Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Per Faxneld om Det ockulta sekelskiftet och vår tids enorma intresse för esoterism

 

I slutet av februari kommer din bok Det ockulta sekelskiftet : Esoteriska strömningar i Hilma af Klints tid. Varför behövs det en bok om just det ockulta sekelskiftet, tycker du?
– Det finns ett jätteintresse för esoterism och ockultism generellt just nu. Men kanske i synnerhet med fokus på sekelskiftet 1900, när konstnärer som Hilma af Klint och författare som August Strindberg påverkades på djupet av sådana läror. Ändå har det saknats ett kulturhistoriskt översiktsverk om det svenska ockulta sekelskiftet. Boken fungerar dessutom som en lättfattlig introduktion till esoterism mer allmänt, vilket också efterfrågats av många i samband med mina offentliga föreläsningar.

 

När du föreläste på Kvinnohistoriska fick de flytta föreläsningen till Södra teatern på grund av det stora intresset och din serie föreläsningar på Världskulturmuseerna har varit smockfulla. Förhandsintresset för boken är också väldigt stort. Vad tror du att det beror på?
– Esoterism är som sagt ett ämne som många tycker är spännande. Men det är också lite svårtillgängligt och knepigt att begripa. Där tror jag att jag hittat ett format som når ut på ett tillgängligt men fortfarande akademiskt strikt sätt.

En kul sak med det stora intresset är att det korsar generationsgränser. På mina föreläsningar kommer det både pensionärer och tonåringar. Pensionärerna är ofta personer som varit intresserade av esoterism och liknande hela livet, och som nu är glada att det bedrivs saklig och grundlig akademisk forskning kring dessa strömningars historia.

Flera generationer är helt marinerade i sådant här genom populärkulturen, som vissa forskare rentav velat kalla en ”ockultur”.

Unga människor fångas förstås av det färgstarka i esoteriska läror och de spännande liv som personerna bakom dem levde. Esoterismen gläntar på portar till världar långt bortom den grå vardagsverkligheten. Vi har ju också flera generationer nu som är helt marinerade i sådant här genom populärkulturen, som vissa forskare rentav velat kalla en ”ockultur”. De är uppvuxna med ockult rockmusik, skräckfilmer och Harry Potter. Precis som runt år 1900 hakar dagens esoterism också i feminism och andra progressiva strömningar, vilket gör den relevant i en rad sammanhang man kanske inte skulle vänta sig.

 

Du kom med ett imponerande bildmaterial, hur hittade du alla bilder?
– Bilderna kommer delvis ur min egen samling, där jag har många äldre esoteriska verk och också en del gamla foton. Jag fick vidare tillgång till unikt material i Svenska Frimurare Ordens arkiv i stamhuset på Blasieholmen, bland annat esoteriska akvareller som troligen målats av Karl XIII. Privatforskare som Robert Carleson och min mentor Kjell Lekeby (som är den främste experten på gustaviansk esoterism) samt Stiftelsen Hilma af Klints verk och Millesgården har också varit mycket hjälpsamma.

Det här är strömningar som varit oerhört viktiga för allt från svenska kungar till ett flertal av de mest uppburna konstnärerna och författarna.

Vad vill du uppnå med boken?
– Den här lilla boken ger en översikt gällande esoterism, med fokus på Sverige och konst/litteratur, och öppnar en massa dörrar på glänt. Jag hoppas förstås öka intresset och förståelsen för esoterism ytterligare. Det här är strömningar som varit oerhört viktiga för allt från svenska kungar till ett flertal av de mest uppburna konstnärerna och författarna. Det finns så mycket kvar att utforska och lyfta fram i ljuset. Ju fler som intresserar sig, desto bättre. Det behövs ännu fler utställningar kring esoteriskt inspirerad konst, ännu fler böcker, massor av forskning, mer av allt!

 

Varför blev du så intresserad av ockultism och alternativandlighet från första början?
– Man kan säga att det är lite av en familjetradition. Min farmor var esoteriker och engagerad i bland annat samfrimureri, teosofi och en rosenkorsargrupp. När jag fyllde tio år fick jag en tarotkortlek i födelsedagspresent av henne. Jag har en kartong på kontoret märkt ”Farmors ockulta papper”, med en massa intressant material jag tog rätt på när hon gick bort.

Min egen ingång var förstås mycket via populärkultur. Jag blev tonåring i skarven mellan 80- och 90-tal, vilket betyder att min uppväxt präglades av sådant som rollspel, dödsmetall och seriealbum av Alan Moore. Och där är ju ockulta teman väldigt framträdande. Jag läste också mycket 1800-talsromaner redan som väldigt ung och mötte tematiken där. Min mamma var dessutom intresserad av Hilma af Klint och surrealister med ockulta böjelser, så det här var sådant som kunde diskuteras vid frukostbordet hemma.

