Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Matematikern hade rätt om Toivonen – boken nu i pocket!

David Sumpter är författaren bakom Fotbollens matematik – Mer än en sport: så analyserar du matcher, spelare och resultat. Köp den i pocket här!

Nu finns din bok i pocket och har översatts till flera länder. Vilken har varit den vanliga reaktionen på boken hittills?

Otroligt bra. Jag har fått göra många saker som är väldigt ovanliga för en matematiker: skriva artiklar för fotbollstidningen FourFourTwo; presentera min forskning till Premier League-klubbar; och prata framför stor publik i Storbritannien om matematiska hemligheter bakom spelet. Kanske det häftigaste var när West Hams chief scouts kom på besök till Uppsala för att prata med mig om statistisk värdering av spelare. På kvällen bjöd jag med dem till att titta på när min sons P05-lag tränade. Jättehäftigt. Killarna var lite extra koncentrerade när de tittade på!
Tränare har förstått att de kan förbättra lagens spel på plan med hjälp av matematik

Allt fler verkar intressera sig för sambandet mellan fotboll och matematik. Varför? 

För att de fungerar bra ihop. Fotboll är med sina vackra passningsmönster den mest matematiska sporten. Det är därför fotboll kallas “the beautiful game”. Och har tränare förstått att de kan förbättra lagens spel på plan med hjälp av matematik. Därför pratar alla om Expected Goals och Passningsnätverk, vilket hjälper när man analyserar spelet.
Jag förutspådde det i första versionen av ‘Mer än en Sport’!

När du ser ett mål som Ola Toivonens halvplanshöger mot Frankrike – gör du direkt en matematisk analys då?

Nja, det går ju knappt att förklara! Vilket skott. Men i boken analyserar jag Zlatans otroliga mål mot England med hjälp av matematik. Om det går att förklara kanske jag kan ta ut min simulator och prova med Toivonens skott med.
Men en sak som gläder mig lite extra när jag ser Toivonen tillbaka i landslaget är att jag förutspådde det i första versionen av ‘Mer än en Sport’! Inför EM 2016 var Toivonen lite av ett skämt när det gällde landslaget. Men jag användande en matematisk modell för att visa att han borde har varit med i Frankrike. Hamrin lyssnade inte på mig då! Men efter fiaskot i EM verkar det som om Janne Andersson förstått att Toivonen är bra. Vet inte om Andersson har läst boken men han har fattat det statistiskt rätta beslutet att ha honom med i laget i alla fall.
Jag testade om jag kunde vinna pengar – och det fungerade!

Hur gör boken mig till en bättre oddsare? 

Det gör den absolut. I boken ger jag många användbara tips om hur man ska göra: spela med fler än en bookmaker, förstå att det inte handlar om att välja vinnarna utan istället om att hitta fel i oddset, och hur man använder sannolikheter när man ska satsa. Och jag testade också lite olika modeller för att se om jag kunde vinna pengar – och det fungerade! Under säsongen 2015-16 hittade jag en metod som fördubblade mina pengar.

Premier League har startat. Vad blir mest spännande att följa i år från ditt perspektiv? 

Pep Guardiola. Själv är jag ett Liverpool-fan och det svider när Manchester City vinner 5-0 mot mitt lag. Men Pep är den mest matematiska tränaren. Han ser fotboll som geometri och topologi, han skapar vackra mönster. Jag tror med huvudet att det kommer vara hans säsong. Dock hoppas hjärtat på The Reds.

Är du vår nya förlagsassistent med fokus på adm, kontor och PR?

Vi söker dig som är självgående. Du kommer stötta hela förlaget vilket innebär en mängd varierande arbetsuppgifter.

Vi behöver främst hjälp med:

  • Administration (hantera, sortera, besvara)
  • PR (bokutskick, listor, events, uppdateringar)
  • Kontor (inköp, förbereda inför möten, viss teknik)

Administrativa färdigheter är ett krav, såsom att kunna grunderna i Excel och att vara noggrann. Du behöver också ha förmågan att snabbt lära dig nya saker. Plus för erfarenhet av bokhandel eller digital PR.

