Volantebloggen

På Volantebloggen får du senaste nytt från oss: nyheter om titlar, evenemang och vad som händer bakom kulisserna.

Varför ska du kollapsa på Diabetesgalan? Fyra frågor till Jihde

Den 14 november kl. 20.00 direktsänds Sveriges första diabetesgala på TV3. Leder galan gör Peter Jihde, som i boken Jihdes diabetes samlat intervjuer med diabetiker, erfarenheter av sjukdomen och ett och annat recept.

Vi fångade honom och medförfattaren, hustrun Karin Jihde för fyra snabba.

–> Köp boken på Bokus eller Adlibris eller i din lokala bokhandel.

IMG_3635Foto: Olle Nordell.

 

Varför behövs en Diabetesgala?

Peter: Diabetesgalan behövs för att täta en kunskapslucka i det svenska samhället. Och att samla in pengar till kampen mot en snabbt växande, dödlig folksjukdom.

Jag vill visa hur läskigt det är att uppleva

Peter, du har mystiskt berättat att du ska insulintesta dig till gränsen och kanske faller ihop på scen. Vad vill du visa med detta?

Peter: Vad jag vill visa är hur det ser ut när en diabetiker får lågt blodsocker. Hur läskigt det är att uppleva. Som drabbad och som medmänniska.

En bok som behövs

Er bok ”Jihdes diabetes” är en bok om att få beskedet att man har en dödlig sjukdom, men framför allt om hur man hittar en väg för att leva med en sådan. Vilka reaktioner från läsare har ni mött?

Peter: Positiva reaktioner. En bok som saknats. En bok som behövs.

Karin: Vi får höra att läsare som känner till diabetes känner igen sig i många av berättelserna. Andra har lärt sig nya saker om diabetes. Båda grupperna har blivit berörda. Det känns fint.

Det finns några recept också i boken. Några nya matfavoriter?

Peter: Alla nya matfavoriter tävlar om en plats i en eventuell, ny bok!

Karin: Chili på högrev. Men korvmackan överger han aldrig.

IMG_3637
Peter Jihde tillsammans med Molly Sandén och andra medverkande i boken. Foto: Olle Nordell.

Andrev Walden om Neil deGrasse Tyson

Walden-å-Tyson

 

Häromdagen nominerades Andrev Walden mycket välförtjänt till Stora journalistpriset i kategorin Årets röst. Därför passar vi på att lägga ut hans strålande förord ur Neil deGrasse Tysons Astrofysik i ljusets hastighet. Boken är en enorm internationell bästsäljare – i skrivande stund den mest sålda non fiction-boken på Amazon – och finns nu på svenska, utgiven av Volante.

Att leva i höjd med svaren utan att förstå frågorna är nästan ett slöseri med liv.

______

Skärmavbild 2017-11-09 kl. 12.05.45

Skärmklipp 2017-09-21 17.04.09


FÖRORD
Andrev Walden

”Han är astrofysikens Beyoncé!”

Föreslår jag när förläggaren undrar om jag kan sammanfatta Neil deGrasse Tyson i en mening.

”Astrofysikens Beyoncé…” Han smakar på orden med ett belåtet leende. ”Ta med det!”

Vi är tydligen redan överens om att jag ska skriva förordet till den svenska översättningen av Astrophysics for people in a hurry. (Och jag hade tydligen inga invändningar för nu skriver jag det.)

”Han är astrofysikens Beyoncé!”

Det där om att Neil deGrasse Tyson är astrofysikens Beyoncé var faktiskt inte helt taget ur luften. Jag hade kunnat säga att han var ”the walrus of space” och drabbat mig själv med utmaningen att forcera in en ansträngd Barry White-referens i texten. Det hade jag nog börjat ångra ungefär nu. Astrofysikens Beyoncé däremot, det är perfekt om jag får säga det själv. Det ser man tydligt på att jag plötsligt började kursivera orden för att ge dem lite tyngd.

Jämte Stephen Hawking är Neil deGrasse Tyson vår tids viktigaste ambassadör för den kosmologiska vetenskapen, en perfekt storm av kunskap och karisma. Precis som Beyoncé bottnar Tyson i hantverket. Showen är inte istället för rösten, det är den enda värdiga paketeringen av rösten. (Nu börjar Beyoncéreferensen sätta sig tycker jag.)

Neil deGrasse Tyson kan allt. Åtminstone om rymden. Och eftersom vår planet med tillhörande civilisation ligger i rymden finns det ingenting han inte kan. Tror jag. I sin podcast Startalk har astrofysikern från Bronx till och med gjort det till en löpande utmaning att inte tjuvläsa lyssnarfrågorna i de återkommande Cosmic queries-avsnitten och som trogen lyssnare kan jag bedyra att han efter åtta säsonger och ett par hundra avsnitt fortfarande aldrig blivit trängd.