Sedan blev det att jag gjorde akademisk karriär på ämnet, vilket egentligen inte var min ursprungliga plan när jag började läsa religionshistoria. Då var jag mer intresserad av att forska kring shinto i Japan. Efter en halv termins studier i japanska gav jag dock upp den planen. Sedan föll det sig så att jag fick syn på diverse luckor i forskningen kring satanism, bland annat gällande genusaspekter. Och på den vägen är det.

Vatikanen beställde två exemplar av den första upplagan [av Satanic feminism] till sitt bibliotek!

Din avhandling hette Satanic Feminism och det har ju blivit något av ett begrepp. Och den citeras bland annat i amerikanska skräckfilmspoddar. Vad är det märkligaste som hänt runt den sedan den släpptes av Oxford University Press?
– Det har varit många märkliga händelser! Boken fick fina recensioner av flera genusvetenskapliga tidskrifter såväl som sådana inriktade på religionsforskning. Men den hyllades även av en australisk professor som är superkonservativ, kreationist och antifeministist. Och Vatikanen beställde två exemplar av den första upplagan till sitt bibliotek! För sådana som australiern bevisar väl boken att feminism är bokstavligen satanistiskt i sig. Det här blir, tycker jag, en intressant exemplifiering av de teoretiska poänger jag gör i boken gällande hur man kan tänja på texters innebörd och omtolka dem för sina egna syften. Helt tvärtemot vad jag faktiskt skriver om och trots att jag i texten uttryckligen säger att jag själv har en feministisk hållning. Man skulle kunna bli bestört över sådana förvridna läsningar, men jag tycker mest att det är komiskt.

Andra lätt besynnerliga saker är exempelvis att en svensk musiker och ljudkonstnär, Maria W. Horn, gjort en väldigt fin skiva inspirerad av boken. Skivan kom ur ett projekt hon och en kollega fick stöd för från Konstnärsnämnden, där de ägnade ett helt år åt att bara utforska satanistisk feminism som en separatistisk, sluten praktik. Jag var med som något slags akademisk konsult i inledningsskedet. 2018 gjorde modeskaparen Emelie Janrell en kollektion utifrån temat satanistisk feminism, som det skrevs om i bland annat Elle, Bon och Dagens industri. Vad jag förstått var detta efter att hon hört mig medverka i P1 Stil.

Boken nådde dessutom den amerikanska marknaden i ett läge när många progressiva letade efter nya motståndssymboler mot den högerkristet orienterade Trump-regimen. De 1800-talskvinnor som boken handlar om, vilka provocerade ett manligt kristet etablissemang med hyllningar till Satan som den förste feministen, passade då bra in som ett slags anmödrar. På så vis har den kommit att nämnas som en inspirationskälla av flera intressanta figurer i USA. Nu skrev jag den inte alls med avsikt att göra ett debattinlägg i några nutida politiska eller religiösa sammanhang, men det har blivit tydligt att den uppfattats som användbar i olika sådana läger. Kanske skriver jag en vetenskaplig artikel om det mottagandet senare!

 

Kjell A. Nordström tilldelas Årets talare i kategorin Hederspriset

Ibland slår han sig ner på vår soffa och kan sitta i timmar och dra historier. Visst, vi stoppas upp i arbetet – men vad gör det? Bättre historier och bättre historieberättare finns knappt att hitta. Därför säger vi äntligenKjell A. Nordström ikväll får priset som Årets talare i kategorin Hederspriset.

”fantastisk retorik och karisma”

Motiveringen lyder:
“Årets Hederspristagare banade vägen och visade att även föreläsare från ett litet kallt land långt upp i norr kunde vara internationella talarstjärnor i världsklass. Kjell A. Nordström har flera gånger om toppat listorna på de mest efterfrågade talarna i näringslivet runt om i världen. Med en internationell boksuccé i bagaget, banbrytande innehåll och en fantastisk retorik och karisma, tog han föreläsarvärlden med storm.”

Kjell är en legend. Han slog igenom som Handelsforskaren som skrev Funky business för drygt trettio år sedan (ihop med talar- och forskningskollegan Jonas Ridderstråle). Boken har nu sålt i över en miljon exemplar och gavs ursprungligen ut på Bookhouse.

Sedan dess har han stått på samma scen som Mike Tyson i Ukraina och fyllt ishallar i Kazakstan. Han har hängt med Richard Branson. Han har coachat Petter Stordalen.

”Det kommer bli turbulens.”