Hör av dig till malin@volante.se så snart som möjligt, dock senast 20 september. Skriv “Förlagsassistent” i ämnesraden och berätta varför du tror att du skulle göra detta bra och varför det skulle kännas kul att jobba på Volante.

Anställningen är på timbasis till att börja med. Start: behov kan finnas direkt, men särskilt från och med oktober.

Volante är ett kunskapsföretag som rymmer bokförlag och talaragentur. Vi vill bidra till en klokare och roligare värld.

Albin Grahn: Därför försvinner jag mystiskt i maj och oktober

Albin Grahn är ny redaktör på Volante. Han har en bakgrund som journalist på bland annat Dagens Nyheter, Fokus och musikmagasinet Novell.

Är du formgivare, redaktör eller skribent?

Alla tre! På DN har jag framför allt varit redigerare och formgivare, senaste åren på Kultursöndag. Men jag har också varit redaktör på lite olika stolar, och själv skrivit när det behövts. Före DN var jag bland annat reporter på Aftonbladet, redigerare på Fokus och så var jag med och drev musiktidningen Novell, salig i åminnelse.

Vad kan du ta med dig från DN:s Kultursöndag till Volante?

Skärpan, förmågan att blanda högt och lågt, kvaliteten i text och form. Och förhoppningsvis har jag lärt mig mycket av Kultursöndags redaktör Åsa Beckman som är mycket klok och bra.

Mediebranschen har tvingats ställa om på grund av digitalisering i både produktion och hur vi läser tidningar. Vilken särskild förändring som påverkat Dagens Nyheter kommer vi också få se effekter av i bok- och förlagsbranschen?

Förändrat konsumentbeteende, alltså att folk läser på nya sätt. Tidningsbranschen har med sina två ben – annonsörer och läsarna – drabbats hårt när båda affärerna gått sämre, på samma gång. Att folk ska sluta köpa böcker är jag inte så rädd för, men däremot måste vi fortsätta tänka på att en bok kanske lika gärna kan säljas som en ljudbok, en podcastserie, en scenshow, en radioessä, en kortlek, en Telexremsa eller vad som helst. Men det är ju möjligheter, inte hot.

Vad ska du göra på Volante?

Böcker, förhoppningsvis i alla möjliga former! Jag kommer att ha hand om en del av våra titlar från idé till tryck, och vidare. Jag kommer att arbeta vidare med vår grafiska form, och bistå i alla upptänkliga redaktionella frågor. Förhoppningsvis bidra med ett och annat skratt.

Du verkar också få ta på dig alla djurböcker – varför då?

Jag har ett stort naturintresse och tillbringar mycket tid i skogen och på fjället. Bland djuren har fåglarna en särskild plats i mitt hjärta.

Ja, du är fågelskådare. Hur kommer det att märkas på Volante?

Genom oproportionerligt stor och oförklarlig frånvaro från jobbet under maj och oktober! Skämt åsido, en av de första böckerna som jag tar tag i blir en vårutgivning av den amerikanska vetenskapsjournalisten Jennifer Ackermans bok The Genius of Birds, om fåglars intelligens. Det är förstås en ynnest att få fördjupa mig i ett av mina stora intressen.

Du har ju också gjort musikfanzine. Vad toppar din playlist just nu?

Med en ettåring i huset så är väl Babblarna det ärliga svaret. Vi kan säga Bach och Beyoncé också så allittererar det i alla fall snyggt.

Varför ville du jobba på förlaget?

Jag tycker att utgivningen speglar mottot ”En klokare och roligare värld” väl, och det känns fantastiskt kul att få vara med och jobba mot det målet.

Joanna Rose: “Någonting knuffar på, men ingen vet vad.”

Hon har precis släppt boken Kosmiskt pussel – försöken att förstå universum. I sin bok skildrar Joanna Rose de senaste hundra årens stora upptäckter i universum och berättar historierna bakom dem. Men den handlar också mycket om vad vi inte vet.

Vem är du?

– Jag är vetenskapsjournalist som har skrivit en massa och gjort otaliga radioprogram både om kosmos och om filosofi, dels som redaktör på Forskning & Framsteg och tidskriften Modern filosofi, dels som producent och programledare för Filosofiska Rummet i P1.

