när jag växte upp. Hade man ett stort intresse för sådant då var man lite av ett freak.

Författarfotot till boken är ganska speciellt, kan du berätta om det?

– Förlaget lät mig själv önska fotograf och då hade jag nyss sett en lysande utställning av en konstfotograf vid namn Aron Mattsson. Han jobbar med våtplåt, en teknik som utvecklades under 1850-talet. Eftersom min bok till stora delar utspelar sig under ungefär denna period kändes han som rätt val. Jag tillbringade nästan en hel dag i hans ateljé, där Aron hade laddat upp med diverse rekvisita. Allt från slitna gamla böcker till en nattvardskalk, tarotkort och ett kattkranium (allt kom inte med på bilderna). Det var fascinerande att se den väldigt konkreta, ultra-analoga processen när bilderna blev till, med en plåt som täcktes av en silverlösning, exponerades i en lådkamera och sedan doppades i framkallningsvätskorna. Aron fångade verkligen stämningen i boken bra med sina porträtt!

 

Kartboken som förklarar världen för barn (och för vetgiriga vuxna)

Sällan har världen känts lika liten som idag, under Coronakrisen. Och för barn (såväl som för vuxna) ganska obegriplig? Men vi vänder oss ju alltid till böcker i sådana lägen – och en vi tycker passar extra bra nu är Geografins makt – en bok som visar hur mycket just geografin påverkat hur människornas länder ser ut.

Det är en ovanlig ”barnadaption” av en vuxenbok. Där Tim Marshalls originalbok är en gedigen textbok med kartillustrationer, är barnboken en atlas med förklarande text till.  För att förstå vår värld behöver vi (och våra barn) greppa sammanhangen – de historiska, de geografiska, de naturvetenskapliga. Det kan förstås göras på en mängd olika sätt, men sällan lika tydligt (och vackert illustrerat) som här. Vi kan till exempel ta oss:

En närmare titt på Kina

Här bjuder vi på en ”crash course” till Kina, såsom den serveras i Tim Marshalls fina bok.

Vuxna och barn har ju fått dagliga nyhetsrapporter från och om Kina i samband med coronapandemin. Aktuellt är också till exempel Sidenvägen-satsningen som nämns i den första översiktsbilden ovan, där Kina bland annat kritiserats för att man bygger kolkraftverk. Men det finns mycket mer intressant som hjälper till att öka förståelsen och dessutom ge barnen en berättelse och ett sammanhang att relatera till. Kina blir mer än bara ett avlägset land.

Frågan om Tibet har varit infekterad länge, många barn har hört talas om den och inte minst Dalai Lama är ju allmänt känd. Men att bergskedjan Himalaya, där Tibet ligger, är anledningen att världens två folkrikaste länder aldrig varit i krig med varandra kanske färre tänker på.

Andra frågor som dyker upp i Kina-bevakningen handlar om mänskliga rättigheter; den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai, koncentrationslägren där muslimska uigurer ”omskolas” och de digitala övervakningsmekanismerna man byggt upp. Det är förstås aspekter av livet i en diktatur, och diktaturer lägger alltid mycket resurser på sin militär. Men handelskriget med USA (nu senast konflikten kring Huawei) som har fått mycket uppmärksamhet kan man kanske undra över. Hur hänger ett handelskrig (som ju låter rätt läskigt i sig) ihop med ett faktiskt krig?

Dave Goulson hälsar: Odla din vilda trädgård

Det kom en hälsning från vår käre författare Dave Goulson, som just i dagarna skulle ha rest hit för att delta i Nordiska trädgårdar och föreläsa om sin nya bok.

”Det är vår och jag följer rådet att arbeta hemma i detta det märkligaste av år. Vår värld har blivit en osäker och skör plats, där vi alla nu oroar oss för våra äldre anhöriga och undrar vad det är för en framtid våra barn ska komma att möta. De av oss som är lyckliga nog att ha en trädgård kan åtminstone göra nytta av tiden hemma, njuta av solskenet och finna ro i känslan av att allt åtminstone är bra i vår egen täppa, hur stor eller liten den än må vara.

Det finns gott om medicinska bevis för att trädgårdsskötsel utomhus är ett av de bästa sätten att hålla sig frisk.

