Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Ngugi wa Thiong’o på Bokmässan

Jag fick ett mejl igår. Det var från Ngugi wa Thiong’o med mer information om hur han ser på sitt deltagande på Bokmässan i Göteborg i slutet av september.

Dit är Ngugi, som ofta benämns som “nobelpriskandidat”, inbjuden för att vara huvudgäst och prata kring sin kommande bok Se Afrika som Volante ger ut.

Vår skiss på omslaget ser ni nedan. Formgivare är Håkan Liljemärker som också gjorde omslaget till Adonis Våld och islam. Tanken är att spegla innehållet: Att vi behöver “se Afrika” (boken diskuterar sedan hur detta bör ske).

Så hur kan vi se Afrika i högre grad?

Så hur kan vi se Afrika i högre grad? Formmässigt experimenterar vi kring ett självlysande omslag. Det ska lysa i mörker.

Samtalsmässigt hoppas vi på att Ngugis bok blir läst och diskuterad, förstås, och att hans besök på Bokmässan skulle leda till fantastiska samtal, både då men också med stor påverkan på vårt perspektiv på Afrika över huvud taget.

seafrika_cover170607x2

 

Det samtal som vi vill föra om Afrika behövs.

I sitt brev tackar Ngugi för ett “fängslande omslag”, men säger också att han är frustrerad över situationen. Det är dubbla känslor. Vi har respekt för hans position, men svarat att inbjudan står kvar.

Det samtal som vi vill föra om Afrika behövs.

Många håller med om det. För att citera Lisa Irenius i Svenska Dagbladet så kan det knappast beskrivas som en seger om han inte skulle komma:

Ngugi wa Thiong’o är en av världens främsta afrikanska författare, och har tänkvärda perspektiv på bland annat kolonialism, språk och exil. Genom ett deltagande på bokmässan hade hans ord kunnat nå en ännu större svensk publik, dels på plats, dels genom intervjuer i medier med bred spridning.

Har ni för övrigt märkt att det verkar vara en vattendelare mellan journalister och tidningsredaktioner å ena sidan, och författare och till viss del förlag å andra sidan? Jag tror det beror på hur man ser på sig själv och vad man gör. Agerar man för ett större torg, med olika åsikter, eller vänder man sig till en läsekrets och ger ut ett snävare urval med en inriktning, med en tolkning av rollen “utgivare” kopplat till att stå bakom något?

Twitter Ngugi

Volante är ju ett av få oberoende, mellanstora förlag. Flera andra är knutna till organisationer som har ideologiska eller politiska inriktningar. Vi har på så sätt givit ut böcker med olika politiska perspektiv och jag har sett det som en styrka. Argument behöver mötas av argument. Dessutom har jag alltid tyckt att det varit viktigt att nå ut bortom en homogen ekokammare.

Det är klart att det finns en gräns för vår utgivning och ibland har enstaka manus fallit utanför den. Det är ändå vi som tillhandahåller vårt torg, vår tid och energi. Vi måste också väga vad det sker på bekostnad av.

Det är lätt att skuldbelägga principfastheten hos olika aktörer idag, på alla håll. Men ingen bör i alla fall kalla Ngugis tvivel för en seger. Jag ser bara tomhet och på sikt ännu större klyftor.

// tobias.
(Förlagschef och grundare)

 

EMMA FRANS: “Man skulle kunna kalla mig vetenskapsaktivist.”

Sveriges roligaste forskare bokdebuterar i höst på Volante förlag.
I Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams  ger Emma Frans läsaren en grundläggande och underhållande vetenskapskoll.

 

Vem är du?
– Jag är 35 år, tvåbarnsmor, forskar inom epidemiologi vid Karolinska Institutet och har under en längre tid jobbat med vetenskapskommunikation. Jag skriver bland annat Vetenskapskollen i Svenska Dagbladet där jag granskar mer eller mindre vetenskapliga påståenden. Man kanske också skulle kunna kalla mig ”vetenskapsaktivist” eftersom jag på olika sätt försöker verka för en värld där vetenskapen har en starkare ställning i den allmänna debatten. Och i höst blir jag även författare!

 

Idag är det som att varje dag
är den första april.