Det handlar om människans förmåga att se och tolka sin kosmiska omgivning.

Det har kommit många böcker om astrofysik och upptäckter i världsrymden. Vad är det som gör just din bok unik?

– Det är människorna. Kosmologi som är läran om världsrymden är lika gammal som människan själv – vi har sedan urminnes tider tittat upp mot himlen och undrat. Den moderna kosmologin skiljer sig nog från alla de tidigare föreställningar genom att den faktiskt bygger på observationer och mätningar. Fortfarande handlar det dock om människans förmåga att se och tolka sin kosmiska omgivning. På så sätt är kosmologin också människans verk, och jag tycker att det är oerhört spännande att bidra med det mänskliga perspektivet. Därför valde jag också som motto till boken ett citat från den polske filosofen Leszek Kolakowski som sade att “I hela världsalltet finns inte en brunn så djup att den mänska som lutar sig över inte ser sin spegelbild”.

Hur fick du idén att skriva den?

– Jag har som journalist hållit på med kosmologi i trettio år, nästan lika länge som den moderna kosmologin utvecklats. Under den tiden har jag träffat många spännande forskare, varit med på konferenser och läst kopiöst mycket om vetenskapens bilder av universum. Så jag ville dela med mig av allt det spännande jag varit med om.

Det har skakat om bilden av världsalltet flera gånger om.

Vilka tycker du är de mest revolutionerande upptäckterna hittills under 2000-talet?

– Som sagt, det är ganska nytt att kosmologin har fått siffror att räkna med, och det har skakat om bilden av världsalltet flera gånger om. En sådan omskakande upptäckt kom 1998 – att universum expanderar allt snabbare. Någonting knuffar på, men ingen vet vad. Favoritupptäckten är nog gravitationsvågor med ursprung i två kolliderande svarta hål. Einstein förutsade vågorna för 100 år sedan men de uppmättes först 2015.

En extrafråga: Vad tror du om universum som du inte kan bevisa?

– Jag tror att vi är ensamma i hela världsalltet. Och det förpliktigar.

Ngugi wa Thiong’o på Bokmässan

Jag fick ett mejl igår. Det var från Ngugi wa Thiong’o med mer information om hur han ser på sitt deltagande på Bokmässan i Göteborg i slutet av september.

Dit är Ngugi, som ofta benämns som “nobelpriskandidat”, inbjuden för att vara huvudgäst och prata kring sin kommande bok Se Afrika som Volante ger ut.

Vår skiss på omslaget ser ni nedan. Formgivare är Håkan Liljemärker som också gjorde omslaget till Adonis Våld och islam. Tanken är att spegla innehållet: Att vi behöver “se Afrika” (boken diskuterar sedan hur detta bör ske).

Så hur kan vi se Afrika i högre grad?

Så hur kan vi se Afrika i högre grad? Formmässigt experimenterar vi kring ett självlysande omslag. Det ska lysa i mörker.

Samtalsmässigt hoppas vi på att Ngugis bok blir läst och diskuterad, förstås, och att hans besök på Bokmässan skulle leda till fantastiska samtal, både då men också med stor påverkan på vårt perspektiv på Afrika över huvud taget.

seafrika_cover170607x2

 

Det samtal som vi vill föra om Afrika behövs.

I sitt brev tackar Ngugi för ett “fängslande omslag”, men säger också att han är frustrerad över situationen. Det är dubbla känslor. Vi har respekt för hans position, men svarat att inbjudan står kvar.

Det samtal som vi vill föra om Afrika behövs.

Många håller med om det. För att citera Lisa Irenius i Svenska Dagbladet så kan det knappast beskrivas som en seger om han inte skulle komma:

Ngugi wa Thiong’o är en av världens främsta afrikanska författare, och har tänkvärda perspektiv på bland annat kolonialism, språk och exil. Genom ett deltagande på bokmässan hade hans ord kunnat nå en ännu större svensk publik, dels på plats, dels genom intervjuer i medier med bred spridning.