Jämte Stephen Hawking är Neil deGrasse Tyson vår tids viktigaste ambassadör för den kosmologiska vetenskapen

Men det är inte den breda och uppdaterade kunskapen som gör Neil deGrasse Tyson så märkvärdig, inte heller den rasande passionen för vetenskapen och byggstenarna och historiens viktigaste nördar (han febrar gärna om Eratosthenes och Newton med tonläget hos en sexåring som pratar om legendariska pokémons). Det märkvärdiga med Tyson är att han liksom sin mentor Carl Sagan (1934–1996) kan berätta en historia, att han utan att förvanska vetenskapen kan klä den i ord som berör. Rymden är en powerballad och den handlar om oss.

Nästan alla människor är mer intresserade av rymden än de tror, de behöver bara träffa någon som kan berätta om den. Och berättelser kräver känslor, även de vetenskapligt förankrade. Om du ska nå ut till människor måste du beröra dem.

Neil deGrasse Tyson berör. När han får kosmologisk feeling kan han bergspredika om vår plats i universum, som i den här bokens avslutande kapitel, och då spelar det ingen roll om publiken består av lärda eller nyfikna, man lyssnar och man känner.

Tyson är förstås inte ensam om att kunna förklara och beröra, den teoretiska fysikern Carlo Rovellis nästan kliniskt formelbefriade handbok Sju korta lektioner i fysik sålde mer än Fifty Shades of Grey i hemlandet Italien 2015 och hans språk gränsar ofta till poesi. Steven Hawking är både saklig undergångsromantiker och astrofysikens kanske största komiker även om hans punchlines är glest doserade.

Tyson river gränser mellan populärkulturen och populärvetenskapen för att nå ut.

Men ingen har som Tyson gift in sig i den samtida populärkulturen för att nå ut med sin kosmologiska gospel. I sin podcast rör sig Tyson ogenerat mellan periodiska systemet, science fiction, mörk energi, klimatförändringar, superhjältar och neutriner. Han jobbar konsekvent jämsides olika komiker (det var här jag upptäckte den ljuvlige Eugene Mirman) för att berika det vetenskapliga samtalet med humor och ”dumma” frågor.

Tyson river gränser mellan populärkulturen och populärvetenskapen för att nå ut. Och även om han ofta roar sig med att faktagranska populärkulturen – det var Tysons beräkningar och gliringar som drev regissören James Cameron att 15 år efter premiären på storfilmen Titanic (1997) korrigera slutscenens felaktiga stjärnhimmel i en nyutgåva – så har han ingenting emot att populärkulturen tar sig vetenskapliga friheter.

Det är först när artisten betraktar vetenskapen som ett legitimt ämne som vetenskapen kan bli mainstream, menar Tyson. Eller som han nyligen kommenterade sin egen medverkan på rapparen Logics tredje album i ett direkt samtal med den ovanligt vetenskapsorienterade artisten: ”Om du ska använda vetenskapen finns mina krav på dig i ett citat av Mark Twain: ’First get your facts straight, then distort them at your leisure.’”

I tv-serien Family guy – en animerad institution som i skrivande stund rullat i 15 säsonger – kan man emellanåt skymta kärleksförklaringar till astrofysiken i de pålitligt vansinniga manusen. Som när hunden Brian och den kroniska ettåringen Stewie under en tidsresa till ögonblicket före big bang strandar utanför rumtiden i avsnitt 163. I eftertexterna syns Neil deGrasse Tyson som ”vetenskapskonsult”. Tyson och Family guy-skaparen Seth MacFarlane fann varandra 2008 och vänskapen har burit frukt för båda, men kanske mest för Tyson (och vetenskapen!) eftersom den svårt framgångsrika MacFarlane – i barndomen trollbunden av just Carl Sagan – äntligen hittade en ventil för sitt latenta intresse för kosmologin.

… full av känslor. Bombastisk, poetisk och gripande. Men korrekt.

Det var MacFarlane som släpade upp Tyson och Carl Sagans änka Ann Druyan till Fox huvudkontor och parkerade dem framför kostymerna i ledarskiktet. Tillsammans lyckades de få ett hyperkommersiellt mediahus med förgreningar i den konservativa högern att satsa pengar och prime time  på en vetenskaplig dokumentärserie i 13 avsnitt: Cosmos: A Spacetime Odyssey (2014), uppföljaren till Carl Sagans Cosmos: A Personal Voyage (1980), fast nu med Neil deGrasse Tyson som reseledare i tid och rum, har setts av över 135 miljoner människor i 180 länder. Och de siffrorna är hämtade från tiden innan serien nådde Netflix.