Numera berättar han gärna om en ny tid, där frihetsvurmen – som han själv underblåst – lett till svårkontrollerade krafter. Han kallar det en Aladdin-effekt:

“Jag hävdar att vi släppt ut fyra andar ur fyra olika flaskor. Vi får lära oss leva med dessa fundamentala krafter som styr vår tid och vår värld. Sverige och Norden är inget undantag. Däremot är vårt lilla hörn av världen på många sätt bättre rustade än de flesta av världens ungefär två hundra länder. Men det kommer vara läge att spänna fast sig. Det kommer bli turbulens.”

 

Översättaren: Behöver jag säga att Loraxen var en utmaning?

Loraxen, den senaste boken i  Volante Knopps satsning på den legendariska ordvrängaren Dr Seuss, slog an en ton hos översättaren. Marianne Tufvesson berättar om vad som gör att en av de första miljökämparna i barnbokslitteraturen fortfarande är den största.


Jag föll direkt för Loraxen, som jag faktiskt inte kände till tidigare. Hade inte sett filmen eller så och det tror jag bara var en fördel. Det här är ingen oförarglig barnbok med lättsmält budskap, utan en djupt originell, på samma gång hejdlöst knasig och glimrande poetisk saga som knockade mig med sin mix av gränslös lekfullhet och djupaste allvar.

OM INTE någon som du
bryr sig på riktigt
blir ingenting bättre.
För det här är viktigt!

Här finns en genuin oro och sorg över vad människans girighet gör med naturen, djuren, hela planeten och inte minst med oss själva, men formulerad så halsbrytande häftigt och färgsprakande finurligt att den beska medicinen fungerar som rena vitaminsprutan.

Behöver jag säga att översättningen var en utmaning? I det här fallet har jag verkligen försökt göra mitt yttersta för att fånga nyanserna och ordglädjen i Dr Seuss suveräna verskonst, en lika omöjlig som underhållande uppgift.

Rusta dig inför vabruari med Barnläkarens guide!

Vabruari närmar sig med stormsteg. Det är dags att stålsätta sig inför berg av näsdukar och glas med halvt urdrucken vätskeersättning samt bunkra upp med underhållning för febriga, men ändå otroligt pigga, barn. I den nyutkomna boken Barnläkarens guide: farligt och ofarligt från nyfödd till tonåring berättar barnläkaren Jonas F Ludvigsson om vanliga och ovanliga sjukdomar och syndrom som alla föräldrar kan ställas inför under barnets uppväxt. Dessutom ger han goda råd, bland annat om fem saker man alltid ska ha i medicinlådan inför alla möjliga och omöjliga sjukdomstillstånd. Han berättar mer om det essentiella hem-apoteket för SVT nyheter här.

Ludvigsson berättar vidare att han själv märkt att det är allt vanligare att föräldrar själva söker efter kunskap om barnens sjukdomstillstånd på nätet. Där kan det vara svårt att skilja på fakta och ”fakta”, något han vill avhjälpa med Barnläkarens guide. Förutom att vara en traditionell läkarbok med tips och råd så innehåller boken också flera olika fallbeskrivningar, som både kan agera som en slags måttstock för när det är dags att söka vård och för att göra boken till spännande läsning och inte ”bara” uppslagsverk. Läs mer om hans resonemang kring boken här.

En riktigt omdebatterad fråga bland föräldrar och förskolepersonal såhär i  förkylningstider är vad som egentligen gäller kring sjuka barn och förskolan. När ska barn vara hemma och när får de komma tillbaka till förskolan efter sjukdom? Ludvigsson har sammanställt några enkla riktlinjer kring de vanliga sjukdomstillstånden, som vi bjuder er på nedan. Klicka på länken, ladda ner, skriv ut och sätt upp på anslagstavlan på förskoleavdelningarna eller hemma på kylskåpet. Nu kan ni alltid hänvisa till vad läkaren säger!

Barnläkarens guide – när ska barnen vara hemma och när får de komma tillbaka till förskolan?

Barnläkarens guide: farligt och ofarligt från nyfödd till tonåring finns ute i butik nu!

Martin Hägglund: ”För mig är filosofi någonting som angår alla”

Filosofen Martin Hägglunds bok This life kommer i september 2020 ut på svenska med titeln Vårt enda liv: Sekulär tro och andlig frihet. Han är professor i litteratur vid Yale och bor i New York.

Till hösten kommer han till Sverige för besök på Internationella författarscenen i Stockholm och Bokmässan i Göteborg.

Andliga frågor kan inte separeras från materiella frågor, och existentiella frågor inte från ekonomiska

Vad vill du göra med din bok Vårt enda liv?

Jag ville skriva en bok som ger ett nytt perspektiv på fundamentala filosofiska frågor om livet och döden, men som också erbjuder en ny politisk vision. Kärnargumentet i boken är att andliga frågor inte kan separeras från materiella frågor, att existentiella frågor inte kan separeras från ekonomiska frågor. Vår ekonomi är inte en separat sfär, utan ett uttryck för vad vi kollektivt prioriterar och värderar.