Har ni för övrigt märkt att det verkar vara en vattendelare mellan journalister och tidningsredaktioner å ena sidan, och författare och till viss del förlag å andra sidan? Jag tror det beror på hur man ser på sig själv och vad man gör. Agerar man för ett större torg, med olika åsikter, eller vänder man sig till en läsekrets och ger ut ett snävare urval med en inriktning, med en tolkning av rollen “utgivare” kopplat till att stå bakom något?

Twitter Ngugi

Volante är ju ett av få oberoende, mellanstora förlag. Flera andra är knutna till organisationer som har ideologiska eller politiska inriktningar. Vi har på så sätt givit ut böcker med olika politiska perspektiv och jag har sett det som en styrka. Argument behöver mötas av argument. Dessutom har jag alltid tyckt att det varit viktigt att nå ut bortom en homogen ekokammare.

Det är klart att det finns en gräns för vår utgivning och ibland har enstaka manus fallit utanför den. Det är ändå vi som tillhandahåller vårt torg, vår tid och energi. Vi måste också väga vad det sker på bekostnad av.

Det är lätt att skuldbelägga principfastheten hos olika aktörer idag, på alla håll. Men ingen bör i alla fall kalla Ngugis tvivel för en seger. Jag ser bara tomhet och på sikt ännu större klyftor.

// tobias.
(Förlagschef och grundare)

 

EMMA FRANS: “Man skulle kunna kalla mig vetenskapsaktivist.”

Sveriges roligaste forskare bokdebuterar i höst på Volante förlag.
I Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams  ger Emma Frans läsaren en grundläggande och underhållande vetenskapskoll.

 

Vem är du?
– Jag är 35 år, tvåbarnsmor, forskar inom epidemiologi vid Karolinska Institutet och har under en längre tid jobbat med vetenskapskommunikation. Jag skriver bland annat Vetenskapskollen i Svenska Dagbladet där jag granskar mer eller mindre vetenskapliga påståenden. Man kanske också skulle kunna kalla mig ”vetenskapsaktivist” eftersom jag på olika sätt försöker verka för en värld där vetenskapen har en starkare ställning i den allmänna debatten. Och i höst blir jag även författare!

 

Idag är det som att varje dag
är den första april.

 

Varför heter den Larmrapporten?
– När media rapporterar om vetenskap resulterar detta ofta i alarmistiska rubriker. Bokens syfte är att ge läsaren verktyg för att förstå att ”larmrapporterna” oftast är betydligt mer harmlösa än vad rubrikerna ger sken av. Jag vill göra läsaren mer motståndskraftig till alarmistiska budskap eftersom jag tror att rädsla är farligt för både individen och samhället. Och verktygen kan användas på alla typer av påståenden – inte bara de som handlar om att din favoritmat kan ge dig cancer.

Varför behövs just din bok? Och varför ska just du skriva den?
– Idag är det som att varje dag är den första april. Vi måste lära oss att leva med att allt vi läser och hör kan vara aprilskämt. Dagens stora flöde på information innebär ger vissa negativa bieffekter. Falska nyheter och vinklad statistik sprids snabbt och etablerade medier jagar klick med hjälp av sensationella rubriker. Nu är det plötsligt upp till mediekonsumenten att bedöma sanningshalten i olika påståenden. När man, som jag, studerat och forskat hela sitt liv är det vetenskapliga förhållningssättet en ”arbetsskada”. Det innebär att jag ofta är tveksam till nya påståenden, jag försöker hitta alternativa förklaringar och jag försöker utmana mina förutfattade meningar. Jag har insett att det är en väldigt användbar arbetsskada i dagens medielandskap och det är den jag nu vill lära ut till andra.

Jag har insett att det är
en väldigt användbar arbetsskada

 

Hur fick du idén?
– Jag har hållit på med vetenskapskommunikation ett tag och insett att det inte räcker att bidra med faktakoll. Mycket forskning visar att när någon väl bildat sig en felaktig uppfattning är det i princip omöjligt att få vederbörande att ändra sig genom att konfrontera denna person med korrekta fakta. Det kan till och med ha motsatt effekt. Syftet med boken är att förebygga felaktiga uppfattningar genom lära människor hur de själva kan granska ett påstående.