 

Varför heter den Larmrapporten?
– När media rapporterar om vetenskap resulterar detta ofta i alarmistiska rubriker. Bokens syfte är att ge läsaren verktyg för att förstå att ”larmrapporterna” oftast är betydligt mer harmlösa än vad rubrikerna ger sken av. Jag vill göra läsaren mer motståndskraftig till alarmistiska budskap eftersom jag tror att rädsla är farligt för både individen och samhället. Och verktygen kan användas på alla typer av påståenden – inte bara de som handlar om att din favoritmat kan ge dig cancer.

Varför behövs just din bok? Och varför ska just du skriva den?
– Idag är det som att varje dag är den första april. Vi måste lära oss att leva med att allt vi läser och hör kan vara aprilskämt. Dagens stora flöde på information innebär ger vissa negativa bieffekter. Falska nyheter och vinklad statistik sprids snabbt och etablerade medier jagar klick med hjälp av sensationella rubriker. Nu är det plötsligt upp till mediekonsumenten att bedöma sanningshalten i olika påståenden. När man, som jag, studerat och forskat hela sitt liv är det vetenskapliga förhållningssättet en ”arbetsskada”. Det innebär att jag ofta är tveksam till nya påståenden, jag försöker hitta alternativa förklaringar och jag försöker utmana mina förutfattade meningar. Jag har insett att det är en väldigt användbar arbetsskada i dagens medielandskap och det är den jag nu vill lära ut till andra.

Jag har insett att det är
en väldigt användbar arbetsskada

 

Hur fick du idén?
– Jag har hållit på med vetenskapskommunikation ett tag och insett att det inte räcker att bidra med faktakoll. Mycket forskning visar att när någon väl bildat sig en felaktig uppfattning är det i princip omöjligt att få vederbörande att ändra sig genom att konfrontera denna person med korrekta fakta. Det kan till och med ha motsatt effekt. Syftet med boken är att förebygga felaktiga uppfattningar genom lära människor hur de själva kan granska ett påstående.

Varför är vetenskap viktigt?
– Mänskligheten behöver vetenskapen för att komma framåt. Vetenskap handlar om metoder för att nå objektiva sanningar. Det fungerar därför som ett ”motgift” till falska påståenden. Jag tycker nog att det finns ett självändamål i att inte tro på osanningar. Men det handlar också om att motverka rädsla samt att se till att vi fokuserar på de verkliga problemen istället för att slösa resurser på att släcka bränder som inte existerar.

Jag tycker nog att det finns ett
självändamål i att inte tro på osanningar.

 

Vad var det som fick dig att börja brinna för just de här frågorna?
– Jag är lite besatt av människan tror jag. Väldigt tidigt började jag intressera mig för hur kroppen och psyket fungerade. Mina föräldrar är äldre generationens psykologer, den lite ”flummigare” skolan, men jag har alltid haft en förkärlek för hårda variabler – sådant som går att kvantifiera och beräkna – det kanske är mitt sätt att revoltera. Därför blev jag intresserad av vetenskapsmetod och har under flera år undervisar i detta – bland annat för läkarstudenter vid Karolinska institutet.

Vem vill du ska läsa boken?
– Det eviga problemet för oss vetenskapskommunikatörer är att vi ”predikar för kören”. Alla som redan är övertygade om vetenskapens förträfflighet hyllar oss men vi lyckas aldrig nå ut till de som inte redan är frälsta. Min förhoppning är att boken uppskattas av de som redan är övertygade om hur viktig det är med vetenskap, men att den också är tillräckligt underhållande och smart för att tilltala de som inte brukar intressera sig för vetenskap.

Hur har det varit att arbeta med boken, tycker du?
– I mitt yrke som forskare skriver jag avskalade och faktatunga texter. All överflödig text måste strykas. Att skriva en populärvetenskaplig bok innebär på många sätt att jag måste lära mig att skriva på ett sätt som är precis tvärt emot det jag är van vid. När jag kommunicerar i tal eller på twitter har det alltid varit lätt för mig att överge den torra akademiska tonen. Men det har varit en utmaning att även göra detta i längre textformat.

Det är värre att ha tråkigt
än att ha för mycket att göra.