Din bok har redan fått mycket uppmärksamhet, särskilt i de engelskspråkiga länderna där boken först blivit utgiven, såsom USA, Storbritannien och Australien. Hade du förväntat dig detta?

Förra året var omvälvande på grund av det enorma mottagandet boken fick i USA. Min ambition var att skriva en bok som både kan uppskattas av en bred allmänhet och tas på största allvar av experter, men att boken skulle väcka ett så stort gensvar över hela spektrumet av läsare hade jag aldrig kunnat förutse.

Handlar om hur vi ska förstå våra liv i grunden

För mig är filosofi någonting som angår alla, eftersom det handlar om hur vi ska förstå våra liv i grunden, så det har varit fantastiskt att ta del av hur boken griper tag både i dem som är erfarna läsare och dem som möter filosofi för första gången.

Jag har verkligen imponerats av Volantes utgivning de senaste åren

Vad har du för förväntningar på den svenska utgivningen och samarbetet med Volante?

Min bok kommer att ges ut i många länder i år, men den personliga höjdpunkten för mig är den svenska översättningen. Jag har verkligen imponerats av Volantes utgivning de senaste åren, så jag ser fram emot att arbeta med dem och även att själv vara delaktig i översättningsarbetet.

 

Volantes manifest för deep work (djupjobb)

Vi pratar här på Volante om mötesfria deep work-torsdagar. Men vad exakt menar vi med detta? Här är min tolkning av djupjobb eller djuparbete — och för vad som gäller på Volante.

Först: notera beskrivningen av djupjobb – till skillnad från ytjobb – utifrån Cal Newports Deep work: hur du finner fokus och djupjobbar i en distraherande värld:

” DJUPJOBB: Arbetsuppgifter utförda i ett ostört koncentrerat tillstånd där man utnyttjar hela sin mentala kapacitet. Detta arbetssätt ökar arbetets kvalitet, skärper utövarens skicklighet och ger resultat som är svåra att kopiera.”

Lite bakgrund. Det här är ett ämne som jag har varit intresserad av länge. Till exempel så har jag burit med mig det här korta blogginlägget om hur arbetet skiljer sig åt mellan de som gör och de som är chefer — läs detta också — av programmeraren och riskkapitalisten Paul Graham. Även Dan Pinks bok När och förstås Kahnemans Tänka, snabbt och långsamt är givna sidoläsningar, liksom Flow av Csikszentmihalyi.

Deep work för Volante

Nedan 15 punkter för vad som gäller för deep work och djupjobb på Volante. Jag ser dessa som ramar men också som någon kan modifieras och diskuteras kontinuerligt.

1. Deep work utgör ingen paus (tvärtom)

Att djupjobba innebär det tuffaste kreativa koncentrationsjobb du kan tänka dig. Det är då du åstadkommer mästerverken. Det handlar om att använda ”hela sin mentala kapacitet”.

2. Riskera aldrig onödig självdistraktion

Undvik sådant som riskerar att störa ditt flow. I klartext: Förbjud dig själv att posta något på morgonen som gör att du är nyfiken på responsen. Låt ingen tvättmaskin eller diskmaskin pipa. Givetvis se till att inga aviseringar dyker upp på de skärmar som du använder eller har inom räckhåll (och lägg bort ifrån räckhåll!). Ha inte heller lösa trådar framme kring eventuella möten eller annat som behöver följas upp.

3. Sätt vanor för deep work

Vig tid åt det viktigaste, nämligen det viktigaste jobbet. Annars blir det aldrig gjort. Planera in i ditt schema och ha helst fasta tider för djupjobb. Om möjligt, ha en plats eller vissa platser som du vet är lämpliga för djupjobb.

4. Deep work behöver inte pågå just en hel dag

Djupjobb kan ske i olika perioder. Ju djupare, desto mer tid, men det är inte alltid möjligt att viga en vecka åt en uppgift eller ens en dag. Det är inte heller lätt att hålla koncentrationen för djupjobb under lång tid och annat kanske kräver sin uppmärksamhet (deep work får inte bli en undanflykt, se punkt 9), liksom att djuparbete också kräver avkoppling som motvikt. Tänk därför djupjobb på olika nivåer: en timme, två timmar, en halvdag, en dag osv. 45 minuters djupjobb är bättre än inget alls för att få något viktigt verkligen gjort. Välj din egen strategi.

Nåbara och motiverande mål

5. Sätt mål för deep work

Målen för djupjobbet ska vara nåbara och motiverande. Du ska ge dig själv chansen att kunna lämna djupjobbandet med den sköna känslan att målet är uppnått. Men den känslan uppnår inte heller om målet är för enkelt att nå (se punkt 1). Deep work hänger ihop med prestation och kvalitet.