Varför är vetenskap viktigt?
– Mänskligheten behöver vetenskapen för att komma framåt. Vetenskap handlar om metoder för att nå objektiva sanningar. Det fungerar därför som ett ”motgift” till falska påståenden. Jag tycker nog att det finns ett självändamål i att inte tro på osanningar. Men det handlar också om att motverka rädsla samt att se till att vi fokuserar på de verkliga problemen istället för att slösa resurser på att släcka bränder som inte existerar.

Jag tycker nog att det finns ett
självändamål i att inte tro på osanningar.

 

Vad var det som fick dig att börja brinna för just de här frågorna?
– Jag är lite besatt av människan tror jag. Väldigt tidigt började jag intressera mig för hur kroppen och psyket fungerade. Mina föräldrar är äldre generationens psykologer, den lite ”flummigare” skolan, men jag har alltid haft en förkärlek för hårda variabler – sådant som går att kvantifiera och beräkna – det kanske är mitt sätt att revoltera. Därför blev jag intresserad av vetenskapsmetod och har under flera år undervisar i detta – bland annat för läkarstudenter vid Karolinska institutet.

Vem vill du ska läsa boken?
– Det eviga problemet för oss vetenskapskommunikatörer är att vi ”predikar för kören”. Alla som redan är övertygade om vetenskapens förträfflighet hyllar oss men vi lyckas aldrig nå ut till de som inte redan är frälsta. Min förhoppning är att boken uppskattas av de som redan är övertygade om hur viktig det är med vetenskap, men att den också är tillräckligt underhållande och smart för att tilltala de som inte brukar intressera sig för vetenskap.

Hur har det varit att arbeta med boken, tycker du?
– I mitt yrke som forskare skriver jag avskalade och faktatunga texter. All överflödig text måste strykas. Att skriva en populärvetenskaplig bok innebär på många sätt att jag måste lära mig att skriva på ett sätt som är precis tvärt emot det jag är van vid. När jag kommunicerar i tal eller på twitter har det alltid varit lätt för mig att överge den torra akademiska tonen. Men det har varit en utmaning att även göra detta i längre textformat.

Det är värre att ha tråkigt
än att ha för mycket att göra.

 

Du forskar, har familj, twittrar från två konton och skriver en bok – HUR hinner du?
– Jag har börjat äta kiwi med skalet på – och sparar därför jättemycket tid. Nej, jag vet inte. Jag tycker att det är svårt att hitta en rimlig balans. Jag börjar nästan tvivla på att det finns ett tillstånd mellan att vara uttråkad och att vara överstimulerad. Egentligen tycker jag nog att det är värre att ha tråkigt än att ha för mycket att göra. Så jag kör på. Vi får se hur länge det håller.

 

Klicka här för förköp av signerat ex.
(Skickas minst en vecka före ordinarie släpp 7 oktober.)

HANS SJÖGREN: “Forskarnas bedömning var att familjeföretag som ägarform inte skulle överleva.”

I sin nya bok Familjedynastier: Så blev Sverige rikt tar sig professor Hans Sjögren an några av våra mest kända storföretag och familjerna som driver dem.

Vem är du och vad har du gjort?
– Professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet och vid Handelshögskolan i Stockholm. Har gett ut ett femtontal böcker inom finans- och företagshistoria. Utbildade mig först till musiker, och är fortfarande aktiv.

Vad är familjedynastier?
– Familjer som gjort banbrytande innovationer och sedan i många generationer förvaltat och utvecklat arvet, till att idag stå som långsiktiga ägare av världsledande företag.

Varför började du intressera dig för just de här familjedynastierna?
– När jag såg hur familjeföretagen överlevde trots ökad internationalisering och börsnotering. Forskarnas bedömning var att familjeföretag som ägarform inte skulle överleva framväxten av multinationella företag. Men de hade fel. Dessutom såg jag att den dominerande ägarformen i tillväxtekonomier, som i Asien, var familjeföretag.

De har varit med och byggt upp välfärdssamhället underifrån, och fått det politiska systemet att stödja dem i sitt arbete.