 

Du forskar, har familj, twittrar från två konton och skriver en bok – HUR hinner du?
– Jag har börjat äta kiwi med skalet på – och sparar därför jättemycket tid. Nej, jag vet inte. Jag tycker att det är svårt att hitta en rimlig balans. Jag börjar nästan tvivla på att det finns ett tillstånd mellan att vara uttråkad och att vara överstimulerad. Egentligen tycker jag nog att det är värre att ha tråkigt än att ha för mycket att göra. Så jag kör på. Vi får se hur länge det håller.

 

Klicka här för förköp av signerat ex.
(Skickas minst en vecka före ordinarie släpp 7 oktober.)

HANS SJÖGREN: “Forskarnas bedömning var att familjeföretag som ägarform inte skulle överleva.”

I sin nya bok Familjedynastier: Så blev Sverige rikt tar sig professor Hans Sjögren an några av våra mest kända storföretag och familjerna som driver dem.

Vem är du och vad har du gjort?
– Professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet och vid Handelshögskolan i Stockholm. Har gett ut ett femtontal böcker inom finans- och företagshistoria. Utbildade mig först till musiker, och är fortfarande aktiv.

Vad är familjedynastier?
– Familjer som gjort banbrytande innovationer och sedan i många generationer förvaltat och utvecklat arvet, till att idag stå som långsiktiga ägare av världsledande företag.

Varför började du intressera dig för just de här familjedynastierna?
– När jag såg hur familjeföretagen överlevde trots ökad internationalisering och börsnotering. Forskarnas bedömning var att familjeföretag som ägarform inte skulle överleva framväxten av multinationella företag. Men de hade fel. Dessutom såg jag att den dominerande ägarformen i tillväxtekonomier, som i Asien, var familjeföretag.

De har varit med och byggt upp välfärdssamhället underifrån, och fått det politiska systemet att stödja dem i sitt arbete.

Hur menar du att Sverige blev rikt på grund av de här familjerna?
– Att de identifierat nya behov på varu- och tjänstemarknaderna. Att de med nyfikenhet och uthållighet kombinerat känslomässigt engagemang med kompetens och växande erfarenhet (av kunder, leverantörer etc). Att de utvecklat en familjär värdegrund som varit vägledande för deras bolagsstyrning och byggandet av ett starkt varumärke. Att de varit med och byggt upp välfärdssamhället underifrån, och fått det politiska systemet att stödja dem i sitt arbete.

Är inte de här historierna redan skrivna?
– De finns var för sig, men ingen har tidigare sammanställt historierna för att se vilka mönster de bildar – vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Boken är först med att förklara det generella i det som hittills varit var till synes specifika.

Ingen har tidigare sammanställt historierna för att se vilka mönster de bildar.

Vem ska läsa boken, tycker du?
– Den som vill roa sig med hisnande berättelser om svårigheterna att driva familjeföretag med allt vad det innebär av tyranniska ledare, syskonfejder och tragedier. Det är bildande läsning om hur en dynasti på kort tid lyckas generera tillväxt och välfärd, och ge vidare ännu större värden till nästa generation, om hur barn och barn-barn tidigt fostras in i sina roller. I dynastierna blandas dragen hos Machiavellis furste med Karl Marx tro på meritokratins möjligheter, men också bagaren hos Adam Smith som arbetar för familjens överlevnad. Allt detta i skön förening med Max Webers protestantiska etik. Lärdomarna är många, inte minst när det gäller successionen. Boken kräver inga akademiska poäng.

Vad som är bäst för företaget inte alltid är det som är bäst sett från familjemedlemmarnas synpunkt.

Vad är det som de flesta inte inser när det gäller de här familjerna? Är det något viktigt som kommit i skymundan eller brukar glömmas bort?
– Att blodsband är den viktigaste meriten om du vill styra ett familjeföretag, men att det underlättar betydligt om du samtidigt är professionell. Vad som utmärker de mest framgångsrika familjeföretagen är att de kommit till insikt om att vad som är bäst för företaget inte alltid är det som är bäst sett från familjemedlemmarnas synpunkt, och att de lärt sig hantera konsekvenserna av att det måste få vara så.