Det är en serie full av känslor. Bombastisk, poetisk och gripande. Men korrekt. Och det var i höjd med Cosmos som Neil deGrasse Tyson sipprade ut i det kulturella grundvattnet och blev ett meme. Det finns en rik memekultur kring Tyson på internet som med tiden blivit en del av motrörelsen i Trumps vetenskapsfientliga skugga. Budskapen kretsar ofta kring att vetenskapen är – i brist på bättre ord – cool.

Klimatförändringarna är på riktigt. Neil with it.

Neil with it.

Jag är övertygad om att många i nästa generation vetenskapare, i synnerhet inom kosmologin, kommer att nämna Neil deGrasse Tyson först när de får frågan om hur de hittade till sitt fält. Men populärvetenskapens uppgift är inte bara att så frön, det är också att rusta oss alla inför nästa revolution.

Jag upphör aldrig att förvånas av hur lite människor omkring mig vet om de senaste decenniernas oerhörda framsteg i rymden. Många tror att det egentligen inte hänt så mycket efter månlandningen, kanske för att allmänintresset svalnade lite när det började bli tydligt att ingen av de andra planeterna i vårt solsystem befolkas av någon med de anatomiska förutsättningarna att hålla i en strålpistol. Eller någonting annat heller för den delen.

Många vet inte vad som pågår nu. Hur snabbt vi rör oss. Att vi har byggt kikare som låter oss titta över 13 miljarder år bakåt i tiden och studera utkanterna av vårt observerbara universum. Att vi har hittat tusentals planeter bortom vårt eget solsystem och att vi alldeles snart ska börja leta efter liv på de planeterna. Att vi nu bygger kikare som kommer låsa upp nya världar när de står klara. Vi som lever idag tillhör den allra första kullen människor i den här planetens historia som faktiskt har en rimlig chans att få svaren på de två största frågor som människan ställt.

Var kommer vi ifrån?

Är vi ensamma?

Någon kanske saknar en tredje fråga där: Vad är meningen med livet? Det är emellertid en fråga som var och en måste hitta sitt eget svar på och som tur är har några av dem kommit fram till att meningen med livet är att söka svaren på fråga 1 och 2: att förstå det universum vi lever i.

Eller, som Neil deGrasse Tyson, berätta om det.

Många vet inte vad som pågår nu. Hur snabbt vi rör oss.

Det bekymrar mig att så många människor som haft den befängda turen att födas ungefär nu inte ser krönet vi står på. Men spelar det någon roll?

Jag tycker det.

För ett tydligt exempel: Föreställ dig en globalt direktsänd presskonferens som inleds med orden ”We’re not alone” – förlåt, ”We’re not alone” – och det efterföljande skalvet genom civilisationen. Mobilflasharna, sorlet på perrongerna, summan av all gåshud. Tänk att stå där, alldeles inbäddad i det största ögonblicket i mänsklighetens historia, och inte drabbas. Åtminstone inte som du kunde drabbas. För att du inte begripit utmaningen.

Att leva i höjd med svaren utan att förstå frågorna är nästan ett slöseri med liv.

Vi behöver powerballaden om rymden, vi behöver astrofysikens Beyoncé.

 


TysonAmazon

Håkan Liljemärker berättar om sitt självlysande omslag

se_afrika_front170704

Håkan Liljemärker är en av Sveriges främsta formgivare – och med omslaget till Ngũgĩ wa Thiong’os Se Afrika överträffade han våra förväntningar med råge. När ljuset släcks lyser kontinenten i mörkret, något som verkligen knyter an till titeln så väl att den inte ens behövdes tryckas på framsidan.

Vad är tanken med omslaget?
– Den självlysande kontinenten är en dygnet-runt-påminnelse om rättigheter – skyldigheter – möjligheter. Bakgrundsbilden visar en webbhistorik av favicons (ikoner i webbläsarens flik) från besök på hemsidor under några dagar, som både visualiserar gränslös kommunikation i en globalisering, där Afrika spelar en betydande roll, och samtidigt kopplar till historien och traditioner.

Hur får man en så snygg webbhistorik?
– Med Iconic History. Ett Chrome-tillägg som skapar en favicon för varje webbadress du besökt. När jag inverterade ikonerna så blev bilden också något som påminner om viss konst och textil från kontinenten.

Hur och var kom du på idén?
– Titeln ÄR idén. Och den tillkom förmodligen sådär 50 meter under ett flygplan som skulle land på Bromma flygplats. Jag brydde mig aldrig om att söka någon annanstans. “Se Afrika” är lite som hämtat ur en pekbok och i motsättningen mellan det banalt självklara i titelns uppmaning och det som i realiteten tydligen inte är lika givet – att Afrika med 55 länder och en befolkning på 1,2 miljarder är en gigantiskt och viktig del av världen – såg jag en möjlighet att använda ett maximalt simpelt formspråk till ett maximalt avgörande budskap. Lika värden, lika villkor. Inte ens när jag släcker lampan på kvällen ska jag komma undan. Det vore fint om jag då ler och samtidigt får dåligt samvete. Jag vill också nämna att förlaget kom med synpunkten att titeln på framsidan kändes överflödig i det här utförandet. Tack!