Hur menar du att Sverige blev rikt på grund av de här familjerna?
– Att de identifierat nya behov på varu- och tjänstemarknaderna. Att de med nyfikenhet och uthållighet kombinerat känslomässigt engagemang med kompetens och växande erfarenhet (av kunder, leverantörer etc). Att de utvecklat en familjär värdegrund som varit vägledande för deras bolagsstyrning och byggandet av ett starkt varumärke. Att de varit med och byggt upp välfärdssamhället underifrån, och fått det politiska systemet att stödja dem i sitt arbete.

Är inte de här historierna redan skrivna?
– De finns var för sig, men ingen har tidigare sammanställt historierna för att se vilka mönster de bildar – vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Boken är först med att förklara det generella i det som hittills varit var till synes specifika.

Ingen har tidigare sammanställt historierna för att se vilka mönster de bildar.

Vem ska läsa boken, tycker du?
– Den som vill roa sig med hisnande berättelser om svårigheterna att driva familjeföretag med allt vad det innebär av tyranniska ledare, syskonfejder och tragedier. Det är bildande läsning om hur en dynasti på kort tid lyckas generera tillväxt och välfärd, och ge vidare ännu större värden till nästa generation, om hur barn och barn-barn tidigt fostras in i sina roller. I dynastierna blandas dragen hos Machiavellis furste med Karl Marx tro på meritokratins möjligheter, men också bagaren hos Adam Smith som arbetar för familjens överlevnad. Allt detta i skön förening med Max Webers protestantiska etik. Lärdomarna är många, inte minst när det gäller successionen. Boken kräver inga akademiska poäng.

Vad som är bäst för företaget inte alltid är det som är bäst sett från familjemedlemmarnas synpunkt.

Vad är det som de flesta inte inser när det gäller de här familjerna? Är det något viktigt som kommit i skymundan eller brukar glömmas bort?
– Att blodsband är den viktigaste meriten om du vill styra ett familjeföretag, men att det underlättar betydligt om du samtidigt är professionell. Vad som utmärker de mest framgångsrika familjeföretagen är att de kommit till insikt om att vad som är bäst för företaget inte alltid är det som är bäst sett från familjemedlemmarnas synpunkt, och att de lärt sig hantera konsekvenserna av att det måste få vara så.

Fick du några egna aha-upplevelser under arbetet med boken?
– Ett; att Norden jämförelsevis har fler familjedynastier än de flesta andra länder i världen. Det gäller i synnerhet Danmark och Sverige. Två; att de absolut flesta levande dynastier i dag grundas utanför storstäderna, många av dem på landsbygden.

LINA THOMSGÅRD: “Historia och framtid i ett”

Inspiration är den bästa presenten.
Därför görs en tillfällig prissänkning på En annan historia inför att skolorna slutar.

 > Köp boken hos Adlibris och Bokus.

Varför är boken en bra studentpresent?

Lina Thomsgård, varför är den här boken  en så bra studentpresent?
– Den är historia och framtid i ett, och kan förhoppningsvis vara inspirerande och uppfriskande för folk av alla möjliga kön som ska ut och göra kaos med vuxenlivet. Oavsett om man är ute efter livspepp, kamplust, roliga tankeväckande livsöden eller matnyttiga råd så finns det ju i dessa 51 porträtt. Som börshajen Muriel Siebert, den första kvinnan på Wall Street, säger i porträttet som är skrivet av Andreas Cervenka: “Om du kommer till en stängd dörr som inte ger med sig, ta ett steg bakåt och sparka in den. Men glöm inte att hålla upp den så att andra kan komma efter.”

Vad läste du själv direkt efter studenten?
Under det rosa täcket av Nina Björk, som alla andra. Gav mig också på L’étranger av Camus på franska för jag önskade mig den i studentpresent, ville väl imponera på nån, men har fortfarande inte kommit igenom den. Den ligger faktiskt skavd och dann på min toalett och fortsätter imponera på ingen.

krossa begränsande föreställningar

Varför ska man läsa historia över huvud taget, tycker du?
– För att krossa begränsande föreställningar om vad som är möjligt och inte och om vem som bör göra vad. I historiens dunklaste skrymslen hittar vi det där som inte berättats och då är det inte bara din världsbild som kan förändras utan även din självbild. Tänk om det visst går, tänk om du får? Vad skulle hända då, vad skulle du göra?