6. Vet vad du ska göra på förhand

Planera på förhand och se till att du har allt du behöver tillhands. Börja inte djupjobbspasset med att fundera över vad du ska göra, var olika dokument ligger eller vilka mål som du ska sätta. Det ska du ha gjort på förhand. Då du startar är det rakt in i fokusfältet. Men notera, planering kan också utgöra innehållet för ett djupjobbspass (men då har du planerat för detta…)

7. Markera för andra

Hörlurar på. En skylt på skrivbordet eller en keps på huvudet. En notering i kalendern (”fokusjobb”, ”to do”, ”djupjobb skriva X”). Kanske en stängd dörr. Eller ha en särskild plats som för alla signalerar: här pågår deep work. Alla knep är tillåtna.

8. Respektera andra

Om andra har markerat djupjobb – undvik i det längsta att störa. Är det svårt att avgöra? Tänk en gång till. Ställ sedan frågan: får jag störa? (Och respektera ett nej.)

Ytjobb behövs också ibland

9. Deep work får inte bli en undanflykt

Att säga att man djupjobbar, eller vara iväg för sådant jobb, får inte vara ett skäl för att undvika den kollektiva kreativa processen, nödvändiga avstämningar eller en flykt från gemensamma uppgifter. Tydliga vanor bidrar därför till att tydliggöra balansen mellan olika aktiviteter, både gentemot en själv och andra. Ytjobb behöver också göras ibland.

10. Deep work kan göras i rörelse

För att skapa uthållighet under en längre djupjobbsperiod är det nödvändigt med pauser. Det är också viktigt att se sitt problem och sin uppgift från olika perspektiv, både nära och från håll. Att röra sig – ta en promenad eller ut och spring – och fyll på med ljus och syre är inte sällan både nödvändigt och en bra metod. Blanda dock inte ihop deep work-tillståndet med träning. Att springa i långsamt maratontempo för att reflektera över något kan fungera som deep work (om du är van vid sådana pass), medan ett hårdare träningspass utgör inget annat än en paus (även om sådana behövs också!).

11. Deep work kan ske med andra

Djupjobb sker oftast var för sig, men kan ske med andra om alla är med på modellen – tydliga ramar som innebär att alla undviker störningar, med fokus på en uppgift och vad som ska uppnås. Antingen kan man jobba tillsammans och då eftersträva en s.k. whiteboard-effekt: visualisera och pressa varandra att komma vidare. Alternativt parallellt, inte minst för disciplinen.

Bättre och lycklig

12. Deep work ska göra dig bättre och lycklig

Ibland är det något som bara behöver göras, men om inte djupjobbandet gör dig lycklig eller leder till förbättringar på sikt då vet du bara en sak – du håller på med fel saker, du ska hitta något annat att lägga fokus på.

13. Deep work behöver inte alltid dator

För att undvika distraktioner, få en bra start, ha variation i arbetssättet – är det möjligt att börja eller helt arbeta utan dator?

14. Deep work är inte att ”jobba undan”

Att beta av mejl är bra och behövs. Att fokuserat sortera papper eller dokument utgör också en verklighet. Men rutinarbete ska inte blandas ihop med djupjobb.

15. Deep work är inte bara jobb

Djuparbete samt fokus- och flowtillstånd är inte bara något som berör jobb, utan allt som hänger ihop med utveckling (för mer om detta, läs Peak av K Anders Ericsson). Låt också flowtillståndet råda under paustillfällen. Spela piano. Spela tennis. Dansa. Framför allt, dansa. Kolla inte mejlen innan du lägger dig för att sova. Gör något annat koncentrerat och ostört. Det finns inget mer avkopplande.

Klas Ekman och jag på Volante — och boken Deep work.

 

Ekonomipristagarna och jakten på det perfekta beslutet

Ingen annan svensk journalist har träffat så många ekonomipristagare som Alexander Norén. När han inte intervjuar pristagare runtom i världen eller står i SVT:s Nobelsändning från Stadshuset skriver han för fullt på sin nästa bok – om jakten på det perfekta beslutet och vad vi kan lära oss av Nobelpristagarna i ekonomi.

Alexander Norén med 2017 års Ekonomipristagare Richard Thaler. Foto Marco Nilsson

Inför årets Nobelprisutdelning har Alexander Norén gjort ett porträtt av årets mottagare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels ära: Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer. Den som vill lära sig mer om dessa pristagare och ”deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom” och deras forskning som ”hjälper oss att bekämpa fattigdomen” kan se Alexander Noréns inslag i Vetandets värld här (25 minuter in i programmet).