Har du gjort fler självlysande böcker?
– Nej. Jag hade ett förslag på ett självlysande omslag till en skräckroman för ett par år sedan men förlaget tyckte det blev för dyrt.

 

 

Emma Frans nominerad till Stora journalistpriset!

4V1A7460 kopia

Stort, stort grattis till Volantes Emma Frans som har slagit även Stora journalistpris-juryn med häpnad. Idag blev det offentliggjort att hon nominerats till årets pris i kategorin “Årets röst”.

Så här lyder motiveringen:
”För att hon så underhållande tar striden mot faktaresistensen och med vetenskaplig skärpa avslöjar nätets seglivade myter.”

kategorin “Årets röst”

Hon lär ut hur en går till väga för att genomskåda många av dessa myter i sin bok Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams.

Läs vår intervju med Emma Frans här. Hon blev också porträtterad i Dagens Nyheters helgbilaga för ett tag sedan. Den långa artikeln finns här.

Grattis också till Andrev Walden

Grattis också till Andrev Walden som utöver sina fantastiska krönikor skrivit förordet till nyutkomna Astrofysik i ljusets hastighet av Neil deGrasse Tyson.

Ngũgĩ wa Thiong’o kommer till Sverige

Ständigt Nobelpristippade Ngũgĩ wa Thiong’o kommer till Stockholm för att prata om sin bok Se Afrika, nyss utgiven på svenska av Volante. Han kommer till Internationell författarscen på Kulturhuset Stadsteatern den 6 november. 

”Han har ägnat en stor del av författaskapet till att skildra verkningarna av kolonialismen, men också byggandet av en ny postkolonial identitet”, skriver DN som rapporterar om författarbesöket.

Wa Thiong’os skönlitterära verk är välkända, men hans sakprosa har inte varit lika uppmärksammad. Se Afrika (engelsk titel: Secure the Base: Making Africa Visible in the Globe) är den första samlingen och består av olika texter skrivna under tre decennier. Den här boken täcker in ett stort antal ämnen såsom den intellektuelles roll, vilken inverkan Asien har på Afrika, arbete och politisk oro i en tid präglad av kapitalism och hur slaveriets arv ser ut. I en tid där Afrika tar en stor plats i diskussionen om globalisering är Se Afrika obligatorisk läsning.

Vi på Volante är särskilt glada att nu få ta emot wa Thiong’o som gäst, eftersom hans Sverigebesök tidigare i år blev inställt.

“Vi är glada över besöket, och stolta över Se Afrika som gör att Ngũgĩ wa Thiong’os essäkonst kan få välförtjänt uppmärksamhet i Sverige”, säger Tobias Nielsén, förlagschef på Volante.

Boken har getts en bokstavligen lysande form av Håkan Liljemärker, med en självlysande Afrikasilhuett på omslaget.

Biljetter till Ngũgĩ wa Thiong’o på Internationell författarscen den 6 november finns här.

Läs mer om boken och beställ den här.

Volante ger ut Ekonomipristagaren Richard Thaler

PRESSMEDDELANDE

Årets Ekonomipris till Alfreds Nobels minne delas i år ut till Richard Thaler.

Hans bok Beslut och beteenden: att förutsäga det oförutsägbara har nyligen givits ut av Volante.

Richard Thaler är professor vid University of Chicago. Han har varit banbrytande inom området beteendeekonomi, där ekonomi möter psykologi.

hur ekonomiskt och mänskligt beteende dansar med varandra

Micael Dahlen, professor på Handelshögskolan i Stockholm, har sagt om Thalers bok Beslut och beteenden”Mästerligt! Detta är ett standardverk för att förklara hur ekonomiskt och mänskligt beteende dansar med varandra.”

Volantes förlagschef Tobias Nielsén:

”Vi är väldigt glada och lite stolta. Gränslandet mellan psykologi och ekonomi är ett område som vi brinner för och som vi aktivt har arbetat med för att lyfta fram i Sverige. Vi har två sådana titlar på väg ut nästa år.”

”Jag brukar presentera Thalers bok som en brorsa till Kahnemans Tänka, snabbt och långsamt. Alla som läst Beslut och beteenden och som jag pratat med har verkligen älskat den. Det är en bok som påverkar hur du ser beslut och människor.”

Thaler är också känd som professorn som vid black jack-bordet i storfilmen The Big Short (Brad Pitt m.fl.) förklarar en ekonomisk teori bredvid popstjärnan Selena Gomez.