Under en paus i arbetet på min nya bok, planterade jag aklejor i trädgården; om sex veckor kommer de att stå i full blom, fyllda av nektar och pollen åt de långtungade trädgårdshumlorna. Jag har spritt ut kompost, skördat broccoli och purjolök, sått grönsaksfrön, tomater, grönkål, sallad, paprika och ärtor i småkrukor, allt som ska planteras i min organiska köksträdgård när de är redo. När jag höll på som bäst surrade de första humledrottningarna, nyvakna från sin vintersömn, omkring över markerna i jakt på ett ställe att bygga bo. Jag älskar deras lugnande, sköna surr. Det finns gott om medicinska bevis för att trädgårdsskötsel utomhus är ett av de bästa sätten att hålla sig frisk. Man vet inte riktigt varför det är så bra för oss; kanske är det den friska luften, solskenet, det avslappnande ljudet av fågelsång och bin, den lätta träningen. Min egen ovetenskapliga teori är att det finns något vitalt och magiskt i att stoppa ner händerna i jorden. Min jord är bördig och mörk av all hemgjord kompost jag tillför varje år, som både binder koldioxid och borgar för att att mina plantor växer ordentligt. Blommorna som jag odlar håller bina nöjda, och i gengäld ser de till att mina jordgubbar, äpplen, bönor och hallon ger rika skördar. Maten jag odlar är giftfri, förpackningsfri och transportfri; den kan inte bli bättre för mig, min familj eller för planeten.

Så gör det mesta av detta driftstopp i världen; gå ut, få lite jord på dina händer och odla något!

Vi kan inte kontrollera särskilt mycket i denna galna värld, men vi kan ta hand om alla små varelser som lever omkring oss, fåglarna som besöker våra trädgårdar, fjärilarna, bina, skalbaggarna, malarna, fladdermössen, igelkottarna, maskarna och vem vet vad mer som lever runt knuten, ja till och med i våra städer. Vi kan gå varsamt fram över vår planet. Om vi så bara har en balkong eller blomlåda kan vi odla vackra och smakrika örter – mejram, timjan, rosmarin och salvia – och glädjas åt bina och blomflugor som nyfiket söker sig till dem. Vi kan odla jordgubbar och tomater i krukor, och avnjuta de goda frukterna vår odling. Så gör det mesta av detta driftstopp i världen; gå ut, få lite jord på dina händer och odla något!”


Dave Goulson är aktuell med Den vilda trädgården – det rika livet i en lagom tuktad täppa.

Ett tips som förenar nytta med nöje under trista karantändagar är att bygga ett bihotell. Här visar Dave Goulson några av sina hemmabyggen som inspiration.

#coronavirus-uppdatering: När nöden är som störst, är hjälpen som närmast

2020-03-20

Min farmor — född 1906, och därmed med om två världskrig — var en fantastisk historieberättare, men hon berättade alltid samma historier, bjöd på samma visdomsord.

Effekten är att jag minns dem och ett fastnade särskilt: När nöden är som störst, är hjälpen som närmast.

Nu tycker jag mig se att hjälpen är nära hela tiden. Vi här på Volante försöker ta hand om varandra. Vi jobbar alla hemifrån nu, inte i vårt 1600-talshus i Gamla stan i Stockholm, men klockan halv nio varje morgon kopplar vi upp oss på videosamtal — och frågar hur vi mår. (Se bild ovan, Klas Ekman var hos tandläkaren och saknades.)

Jag hoppas att du mår bra. De författare som vi känner och jobbar med mår bra. Vi här på Volante mår ganska bra, några av oss har något, men vet inte vilket virus det rör sig om. Vi hoppas på det bästa.

Vad händer nu? Hur kan vi på Volante hjälpa dig?

Vi har våra böcker där ute, men jag måste informera om att sådant som vi har planerat för i många månader inte kommer bli av. Besöken med Dave GoulsonElizabeth KolbertFrans de Waal och Geoffrey West är inställda, Tom Tits-invigningen för Loraxen kan inte genomföras, inte heller en rad samtal i Gamla stans bokhandel.

Likaså har många av föredragen med de författare och talare som vi jobbar med, till exempel Micael Dahlen om lycka och Simon Elvnäs om effektfullt ledarskap, flyttats fram eller lagts om till att bli digitala.