Ester Duflo, ekonomipristagare 2019. Foto Alexander Mahmoud

Den som vill lära sig fatta bättre beslut baserat på Ekonomipristagarnas upptäckter ska förstås hålla utkik efter Alexander Noréns nästa bok, som kommer ut på Volante 2020. Ett ämne som han berörde redan i sin bok Nudge – så funkar det men nu utforskar på djupet. Missa inte heller Alexander Noréns intervju med Nobelpristagaren Richard Thaler.

Årets digitala snackisar

Programmeraren Olga Stern och journalisten Marie Birde guidar här till de fem största digitala snackisarna 2019. Deras bok Ettor och nollors hemliga liv ger sina läsare en perfekt grund att stå på i det kommande decenniet då digital knowhow och programmering med största säkerhet blir allt viktigare kompetenser. Att de dessutom gör detta på ett roligt sätt gör boken närmast världsunik.

# 1 
En av årets mest fascinerande nyheter var Googles bekräftande av en ”överlägsen kvantdator”. Men vad ska man tro om dem egentligen? Och vad innebär det?
Olga Stern och Marie Birde reder ut det hela:
– Kvantdatorer är superspännande för de är så spaceade och det finns flera olika sätt att bygga dem på. De är också extremt kraftfulla och mäktiga och kommer säkert kunna hjälpa oss med massa coola grejer. Men kruxet är att man hittills bara vet 3-4 bra problem för dem att lösa, för det allra mesta är ”vanliga” datorer fortfarande bättre på. Det är lite som när Charles Babbage byggde sin första datorprototyp, differentialmaskinen: för sin tid var den extremt kraftfull men den kunde bara lösa ett enda problem. Däremot så var den ”generella analytiska maskinen” som han och Ada fnulade på som det riktiga guldägget eftersom den skulle kunna lösa en mängd olika problem.

#2
Det var inget storföretag utan en man i Huddinge som ligger bakom ett program som används i tio miljarder datorer och maskiner. Och ett av de mest populära programmen bland författare och skribenter, Scrivener (hyllat av bland andra Jenny Diski) togs fram av en frustrerad författare som aldrig hittade en ordbehandlare som han trivdes med.
En av de mest fascinerande sakerna med programmering är att den sortens stordåd kan uppstå överallt. Och ändå kan upphovsmännen leva härligt ostörda liv.
– JA! CURL (som Daniel Stenberg har uppfunnit) är jättestort och används av jättemånga. Jag tror att anledningen till att många inte känner till upphovspersonen är att uppfinningen är såååååå rudimentär så att till exempel jag har alltid antagit att det har varit någon stor spelare bakom, säger Olga Stern.

#3
Moderna museets utställning ”Mud Muses” visar upp hur techvärlden och konsten smälter samman.
Olga Stern och Marie Birde har med ett kapitel om det i boken.
– Det finns paralleller mellan konst och programmering – inte minst att man kan plugga båda ämnena och lära sig det tekniska men att det ändå krävs väldigt mycket utövning och träning eftersom det ändå är hantverk. Mycket av den digitala konsten handlar ju om att använda programmering som ett verktyg för att samla in data och forma om det på olika sätt. Men en stor del är också textilkonst som har en så himla tydlig parallell till skärmar och pixlar – varje stygn/väv är en prick som skapar ett större mönster tillsammans.

#4
Snart nytt år – och varför inte satsa på att lära sig programmering under 2020? Men – en fråga som återkommer varje år – vilket språk ska man välja om man vill börja programmera just nu? Olga Stern tror på en i högsta grad levande klassiker.
– Jag tror som sagt att JavaScript är en bra contender eftersom det är populärt, det har en stor spridning och språket är väldigt levande, säger Olga Stern.
Och var börjar man?
– Ta en kurs på Codeacademy, eller dylik sajt. Det är en lätt start.
https://hackernoon.com/the-4-best-programming-languages-to-learn-in-2020-7j2nn2gxn

#5
Vad kommer vi att se för stora genombrott gällande kod och relaterad teknologi framöver?
– Jag tror att kod kommer att bli mer och mer abstrakt, och vem vet – kanske är vi redo för att koda mer visuellt istället för med text som vi gör idag? säger Olga Stern.
https://medium.com/better-programming/2020-programming-trend-predictions-a5d6b70bec26

”Boken som faktiskt förändrade våra liv (och vårt sätt att jobba) – den måste vi ju också ge ut”

Böcker som förändrar människor och ibland hela samhällen – finns det något mäktigare? Det är sådana böcker som vi på Volante vill ge ut.

Deep work visade sig vara en sådan bok, även om vi först läste den främst av eget intresse. Tobias Nielsén, Volantes förlagschef, fångade upp boken och gav den sedan till Klas Ekman, förläggande redaktör.

Sedan kunde de inte sluta prata om den. (Läs även Tobias Nielséns manifest för deep work och djuparbete på Volante.)