Fick du några egna aha-upplevelser under arbetet med boken?
– Ett; att Norden jämförelsevis har fler familjedynastier än de flesta andra länder i världen. Det gäller i synnerhet Danmark och Sverige. Två; att de absolut flesta levande dynastier i dag grundas utanför storstäderna, många av dem på landsbygden.

LINA THOMSGÅRD: “Historia och framtid i ett”

Inspiration är den bästa presenten.
Därför görs en tillfällig prissänkning på En annan historia inför att skolorna slutar.

 > Köp boken hos Adlibris och Bokus.

Varför är boken en bra studentpresent?

Lina Thomsgård, varför är den här boken  en så bra studentpresent?
– Den är historia och framtid i ett, och kan förhoppningsvis vara inspirerande och uppfriskande för folk av alla möjliga kön som ska ut och göra kaos med vuxenlivet. Oavsett om man är ute efter livspepp, kamplust, roliga tankeväckande livsöden eller matnyttiga råd så finns det ju i dessa 51 porträtt. Som börshajen Muriel Siebert, den första kvinnan på Wall Street, säger i porträttet som är skrivet av Andreas Cervenka: “Om du kommer till en stängd dörr som inte ger med sig, ta ett steg bakåt och sparka in den. Men glöm inte att hålla upp den så att andra kan komma efter.”

Vad läste du själv direkt efter studenten?
Under det rosa täcket av Nina Björk, som alla andra. Gav mig också på L’étranger av Camus på franska för jag önskade mig den i studentpresent, ville väl imponera på nån, men har fortfarande inte kommit igenom den. Den ligger faktiskt skavd och dann på min toalett och fortsätter imponera på ingen.

krossa begränsande föreställningar

Varför ska man läsa historia över huvud taget, tycker du?
– För att krossa begränsande föreställningar om vad som är möjligt och inte och om vem som bör göra vad. I historiens dunklaste skrymslen hittar vi det där som inte berättats och då är det inte bara din världsbild som kan förändras utan även din självbild. Tänk om det visst går, tänk om du får? Vad skulle hända då, vad skulle du göra?


Vad har förvånat dig mest med responsen du fått sedan En annan historia kom ut?
– Eftersom jag i arbetet med boken reagerat med ett upprört – HUR I HELSEFYR KAN JAG INTE HA KÄNT TILL DESSA KVINNOR – så är jag inte förvånad över att läsare och andra jag mött på signeringar och samtal känner likadant. I historieböckerna vi läser i skolan utgörs ju persongalleriet av 87 procent män, i nyhetsmedia 70 procent, i biografiska lexikon 90 till 95 procent män.

Bra berättelser will do that to you.

– Till och med sagodjuren, som Baloo och Herr Nilsson, är i nio fall av tio killar! Kan det påverka hur stor plats vi tycker kvinnor ska ta i verkliga livet? Och om alla i böckerna är män – vad har egentligen kvinnorna haft för sig genom tiderna? Precis som jag själv har läsarna berättat hur dom plötsligt velat segla till Grönland, ge sig in i politiken och skriva poesi eller sparka in dörrar på Wall Street och knåpa ihop schlagers. Bra berättelser will do that to you.

Du har precis fått barn – stort grattis! Har du redan börjat högläsa ur En annan historia?
– Jag började redan i magen, genom att läsa in den som ljudbok, det tog fem dagar. Med obefintlig plats för lungorna lät jag nog mest som en stånkande Leif GW.

Boken var ett startskott

Har du någon annan historia på gång?
– Boken var ett startskott, mitt sätt att dra igång något jag velat pyssla med så länge – och som kommer få flera ben. Dels vill jag sprida ordet om dessa 51 kvinnor i flera forum och kanaler – att föreläsa och prata i radio har jag gjort alldeles för lite till exempel – och sen är det många som hört av sig om att använda boken i skolor, andra har efterfrågat en version för yngre läsare.
– Och jag vill dra igång en bokklubb också, som jag tänker mig kan bli en sorts historielektionernas Tupperwarepartyn! I våras bjöd jag nämligen hem alla bokens skribenter på middag hos mig, jag fick bygga bord av garderobsdörrar och plankor för att dom skulle få plats. De fick sen presentera den kvinna dom skrivit om, en efter en. Hur dom upptäckt henne, vad som fängslat dom. Det var så sjukt intressant, vi skrattade och grät. Utan tvekan mitt livs ljuvligaste historielektion.

hur vi alla kan vara med och skriva historia

– För det är ju hur vi alla kan vara med och skriva historia. Vilka citerar vi? Vilka inspireras vi av? Vilka böcker läser vi? Vilka refererar vi till? Vilka babblar vi om på middagar? Vilka människoöden tycker vi är viktiga och inte? Där har vi så mycket historiskt roliga grejer kvar att göra och eftersom jag är hemma med bebis är det bara att köra igång.