Vad har förvånat dig mest med responsen du fått sedan En annan historia kom ut?
– Eftersom jag i arbetet med boken reagerat med ett upprört – HUR I HELSEFYR KAN JAG INTE HA KÄNT TILL DESSA KVINNOR – så är jag inte förvånad över att läsare och andra jag mött på signeringar och samtal känner likadant. I historieböckerna vi läser i skolan utgörs ju persongalleriet av 87 procent män, i nyhetsmedia 70 procent, i biografiska lexikon 90 till 95 procent män.

Bra berättelser will do that to you.

– Till och med sagodjuren, som Baloo och Herr Nilsson, är i nio fall av tio killar! Kan det påverka hur stor plats vi tycker kvinnor ska ta i verkliga livet? Och om alla i böckerna är män – vad har egentligen kvinnorna haft för sig genom tiderna? Precis som jag själv har läsarna berättat hur dom plötsligt velat segla till Grönland, ge sig in i politiken och skriva poesi eller sparka in dörrar på Wall Street och knåpa ihop schlagers. Bra berättelser will do that to you.

Du har precis fått barn – stort grattis! Har du redan börjat högläsa ur En annan historia?
– Jag började redan i magen, genom att läsa in den som ljudbok, det tog fem dagar. Med obefintlig plats för lungorna lät jag nog mest som en stånkande Leif GW.

Boken var ett startskott

Har du någon annan historia på gång?
– Boken var ett startskott, mitt sätt att dra igång något jag velat pyssla med så länge – och som kommer få flera ben. Dels vill jag sprida ordet om dessa 51 kvinnor i flera forum och kanaler – att föreläsa och prata i radio har jag gjort alldeles för lite till exempel – och sen är det många som hört av sig om att använda boken i skolor, andra har efterfrågat en version för yngre läsare.
– Och jag vill dra igång en bokklubb också, som jag tänker mig kan bli en sorts historielektionernas Tupperwarepartyn! I våras bjöd jag nämligen hem alla bokens skribenter på middag hos mig, jag fick bygga bord av garderobsdörrar och plankor för att dom skulle få plats. De fick sen presentera den kvinna dom skrivit om, en efter en. Hur dom upptäckt henne, vad som fängslat dom. Det var så sjukt intressant, vi skrattade och grät. Utan tvekan mitt livs ljuvligaste historielektion.

hur vi alla kan vara med och skriva historia

– För det är ju hur vi alla kan vara med och skriva historia. Vilka citerar vi? Vilka inspireras vi av? Vilka böcker läser vi? Vilka refererar vi till? Vilka babblar vi om på middagar? Vilka människoöden tycker vi är viktiga och inte? Där har vi så mycket historiskt roliga grejer kvar att göra och eftersom jag är hemma med bebis är det bara att köra igång.

 

EAH redigerad

 

 

KLAS EKMAN: “Struktur och stränghet”

IMG_0288

 

Klas Ekman är ny redaktionsansvarig på Volante. Han har en bakgrund som välkänd journalist och har också skrivit flera böcker. Senast har han dessutom varit producent för Bildningspodden. 

Berätta mer om vad du har gjort tidigare?

Framförallt jobbat som frilansjournalist med någon sorts fokus på personporträtt och kulturreportage. Jag har skrivit för Café, Sonic, Icon och Svenska Dagbladet och en massa andra tidningar och har varit redaktör på Café, redaktionschef på magasinet RES och kulturreporter på Stockholm City under dess sista reinkarnation. Senast hoppade jag in som chefredaktör för magasinet Arena. Och så drog Magnus Bremmer och jag igång Bildningspodden för Stockholms universitet för två år sen. Utöver det har jag skrivit ett gäng böcker, som ”Byt namn! – och andra sätt att lyckas som journalist” där Anders Rydell och jag bland annat föreslog ett karriärbyte till förlagsbranschen efter ett antal år. Så jag försöker leva som jag lärde.