Kort: Vad går boken ut på?
Tobias: Cal Newport börjar i en samhällsanalys med att de som kan koncentrera sig blir vinnare och mår bättre i en mer automatiserad och distraherande värld.
Klas: Sedan visar författaren, som är professor i datavetenskap på Georgetown University, hur vi kan återfå den utrotningshotade koncentrationsförmågan och bevara den.

Deep work kom på engelska för flera år sen. Varför ger Volante ut den nu?

Klas: För att vi på förlaget inte kunde sluta prata om den! Argumenten i boken är inte bara övertygande utan framförallt inspirerande. Jag tror faktiskt att boken behövs ännu bättre idag än när den kom. Där andra pekar på problemen med sociala medier och störande kontorsmiljöer så kommer Newport med en lösning som kanske inte går anamma till 100 procent, men i alla fall till 20 procent. Och de procenten gör enorm skillnad.

Vad var så tilltalande med det här då?

Tobias: Jag fångades direkt av begreppen ”djupjobba” och ”ytjobba”. Både intuitiva och väldigt användbara. Även Newports ”digital minimalism” satte sig.
Klas: Personligen kände jag att det var ett sätt att motverka stress. Det är ju till exempel svårt att redigera ett manus när man ständigt blir avbruten. Så jag fick testa, vilket väl då underlättades av att Tobias också älskar boken.

Vad har ni anammat?

Tobias
: Jag införde deep work-torsdagar på Volante. Det innebär att vi inte har några möten och uppmuntras till djupjobb-pass. Men det handlar inte bara om torsdagar. Jag tänker i tvåtimmarspass och börjar vissa dagar klockan 7 och får då en otroligt effektiv, underbar morgon.
Klas: Varje torsdag sitter jag med ett par vänner och djupjobbar. De med sina projekt, jag med manusjobb, och reglerna är tydliga: Total tystnad förutom under de schemalagda pauserna. Och inga mobiler.

Vad har Deep work-dagarna inneburit?

Klas: Det är bisarrt vad lite ostörd koncentration kan innebära. För mig känns det som att jag har fått en extra arbetsvecka. Jag får i alla fall lika mycket gjort på en sådan dag som på fem vanliga arbetsdagar – och jag överdriver inte. Samtidigt har jag blivit mindre stressad eftersom det gett mig större kontroll över arbetsuppgifterna.
Tobias: Själv kanske jag inte tar heldagar med djupjobb. Men på eftermiddagen lägger jag in ytjobbandet med mejl och administration. Apropå digital minimalism så kollar jag aldrig några sociala medier en förmiddag och minimerar källorna för aviseringar.

Blir det inte ganska tråkigt?

Klas: Det tar ett tag att träna upp vanan, särskilt om en – som jag – har varit mobilmissbrukare. Men det är extremt tillfredsställande att få så mycket gjort och att få tillgång till sin hjärna på riktigt. Jag tittar inte ens på klockan längre utan ställer ett larm så att jag inte missar åtaganden.


Deep work: hur du finner fokus och djupjobbar i en distraherande värld, av Cal Newport, finns där böcker säljs från och med januari 2020.

Förhandstitt på vårutgivningen 2020

Vi tänker stort, det är större

På Volante har vi som vanligt tänkt till. Inför våren 2020 serverar vi många kloka och roliga boknyheter. Böcker att tänka på och tala om!

Vi tänker på barnen

I vår fortsätter vår barnboks-satsning på Volante Knopp, med kloka och roliga böcker för yngre vetgiriga läsare. Vår Dr Seuss-utgivning, som i julas inleddes med Grinchen, kommer under våren kompletteras med Lorax och Hela världen är din!. Två böcker präglade av Dr Seuss karaktäristiska underfundiga språkglädje som handlar om vikten att ta hand om vår planet och hur det kan vara att växa upp och ha hela världen framför sig. Läs mer om Dr Seuss magiska universum här.

Tim Marshalls populära bok om hur kartor kan förklara världsläget har blivit en vacker barnboksanpassning i Geografins makt – 12 kartor som förklarar världen.

Författaren till den omåttligt entusiastiska och engagerande Insekternas planet, Anne Sverdrup-Thygeson, har skrivit barnboken Insekternas hemligheter – Bland bärfisar, tvestjärtar och zombiebaggar. Med vackra illustrationer och faktaspäckad och finurlig text får vi kika in i insekternas underbara värld!

Inte för barnen (och alltså inte under Knopp), men väl för deras vuxna: Barnläkarens guide – Farligt och ofarligt från nyfödd till tonåring – skriven av meriterade barnläkaren och forskaren Jonas Ludvigsson – bjuder in till en barnläkares vardag. Författaren delar med sig av sin stora kunskap om barnmedicin, med tydliga fallbeskrivningar och gedigna insikter om både barns, ungdomars och föräldrars behov när sjukdomar och skador slår till.