”Jag visste att Richard Thaler var det återkommande tipset från Micael Dahlen, som vi samarbetat med länge”, säger Tobias. ”Så när Thalers livsverk till bok dök upp var jag väldigt intresserad.”

Det gränsöverskridande
speglar vad vi gör.

För Volante blir det den fjärde nobelpristagaren, och den andra ekonomipristagaren. Sedan tidigare står Volante som utgivare av verk av en ekonomi-, en fysik- och en fredspristagare.

“Det gränsöverskridande speglar vad vi gör. Och det gäller även Richard Thaler.”

Volante på Bokmässan 2017

27 seminarier och samtal.
Nästan 100 titlar i montern.
Årets bokmässa i Göteborg — vi är redo!
Och du är välkommen till vår monter B03:21.

OBS: Bilden ovan är från förra året. Årets monter var inte på plats då detta inlägg skrevs.

Emma Frans, Ryan Avent med Katrine Marçal, Joanna Rose, Max Tegmark, Lina Thomsgård, Bertil Marklund, Jesper Strömbäck, Helena Jonsson, Hans Sjögren, Johan Frostegård…

Vad innebär det att leva mitt i en industriell revolution lika omfattande som den på 1800-talet? Volante får internationellt besök av The Economist-journalisten Ryan Avent som samtalar med journalisten och författaren Katrine Marçal utifrån sin bok Stabilitetsillusionen.

Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, vetenskapsskribent och ”en av de roligaste svenskarna på Twitter” träffar Agnes Wold i ett samtal om hur vetenskapliga resultat förmedlas i nyhetsmedier. Emma Frans bok Larmrapporten kommer att finnas rykande färsk i Volantes monter.

Många av de största rönen om universum är okända för de allra flesta. Varför är det så? Vetenskapsjournalisten Joanna Rose berättar i sin nya bok Kosmiskt pussel om kosmologins historia. I Göteborg möter hon Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, i ett samtal lett av journalisten Andrev Walden.

Dessutom säljer vi Max Tegmarks nya bok Livet 3.0 före ordinarie släpp – och Lina Thomsgård som är redaktör för En annan historia deltar i inte mindre än fyra seminarier.

För löpande uppdateringar: följ oss på TwitterInstagram eller Facebook.

Våra seminarier och författaraktiviteter på Bokmässan:

Torsdag 12.00–12.45
Lina Thomsgård möter tv-tablåns tungviktare
Utan henne hade tv-program som Expedition RobinsonFarmen och Halv åtta hos mig aldrig tagit plats i våra tv-tablåer. Anna Bråkenhielm är en av den svenska tv-branschens riktiga tungviktare och bland annat den som introducerade reality-tv i Sverige. I sin självbiografi Räkna med bråk delar hon med sig av tjugo års erfarenhet som vd och entreprenör. Anna Bråkenhielm samtalar här med Lina Thomsgård om maktspel, succéer och fiaskon. Och om utsattheten som chef.

Författare: Lina Thomsgård • Aktuell bok: En annan historia 

Torsdag 14:30–14:50
Lina Thomsgård om En annan historia
Lina Thomsgård
, initiativtagare till Rättviseförmedlingen, är redaktör för boken En annan historia. 51 berättelser av 51 skribenter om 51 kvinnor som gjort stolliga, besvärliga, viktiga och minnesvärda saker. Värda att citera, referera till och minnas. Samtal med Cristina Grenholm, i samarbete med Svenska kyrkan.

Författare: Lina Thomsgård • Aktuell bok: En annan historia 

Torsdag 15.00–15.30
Emma Frans: Att skilja vetenskap från trams
Kaffe orsakar cancer, kan det heta i en ny rapport. Är det sant? Emma Frans rykande färska bok Larmrapporten hjälper dig att avgöra. Författaren är forskare och skriver Vetenskapskollen i SvD, här samtalar hon med Lisa Irenius.

Författare: Emma Frans • Aktuell bok: Larmrapporten

Fredag 10.00–10.45
Emma Frans och Agnes Wold: Hårda fakta och lösa spekulationer
Hur bedömer man egentligen så kallade vetenskapliga rapporter som säger att snus kan vara bra för konditionen? Eller att ammande kvinnor inte kan dricka någon som helst alkohol? Forskaren och vetenskapsevangelisten Emma Frans lär i sin bok Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams ut hur fakta och påstådda fakta ska tolkas och bedömas. Enligt professorn och överläkaren Agnes Wold – aktuell med boken Praktika för blivande föräldrar som innehåller praktiska tips, vetenskapligt verifierade sanningar och stridbar feminism riktad till alla föräldrar – är universiteten inte helt oskyldiga till spridandet av spekulationer.  Ett samtal om hårda fakta och lösa spekulationer under ledning av Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist.