 

EAH redigerad

 

 

KLAS EKMAN: “Struktur och stränghet”

IMG_0288

 

Klas Ekman är ny redaktionsansvarig på Volante. Han har en bakgrund som välkänd journalist och har också skrivit flera böcker. Senast har han dessutom varit producent för Bildningspodden. 

Berätta mer om vad du har gjort tidigare?

Framförallt jobbat som frilansjournalist med någon sorts fokus på personporträtt och kulturreportage. Jag har skrivit för Café, Sonic, Icon och Svenska Dagbladet och en massa andra tidningar och har varit redaktör på Café, redaktionschef på magasinet RES och kulturreporter på Stockholm City under dess sista reinkarnation. Senast hoppade jag in som chefredaktör för magasinet Arena. Och så drog Magnus Bremmer och jag igång Bildningspodden för Stockholms universitet för två år sen. Utöver det har jag skrivit ett gäng böcker, som ”Byt namn! – och andra sätt att lyckas som journalist” där Anders Rydell och jag bland annat föreslog ett karriärbyte till förlagsbranschen efter ett antal år. Så jag försöker leva som jag lärde.

Vad kan förlagsbranschen lära sig av podcastens ökade popularitet?

För Volantes del tror främst på en synergieffekt. En hel del böcker kan ju ge fristående avknoppningar som presenterar innehållet men på ett sätt där podden får ett helt eget värde. Det är också intressant att titta på topplistan och se vilka ämnen som intresserar folk. Det kan ju vara svårt att tävla med exempelvis Alex & Sigge, men populärvetenskapligt innehåll och ren allmänbildning är ju glädjande nog väldigt gångbart.

Vad ska du göra på Volante?

Jag ska vara redaktionsansvarig vilket framförallt betyder att jag ska se till att det kommer ut färdiga böcker, men det blir förstås även en hel del arbete med innehåll. Kanske inte på detaljnivå, men när det kommer till struktur och dramaturgi. Det är dessutom de allra roligaste bitarna, tycker jag. Jag har också en mängd idéer som både hänger ihop med nya böcker och andra sätt att nå ut.

Du har ju skrivit flera böcker själv. Vilket kommer vara ditt standardtips till Volantes författare?

Vikten av struktur och stränghet. Det krävs ju en viss masochistisk läggning för att skriva en bok, men jag har alltid varit noga med kapiteluppdelning och strukturerat upp innehållet ordentligt innan jag dragit igång. Då vet man vilken information man ska ha med och var den ska placeras. Därefter har jag satt upp dagsmål på exempelvis 10 000 hyfsat publicerbara tecken och dagsmålen följer man slaviskt. Då känns det inte riktigt lika oöverskådligt och ogörbart. Och så tänker jag också slå ett slag för de extremt tidiga morgnarna. Min erfarenhet är att den förlamande självkritiken brukar vakna till först vid halv elva, elva på dagarna så det gäller att använda tiden dessförinnan så gott det går. Och det där med att vänta på inspiration är ju ungefär som att hoppas på en trisslottsvinst; det är bara att kötta på.

Varför ville du jobba på förlaget?

Om jag blev ekonomiskt oberoende så skulle jag plugga grundkurser på universitetet resten av livet.  Det lär jag ju aldrig bli, men att få jobba med Volantes utgivning är ju lika bra och nästan samma sak. Innan jag började jobba här kunde jag knappt något om astrofysik, nu skulle jag åtminstone klara mig hjälpligt i ett vanligt middagssamtal. Dessutom är själva jobbet enormt utvecklande för min del; att få arbeta med berättande på en mer avancerad nivå – och slippa skriva böckerna själv.