Det blir tydligt hur vi alla tänker olika – vissa drar i handbromsen, medan andra tänker att kunskapen blir ännu viktigare nu. Vi försöker hitta lösningar. I princip allt är uppskjutet, inte avbokat. Nya datum kommer i flera fall inom kort (se här).

Fördelen med vår verksamhet är att mycket av det vi gör nu, det blir böcker i höst eller om ett år, eller ibland ännu senare.

Och vi ser fram emot vad vi hoppas blir en fantastisk höst. Vi har mängder av idéer. Det är underbart att se hur en kris kan släppa lös en inneboende kraft och kreativitet. Vi får också en chans att tänka nytt. Jag är oerhört stolt och glad över att kunna omge mig med så många smarta människor som hjälps åt och tänker nytt. Vi hjälps åt och gör tillsammans.

Vi hoppas kunna bjuda på några helt nya saker redan nästa i vecka.

I de flesta fall kommer också de böcker som vi har planerat för i vår att släppas. Några kommer till och med kännas ännu mer aktuella. 

Vi brukar säga att det vi gör här på Volante är inte att göra böcker, utan att hjälpa personer som kan något, som vill något, och kan berätta om det.

Nu märks många av dem, inte minst genom att sprida kunskap och insikt. På SVT (och på Twitter) ser vi Emma Frans, som ju är epidemiolog men också vetenskapsaktivist, nästan jämt. Vi fick nyss meddelande om att Johan Norberg var tillbaka efter att ha varit fast i USA, sedan skrev han sin DN-krönika om hur en öppen värld hotas. Han mejlar om en idé. Kanske det blir något.

Skrivande läkare som Arash Sanari (Sverigevänner) och Jonas Ludvigsson (Barnläkarens guide) står mitt uppe i allt. Jonas lägger upp en föreläsning på youtube där han förklarar coronaviruset. Arash är med i en podcast och diskuterar.

Sedan pratar jag med Micael Dahlen. Han är tillbaka efter sin intervju i SVT:s Gokväll där han pratade om sin bok om lycka. Hans inlägg på Facebook har delats två tusen gånger (”det är ekonomins JOBB att gå dåligt i en så här svår tid”).
För tolv år sedan gav vi ut Nextopia ihop. Jag ringde honom för att berätta att den boken nu ska ges ut på engelska som ljudbok av amerikanska Audible. Micael sa att han hoppas att vi snart kan se fram emot just ett nextopia igen, han tror det.

Efter det ringer en läsare mig på mobilen. Han har läst Christina Bengtssons bok om fokus, och tycker det var den bästa bok han läst någonsin. Han säger att den behövs mer nu än någonsin.

Jag är inte ensam om få perspektiv och hitta förklaringsmodeller och svar i böcker. Jag funderar på varför jag och mina medarbetare älskar det. Kanske är det insikten om alla idéer som böckerna bidrar med, inte bara var för sig utan hur de växer och bygger vidare på varandra. Att se alla böcker hemma, i bokhandeln, på förlagskontoret och se raderna och högarna som de bildar, och känna, de där staplarna är inuti oss nu.

Nu bjuder de där böckerna på svar som handlar om varför vi reagerar som vi gör — hur vi ska tänka kring all information, hur vi ska leva, vilka konsekvenser allt detta kan få, hur vi ska jobba hemifrån, hur vi ska slappna av och hitta inre kraft, hur man kan leda, hur man förstår en läkares roll, hur man greppar dödlighet och inte minst livet självt.

Jag har förstås många boktips – allt det jag nämnde där hade sin grund i olika böcker – men det här har blivit så långt redan ändå. Vi återkommer snart igen.

Sköt om dig, <3

// tobias.
Förlagschef

PS. Fler boktips kan du också få från vår bokhandlare i Gamla stans bokhandel, Helena Landgren, som håller öppet. Henne kan du ringa (070-7345165) eller mejla. Sedan skickar hon hem böckerna till dig, eller kan promenera förbi med dem om du bor i Gamla stan eller på Södermalm. (Se FB-inlägg.)

PPS. Om jag ska dela med mig av ett boktips så kanske det ändå får bli Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman. Det är den bok som bäst förklarar hur vi reagerar som vi gör på krisen just nu.