Författare: Emma Frans • Aktuell bok: Larmrapporten

Fredag 10.00–10.45
Jesper Strömbäck: 
Algoritmbubblornas tid
Sant eller falskt – det tycks i medievärlden spela allt mindre roll. Vi söker selektivt information som bekräftar eller rent av förstärker våra egna åsikter och verklighetsbilder. Allt tyder på att vi är på väg in i  Post Truth Society. Hur går det med bildningen där? Vem bryr sig i en värld, där den information som förmedlas i allt större utsträckning produceras i filterbubblor och ekokammare, om fakta som inte är alternativa? Ett samtal om algoritmbubblornas konsekvenser för demokratin, det fria ordet och våra liv med Jan Helin, programdirektör på SVT, Jesper Strömbäck, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, och Ulrika Knutson, publicist och hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Samtalet leds av Jonna Similä, programkoordinator, Hanaholmen.

Författare: Jesper Strömbäck

Fredag 12.00–12.30
Jesper Strömbäck
Medielandskapets förändringar
Jesper Strömbäck om en utveckling som kan bidra till ökade kunskapsklyftor och polarisering.

Författare: Jesper Strömbäck

Fredag 13.00–13.45
Joanna Rose: Universum och de enorma upptäckterna
De senaste decennierna har varit kosmologins guldålder. Samtidigt har utforskningen av universum lett till fler och större gåtor. Hur ska vetenskapen förstå och sätta ihop de nya upptäckterna till en sammanhängande bild av varifrån vi kommer och vart vi är på väg en modern kosmologi? I sin nya bok, Kosmiskt pussel: försöken att förstå universum, redogör vetenskapsjournalisten Joanna Rose för de senaste rönen och berättar historierna om människorna bakom dem. Tillsammans med Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, diskuterar hon bland annat om varför de största genombrotten fortfarande är så okända för många människor – och om de alltfler gåtor som uppstått. Samt hur de har påverkat synen på livet, universum och allting. Moderator: Andrev Walden, journalist.

Författare: Joanna Rose • Aktuell bok: Kosmiskt pussel

Fredag 13.00–13.30
Emma Frans: Vetenskapskollen lajv
Sant eller falskt? Emma Frans, forskare och vetenskapsskribent, granskar mer eller mindre vetenskapliga påståenden och snackisar. Hos Folkuniversitetet.

Författare: Emma Frans • Aktuell bok: Larmrapporten 

Fredag 14.00–14.40
Helena Jonsson: 
Sverige ser inte ut som du tror
Vad påverkar samhällsutvecklingen och vår syn på landsbygden? Vilket spår väljer Sveriges lantbrukare? Samtal med avstamp i två f d LRF-ordförandens böcker; Helena Jonssons bok Sverige ser inte ut som du tror och Bo Dockereds bok Spårbyten.

Författare: Helena Jonsson • Aktuell bok: Sverige ser inte ut som du tror

Fredag 14.00–14.15
Jesper Strömbäck: Medierna och invandringen
Varför misstror så många mediernas invandringsbevakning och ligger det något i kritiken?

Författare: Jesper Strömbäck • Aktuell bok: Utan invandring stannar Sverige

Fredag 15.00
Emma Frans: Intervju i DI Weekend monter F01:36

Fredag 15.30
Ryan Avent: Intervju i DI Weekend monter F01:36

Fredag 16.00–16.30
Helena Jonsson om Sverige ser inte ut som du tror
Helena Jonsson
är bonde och författare till boken Sverige ser inte ut som du tror. Hon intervjuas här av PJ Anders Linder i Axess monter.

Författare: Helena Jonsson • Aktuell bok: Sverige ser inte ut som du tror

Fredag 16.10–16.45
Jesper Strömbäck: 
Algoritmernas tid
Allt tyder på att vi är på väg in i Post Truth Society. Vi söker också alltmer information som bekräftar eller rent av förstärker våra egna åsikter och verklighetsbilder. Samtal om demokratin, det fria ordet och våra liv.

Författare: Jesper Strömbäck

Fredag 17.00–17.20
Lina Thomsgård i samtal med Ulrika Knutsson
Feministiska och postkoloniala perspektiv har senaste decennierna belyst hur västerländska manliga erfarenheter gjorts till norm för vad som är viktigt, värdefullt och värt att veta. Lina Thomsgård, grundare av rättviseförmedlingen och programledare, lyfter i en ny antologi fram kvinnor som förtigits i historieböckerna, men som på olika sätt skapat historia. Hon samtalar med journalisten och författaren Ulrika Knutson.

Författare: Lina Thomsgård • Aktuell bok: En annan historia   

Lördag 10.30-10.50
Hans Sjögren Familjedynastier: Så blev Sverige rikt
Samtalet belyser hur svenska företag utvecklats till dynastier med växande inflytande i samhället.