Vad kan förlagsbranschen lära sig av podcastens ökade popularitet?

För Volantes del tror främst på en synergieffekt. En hel del böcker kan ju ge fristående avknoppningar som presenterar innehållet men på ett sätt där podden får ett helt eget värde. Det är också intressant att titta på topplistan och se vilka ämnen som intresserar folk. Det kan ju vara svårt att tävla med exempelvis Alex & Sigge, men populärvetenskapligt innehåll och ren allmänbildning är ju glädjande nog väldigt gångbart.

Vad ska du göra på Volante?

Jag ska vara redaktionsansvarig vilket framförallt betyder att jag ska se till att det kommer ut färdiga böcker, men det blir förstås även en hel del arbete med innehåll. Kanske inte på detaljnivå, men när det kommer till struktur och dramaturgi. Det är dessutom de allra roligaste bitarna, tycker jag. Jag har också en mängd idéer som både hänger ihop med nya böcker och andra sätt att nå ut.

Du har ju skrivit flera böcker själv. Vilket kommer vara ditt standardtips till Volantes författare?

Vikten av struktur och stränghet. Det krävs ju en viss masochistisk läggning för att skriva en bok, men jag har alltid varit noga med kapiteluppdelning och strukturerat upp innehållet ordentligt innan jag dragit igång. Då vet man vilken information man ska ha med och var den ska placeras. Därefter har jag satt upp dagsmål på exempelvis 10 000 hyfsat publicerbara tecken och dagsmålen följer man slaviskt. Då känns det inte riktigt lika oöverskådligt och ogörbart. Och så tänker jag också slå ett slag för de extremt tidiga morgnarna. Min erfarenhet är att den förlamande självkritiken brukar vakna till först vid halv elva, elva på dagarna så det gäller att använda tiden dessförinnan så gott det går. Och det där med att vänta på inspiration är ju ungefär som att hoppas på en trisslottsvinst; det är bara att kötta på.

Varför ville du jobba på förlaget?

Om jag blev ekonomiskt oberoende så skulle jag plugga grundkurser på universitetet resten av livet.  Det lär jag ju aldrig bli, men att få jobba med Volantes utgivning är ju lika bra och nästan samma sak. Innan jag började jobba här kunde jag knappt något om astrofysik, nu skulle jag åtminstone klara mig hjälpligt i ett vanligt middagssamtal. Dessutom är själva jobbet enormt utvecklande för min del; att få arbeta med berättande på en mer avancerad nivå – och slippa skriva böckerna själv.

Volante och superkommunikatörerna

När Resumé igår utsåg näringslivets Superkommunikatörer var Volante väl representerade. “Storslam”, skrev Boktugg.se.

Johan Norberg vann i kategorin “kultur”. I en uppföljande intervju, säger han om sin bok Framsteg:

“Tänk om vi lever i den perioden när vi tar allting för givet igen? Då ville jag påminna oss om vad det faktiskt är för fantastiska saker som människor gör när de är fria.”

Vad vill man prata om? Vad behöver man i samhället prata om?

Tobias Nielsén, Volantes förlagschef och grundare, hamnade själv på plats 16 i kategorin “kultur”, som enda person i förlagsbranschen. I en intervju på Boktugg.se, säger han apropå att Volante var i fokus på listan:
“För att lyckas med kommunikation behöver man ha något som är tillräckligt intressant för att kommunicera, helst både avsändare och idé. Att identifiera och utveckla denna första pusselbit är vi väldigt bra på. Vad vill man prata om? Vad behöver man i samhället prata om? På ett reklambyråspråk hade jag sagt konceptutveckling här.”

Fler personer på listan och som Volante samarbetar med — när det gäller hittills presenterade samarbeten — är Peter Jihde, Kjell A Nordström, Petter Stordalen, Lina Thomsgård, Sara Öhrvall samt Per Grankvist.

Per Grankvist blev särskilt framlyft för sitt arbete med Filterbubblan — ett oerhört spännande initiativ som visar hur debatten förs i olika bubblor. Missa inte Per Grankvists debut- och storverk Engagemang.