Kahneman genomförde faktiskt ett experiment med hans parhäst Adam Tversky där de bad personer att föreställa sig att en sjukdom från Asien skulle döda 600 medborgare.

Läs mer här om vad de kom fram till.

Inställda/uppskjutna event och besök

I ljuset av coronakrisen har en rad författare och talare tvingats ställa in sina framträdanden och föreläsningar eller senarelägga sina besök till Sverige.

Elizabeth Kolbert, Pulitzerbelönade författaren till Det sjätte utdöendet, hade planerat att besöka Stockholm för att föreläsa på Medborgarskolan, intervjuas om sin bok men också för att göra research för sin nästa bok, bland annat genom att besöka Stockholm Exergis experimentanläggning för lagring av koldioxid i Värtahamnen.

Dave Goulson, känd av många för sina fina böcker om humlor och insekter, nu senast aktuell med boken Den vilda trädgården, var inbjuden av både oss på Volante och (nu inställda) mässan Nordiska trädgårdar men kunde tyvärr inte resa hit.

Frans de Waal, PEN-belönade författaren till Mamas sista kram, är också fast på andra sidan Atlanten och får senarelägga sitt besök till Sverige, dit både Volante och Karolinska Institutet bjudit honom för att hålla föredrag och intervjuas.

Geoffrey West, författaren till banbrytande Skala, skulle ha invigningstalat på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som nu är senarelagd. Vi hoppas att han kan komma till invigningen i början av oktober i stället.

Loraxen-festen på Tom Tits får bli ett utomhusevent senare i vår, hoppas vi. Mer om det kommer!

Klas Hallberg och Per Kristensson såg fram emot att lansera sin nya bok I kundens skor med en premiärföreläsning i Stockholm 31 mars. Nu blir den senarelagd till 14 september och andra evenemang kring boken kommer läggas som digitala format. Mer info här.

Den viktigaste boken för att förstå

Det finns så många böcker som jag tycker är viktiga just nu. (Låt mig återkomma.)

Men om jag ska dela med mig av ett boktips så kanske det ändå får bli Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman. Det är den bok som bäst förklarar hur vi reagerar som vi gör på krisen just nu.

Från att risker som inte känns verkliga hanteras som obefintliga, till då risker verkligen upplevs som verkliga kan ta över hela vårt beslutssystem. Det där ser vi nog alla runt omkring oss beroende på vart man tittar.

I en Sydsvenskan-artikel refererar journalisten Johan Anderberg till Kahneman:

”… risk är omöjligt för människor att få ett intuitivt grepp om. Ingen känner av om sannolikheten för en händelse går från en hundratusendel till en tusendel.”

(Läs artikeln av Anderberg. Den är bra, och inleds för övrigt med en jämförelse från Nassim Taleb, som vi också givit ut. Michael Lewis som artikeln också bygger på är för övrigt en av mina favoritförfattare.)

Experiment om asiatisk sjukdom

Kahneman genomförde faktiskt ett experiment med hans parhäst Adam Tversky där de bad personer att föreställa sig att en sjukdom från Asien skulle döda 600 medborgare.

Lärdomarna är en dans kring hur vi uppfattar sannolikheter, hur dåliga vi är på att göra bedömningar, men också att de beror på hur sakernas tillstånd läggs fram. (Läs mer i New York Times-artikel här.)

Här en annan anekdot som Kahneman bjuder på och som förklarar ännu tydligare:

En person går till en läkare med ett särskilt problem. Läkaren säger att jag känner till en behandling som kan bota det här med 90 procents säkerhet. Patienten säger: Fantastiskt — vi kör!

Men om samma person gått till en annan läkare, med samma problem, och läkaren hade sagt: Jag har en metod och det finns en 10-procentig risk att den misslyckas. I det fallet svarar patienten: Aah, det verkar inte bra, varför skulle jag använda den metoden?

Det är förstås så att båda läkarna ger samma information. Men ändå uppfattar patienten den annorlunda och agerar därför på olika sätt.

Men… vad är ett liv värt?

En av Kahnemans mest refererade slutsatser handlar om att vi tenderar att undvika förluster i väldigt hög grad.

Det där går igen också på hur politiker kan ta olika beslut i olika städer och länder. Hur har experten uttryckt sig egentligen? Och förstås, den så svåra frågan, vad är ett liv värt?