Författare: Hans Sjögren • Aktuell bok: Familjedynastier

Lördag: 11.00–11.45
Ryan Avent:
 Revolutionen som redan har börjat
Ingen av oss har levt under en industriell revolution. Förrän nu. Kan vi anpassa oss till de teknologiska utmaningar som kommer vara minst lika omvälvande som den industriella revolutionen på 1800-talet? Och i så fall hur? I sin bok Stabilitetsillusionen har The Economist-journalisten Ryan Avent skrivit om vart informationsteknologi och automatisering är på väg att ta oss. Tidigare tekniska genombrott har tvingat fram nya sociala kontrakt och sätt att leva. Det kommer inte att bli annorlunda den här gången. Tillsammans med författaren och journalisten Katrine Marçal diskuterar han utvecklingen och hur vårt samhälle ska handskas med förändringarna inom en mycket, mycket nära framtid.

Författare: Ryan Avent • Aktuell bok: Stabilitetsillusionen

Lördag 11.00– 11.45
Lina Thomsgård: Det moderna häxdrevet, hatet
Varför blir framgångsrika kvinnor så ofta utsatta för hat? Vad är det egentligen för mörka känslor som grumlas upp hos hatarna? Hur förändras du som människa när du blir deras måltavla? Både författaren Camilla Läckberg och politikern Birgitta Ohlsson har blivit utsatta för påhopp och hat, inte minst i sociala medier. Camilla Läckberg, en av Sveriges mest framgångsrika författare med över 20 miljoner sålda böcker, är aktuell med Häxan, som handlar om det moderna häxdrevet. I självbiografin Duktiga flickors revansch skriver liberalen Birgitta Ohlsson om hur samhällets syn på högpresterande kvinnor skevar och håller ett försvarstal till de duktiga flickorna. Ett samtal om hatet mot framgångsrika kvinnor under ledning av Lina Thomsgård. 

Författare: Lina Thomsgård • Aktuell bok: En annan historia 

Lördag 12.50–13.55
Hans Sjögren om de mäktiga familjeföretagen
I Norden finns flera av världens största familjeföretag. Lyssna till hur företag utvecklats till dynastier med växande inflytande i samhället. Familjedynastierna utgör en arena för makt och omsorg, passion och konflikt. Trots nutidens krav på kunskap består de, ty blod är tjockare än vatten. Medverkande: Hans Sjögren, professor i ekonomisk och institutionell ekonomi

Författare: Hans Sjögren • Aktuell bok: Familjedynastier

Lördag 14.00–14.30
Emma Frans Kulturtidskriftsmontern
Går det att få journalister att skriva korrekt om vetenskapliga nyheter och forskningsrön?

Författare: Emma Frans • Aktuell bok: Larmrapporten 

Lördag 15.00–15.20
Hans Sjögren: 
Familjedynastier – så blev Sverige rikt
I Norden finns flera av världens största familjeföretag. I boken Familjedynastier – så blev Sverige rikt förklarar Hans Sjögren hur dessa utvecklats till dynastier med växande inflytande i samhället. Familjedynastierna utgör en arena för makt och omsorg, passion och konflikt.

Författare: Hans Sjögren • Aktuell bok: Familjedynastier

Lördag 15.45–16.15
Hans Sjögren intervju i DI Weekends monter F01:36

Lördag 16.00–16.30
Emma Frans intervju i Axess TV monter C04:41

Lördag 17.00-17.20
Bertil Marklund: Hur ska man leva för att må bra och leva längre?
Bertil Marklund
, läkare och professor vid Göteborgs universitet, har upptäckt att uppkomsten av våra folksjukdomar beror på en och samma sak: en inflammation som på olika sätt uppstår i kroppen. I boken 10 tips: må bättre och lev 10 år längre visar han hur man bromsar och förebygger denna inflammation genom att välja en sund livsstil och hur du kan leva för att stärka dina egna inneboende krafter. Vinsten kan bli 10 extra friska år!

Författare: Bertil Marklund • Aktuell bok: 10 tips: må bättre och lev 10 år längre

Lördag 17.20–17.35
Emma Frans på Forskartorget
Hur förhåller vi oss till dagens stora informationsflöde? Kan vi lära oss att skilja relevant information från fejknyheter, vinklade nyheter eller “alternativa fakta”? Emma Frans berättar om hur ett vetenskapligt förhållningssätt kan hjälpa dig att få kunskap i tider då risken att bli lurad är särskilt hög. Medverkande: Emma Frans, doktor i epidemiologi, vetenskapsskribent och författare till Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams.