Vi tänker på den personliga utvecklingen

En bok som på djupet påverkat oss på Volante, så till den grad att vi faktiskt måste ge ut den är Deep work –  Hur du finner fokus och djupjobbar i en distraherande värld av Cal Newport. Hos oss håller vi torsdagarna mötesfria, vikta för just djupjobb. Det berättar vi mer om i detta blogginlägg.
En annan bok som kan vända upp och ner på ens mentala värld är Bredd – därför lyckas generalister i en specialiserad värld av David Epstein, boken som fått Malcolm Gladwell att ändra sig om 10 000-timmarsregeln … Spelet utan slut, den andra boken av Simon Sinek vi ger ut, är också den omvälvande läsning som kommer få sina läsare att värdera tillvaron annorlunda.
För alla som har med kunder att göra (i butik, i kundtjänst eller som B2B-säljare) blir boken Förstå kunden av Klas Hallberg och Per Kristensson nödvändig läsning. Därför ser vi också till att tillgängliggöra den i alla format samtidigt, både inbunden, pocket, e-bok och ljudbok!
I boken Delad – Om teknologi, tillit och att hyra ut sin toalett delar Maria Eriksson med sig av sin personliga upplevelse av ett galet år inom delningsekonomin, men serverar också en spännande samhälls- och framtidsanalys.
Slutligen: Många års forskning, flera tidigare böcker och inte minst en succéföreställning på Dramaten har alla på olika sätt behandlat  Micael Dahlens kärnämne, lycka. Nu samlar han sina rön i pärlan Så funkar lycka – En liten bok om det som får dig att tycka bättre om livet.

Vi tänker esoteriskt …

Religionshistorikern Per Faxneld kommer i vår ut med två väldigt olika böcker på Volante. Först ut är Det ockulta sekelskiftet  –Esoteriska strömningar i Hilma af Klints tid. Idag framstår af Klint kanske som lätt galen, eller en isolerad excentriker, men på många sätt var hon formad av starka krafter i hennes samtid.
Lagom till påsk kommer en liten samling med nyskrivna berättelser i folksagoton: Offerträdet. Fyrtiofyra förtätade små skräcksagor som gör gotik av svensk folktro och allmogemiljö under 1700- och 1800-talet, med det gamla bondesamhället som fond. Dessutom med vackra illustrationer av Mimmi Strinnholm.

Vi tänker på omvärldens utveckling

En Tyst vår för vår tid, (den larmklocka vi behöver!), är Pulitzerbelönade Det sjätte utdöendet – Om arternas död i människans tidsålder av Elizabeth Kolbert, en bok som på bästa sätt förenar det litterära reportagets driv med klassisk populärvetenskap. Ett likartat mästerprov bjuder den världsberömde primatologen Frans de Waal på i boken En apas farväl – Djurens känsloliv och vad det kan lära oss om oss själva. Detta virala klipp, som visar schimpanshonan Mamas känslor då hon på sin dödsbädd får besök av en gammal vän, utgör fonden för boken. de Waal kommer på besök till Sverige i början av april, vilket vi förstås ser fram emot!
Mer populärvetenskap i vår: 120 år sedan upptäckten tycks kvantfysiken fortfarande vara lika obegriplig– fram tills nu! I Kvantfysiken och livet – Våra innersta mekanismer och världarna omkring oss tar forskargruppen HUBIQ tillsammans med vetenskapsjournalisten Tomas Lindblad med oss på en hisnande och djupt fascinerande resa in i mikrokosmos.
Att vi inte ska ändra vår livsstil för att rädda planeten, utan snarare rädda planeten för att bibehålla vår livsstil, är det tacksamt omvända perspektivet från en av hållbarhets-Sveriges mest trovärdiga profiler i boken Klimatsynda! – Hur girighet, lust och andra dödssynder räddar planeten av Mattias Goldmann.  En av de dödssynder som tycks göra stor nytta i trädgården är lättja (klipp inte gräset!), vilket man kan läsa mer om i Den vilda trädgården – En berättelse om det rika livet i en lagom tuktad täppa av Dave Goulson. Författaren är ju en återkommande och kär gäst i Sverige, och vi är så glada över att han kommer att till Sverige i samband med Nordiska trädgårdar-mässan i slutet av mars.

Vi tänker stora tankar i litet format

Även i vår kommer en mängd pocketnyheter:
Det här kommer göra ont av Adam Kay
Sant, falskt eller mittemellan? av Emma Frans
Geografins makt av Tim Marshall
BB-krisen av Lisa Bjurwald
Insekternas planet av Anne Sverdrup-Thygeson
Stillhetens styrka av Daniel Goleman