Volante och superkommunikatörerna

När Resumé igår utsåg näringslivets Superkommunikatörer var Volante väl representerade. “Storslam”, skrev Boktugg.se.

Johan Norberg vann i kategorin “kultur”. I en uppföljande intervju, säger han om sin bok Framsteg:

“Tänk om vi lever i den perioden när vi tar allting för givet igen? Då ville jag påminna oss om vad det faktiskt är för fantastiska saker som människor gör när de är fria.”

Vad vill man prata om? Vad behöver man i samhället prata om?

Tobias Nielsén, Volantes förlagschef och grundare, hamnade själv på plats 16 i kategorin “kultur”, som enda person i förlagsbranschen. I en intervju på Boktugg.se, säger han apropå att Volante var i fokus på listan:
“För att lyckas med kommunikation behöver man ha något som är tillräckligt intressant för att kommunicera, helst både avsändare och idé. Att identifiera och utveckla denna första pusselbit är vi väldigt bra på. Vad vill man prata om? Vad behöver man i samhället prata om? På ett reklambyråspråk hade jag sagt konceptutveckling här.”

Fler personer på listan och som Volante samarbetar med — när det gäller hittills presenterade samarbeten — är Peter Jihde, Kjell A Nordström, Petter Stordalen, Lina Thomsgård, Sara Öhrvall samt Per Grankvist.

Per Grankvist blev särskilt framlyft för sitt arbete med Filterbubblan — ett oerhört spännande initiativ som visar hur debatten förs i olika bubblor. Missa inte Per Grankvists debut- och storverk Engagemang.

Pressmeddelande: Jesper Strömbäck tilldelas specialpris

Utan invandring stannar Sverige är en motvikt till alternativa fakta; tilldelas specialpris.

I en tid av alternativa fakta ger boken
stöd till dem som tycker att diskussionen
har hamnat snett när företag och
organisationer idag snarast har svårt
att rekrytera.

Jesper Strömbäcks bok Utan invandring stannar Sverige tilldelades ett specialpris under Sveriges HR förenings evenemang HR NU 2017.

Motiveringen lyder: ”Boken är ett kunskapsinlägg i en viktig debatt. I en tid av alternativa fakta ger boken stöd till dem som tycker att diskussionen har hamnat snett när företag och organisationer idag snarast har svårt att rekrytera.”

Utan invandring_front-Hi

Specialpriset delades ut i samband med Årets HR-bok, ett pris som utses av Sveriges HR Förenings och tidningen Personal & Ledarskaps bokjury. I år nominerades 50 böcker som publicerats under 2016. Priset delas ut årligen sedan 1982.

10 tips blir 10 règles, 10 nasvetov, 10 easy tips

Bertil Marklund tar över världen! 10 tips: må bättre och lev 10 år längre har sålts till nästan 30 länder och hyllas internationellt.

   —–> Köp boken på AdlibrisBokus, eller i din lokala bokhandel.

   —–> Missa inte! Bertil i Gamla stans bokhandel: 

23 maj: EN KVÄLL MED BERTIL 

Hur kan man leva tio år längre och, viktigast, hur ska man göra för att få ut mer av tiden? På hemmaplan dominerade Marklund Aftonbladet med två uppslag om boken, hans internationella succé och kändisskapet vid 71 års ålder. Läs nätversionen här. Dessutom gillas boken starkt av Stig Bengmark, professorn bakom “Professorns spalt” på Food Pharmacy:

“En bok, som jag verkligen kan rekommendera och som enligt min mening bör finnas i alla hem, alla skolor, alla läkarmottagningar o.s.v. är Professor Bertil Marklunds bok – 10 Tips : må bättre och lev 10 år längre. […] Boken är kortfattad och många råd är enkla att följa. Det ökar chansen till att du tar ett första steg mot bättre hälsa och ett längre liv redan samma dag som du börjar läsa boken.”

Vi svenskar är inte de enda som vill veta svaret på frågan om livskvalitet. Nu blir “lagom” internationellt ledord och Saga Magazine höjer “sundhet” till skyarna:

“We’ve had hygge from Denmark, now sundhet from Sweden – a balanced, even-keeled approach – has arrived. This Swedish bestseller focuses on making simple improvements in ten areas, from sleep to attitude and dental health to relationships, for a longer life. It also debunks myths. Some bad things turn out to be good for us. Drinking coffee, for example, can promote health. Refreshingly straightforward and easy!”

Förutom uppmärksamheten från engelskspråkig media som BBC World Service och CBS News har Bertil Marklund blivit nått närmast stjärnstatus i Italien. Han gästade en av Italiens största talkshows, se honom dubbas i realtid här! (intervjun börjar vid 00.47.00)

Skärmklipp 2017-05-11 11.30.40

 

Allt “romantiskt” är farligt för kärleken – Alain de Botton i Babel

Skärmklipp 2017-05-10 16.25.25

 

Det är inte romantik vi behöver,
det är pessimism

Vi vet att hårt arbete är vad som krävs för att få ett förhållande att fungera i längden, vi vet att kärlek inte är lätt och vi vet att romantiska klichéer ger en snedvriden bild av verkligheten. Så varför fortsätter vi att romantisera romantiken?

     —–> Köp boken på Adlibris,Bokus, eller i din lokala bokhandel.

Alain de Botton gästade SVT-programmet Babel (ca 29 minuter in i programmet) — och hade ett och annat att säga om kärlek, och varför alla bör läsa hans bok Kärlekens väg.

Han vill dödförklara själsfränden, slå ett slag för pessimismen och, sist men inte minst, övertala Jessika Gedin om att tråkig kärlek aldrig är tråkig. Romantiken tar alldeles för stor plats i vår kultur, säger han, och det som är romantiskt är ofta rent katastrofalt för ett förhållande.

“Det är ingen slump att västerlandets mest romantiska kärlekssaga är Romeo och Julia — som handlar om psykiskt sköra tonåringar.

Om varje människa i Sverige köper boken, tar Sverige sina första steg mot kunskap.

Att förvänta sig att bli räddad av den man älskar, att tro att man ska bli intuitivt förstådd och att försöka framstå som en bättre version av sig själv är alla relationsfällor som idealiseras i det romantiska idealet. Alain de Botton kallar romantiska förväntningar grymma och sadistiska.

Skärmklipp 2017-05-10 16.23.18

Sist i programmet diskuterar Majgull Axelsson och Mats Strandberg boken Kärlekens väg, och funderar över om de Botton har rätt i att man borde visa upp sin galenskap redan på första dejten. Men inte förrän Alain har hävdat bokens plats i det allmänna utrymmet:

“Om varje människa i Sverige köper boken, tar Sverige sina första steg mot kunskap.”

PS. Nyfiken på Alain de Botton? Vi rekommenderar dels Tim Ferriss podcast-intervju (“How Philosophy Can Change Your Life“) och vad Maria Popova skrivit på Brain Pickings-bloggen. Och förstås, allt vad School of Life gör.

Skärmklipp 2017-05-10 17.09.12

Jesper Rönndahls bok i ny ljudboksversion

Jesper Rönndahls succébok Framtiden: en illustrerad guide kommer nu i en omarbetad ljudboksutgåva med namnet Framtiden: en inläst guide.

Vetenskapskomikern och radioprataren, känd som programledare för Institutet i P3 och dubbla På spåret-vinster, har själv läst in boken. Han säger:

– Eftersom jag jobbat med radio i hela mitt vuxna liv så skulle det kännas svinkonstigt ifall jag inte läste in boken, och under tiden jag gjorde det kom jag på saker som jag bara kunde säga, och inte skriva. Så ljudboken är på ett sätt större än textboken!

Framtiden: en inläst guide är en bok för dig som är ung och intresserad av vad du har att förvänta dig, eller för dig som är lite äldre och nyfiken på vad du kommer gå miste om. Där många tidigare har misslyckats är det skönt att Jesper äntligen har lyckats: nämligen med att förutspå exakt hur framtiden kommer att bli. Här ges oumbärlig kunskap på en mängd områden – från framtidens teknik till framtidens mat.

Om någon som levde för 300 år sedan hade kunnat se hur vi lever idag hade hen skrattat åt nästan allt vi gör. Så uppenbarligen krävs det en komiker för att komma på hur framtiden blir. Du kommer tycka att boken är rolig nu, men om trehundra år kommer den att ses mer som ett lexikon, säger Jesper Rönndahl.