Författare: Emma Frans • Aktuell bok: Larmrapporten

Söndag 14.25–14.40
Johan Frostegård: Evolutionen och jag
Det handlar om dig och mig och oss alla, vårt jag. Ganska lite är känt om vad detta jag, eller för den delen vårt medvetande, egentligen är. Är de ens materiella? Behöver de vara det? Mänsklig evolution pågår på många plan: fysiskt, kulturellt och historiskt. Hör Johan Frostegård berätta om högt och lågt med oväntade vinklar. Medverkande: Johan Frostegård, professor i medicin, Karolinska Institutet, och författare till boken Evolutionen och jag.

Författare: Johan Frostegård  • Aktuell bok: Evolutionen och jag

Matematikern hade rätt om Toivonen – boken nu i pocket!

David Sumpter är författaren bakom Fotbollens matematik – Mer än en sport: så analyserar du matcher, spelare och resultat. Köp den i pocket här!

Nu finns din bok i pocket och har översatts till flera länder. Vilken har varit den vanliga reaktionen på boken hittills?

Otroligt bra. Jag har fått göra många saker som är väldigt ovanliga för en matematiker: skriva artiklar för fotbollstidningen FourFourTwo; presentera min forskning till Premier League-klubbar; och prata framför stor publik i Storbritannien om matematiska hemligheter bakom spelet. Kanske det häftigaste var när West Hams chief scouts kom på besök till Uppsala för att prata med mig om statistisk värdering av spelare. På kvällen bjöd jag med dem till att titta på när min sons P05-lag tränade. Jättehäftigt. Killarna var lite extra koncentrerade när de tittade på!
Tränare har förstått att de kan förbättra lagens spel på plan med hjälp av matematik

Allt fler verkar intressera sig för sambandet mellan fotboll och matematik. Varför? 

För att de fungerar bra ihop. Fotboll är med sina vackra passningsmönster den mest matematiska sporten. Det är därför fotboll kallas “the beautiful game”. Och har tränare förstått att de kan förbättra lagens spel på plan med hjälp av matematik. Därför pratar alla om Expected Goals och Passningsnätverk, vilket hjälper när man analyserar spelet.
Jag förutspådde det i första versionen av ‘Mer än en Sport’!

När du ser ett mål som Ola Toivonens halvplanshöger mot Frankrike – gör du direkt en matematisk analys då?

Nja, det går ju knappt att förklara! Vilket skott. Men i boken analyserar jag Zlatans otroliga mål mot England med hjälp av matematik. Om det går att förklara kanske jag kan ta ut min simulator och prova med Toivonens skott med.
Men en sak som gläder mig lite extra när jag ser Toivonen tillbaka i landslaget är att jag förutspådde det i första versionen av ‘Mer än en Sport’! Inför EM 2016 var Toivonen lite av ett skämt när det gällde landslaget. Men jag användande en matematisk modell för att visa att han borde har varit med i Frankrike. Hamrin lyssnade inte på mig då! Men efter fiaskot i EM verkar det som om Janne Andersson förstått att Toivonen är bra. Vet inte om Andersson har läst boken men han har fattat det statistiskt rätta beslutet att ha honom med i laget i alla fall.
Jag testade om jag kunde vinna pengar – och det fungerade!

Hur gör boken mig till en bättre oddsare? 

Det gör den absolut. I boken ger jag många användbara tips om hur man ska göra: spela med fler än en bookmaker, förstå att det inte handlar om att välja vinnarna utan istället om att hitta fel i oddset, och hur man använder sannolikheter när man ska satsa. Och jag testade också lite olika modeller för att se om jag kunde vinna pengar – och det fungerade! Under säsongen 2015-16 hittade jag en metod som fördubblade mina pengar.

Premier League har startat. Vad blir mest spännande att följa i år från ditt perspektiv? 

Pep Guardiola. Själv är jag ett Liverpool-fan och det svider när Manchester City vinner 5-0 mot mitt lag. Men Pep är den mest matematiska tränaren. Han ser fotboll som geometri och topologi, han skapar vackra mönster. Jag tror med huvudet att det kommer vara hans säsong. Dock hoppas hjärtat på The Reds.

Är du vår nya förlagsassistent med fokus på adm, kontor och PR?

Vi söker dig som är självgående. Du kommer stötta hela förlaget vilket innebär en mängd varierande arbetsuppgifter.

Vi behöver främst hjälp med:

  • Administration (hantera, sortera, besvara)
  • PR (bokutskick, listor, events, uppdateringar)
  • Kontor (inköp, förbereda inför möten, viss teknik)

Administrativa färdigheter är ett krav, såsom att kunna grunderna i Excel och att vara noggrann. Du behöver också ha förmågan att snabbt lära dig nya saker. Plus för erfarenhet av bokhandel eller digital PR.

Hör av dig till malin@volante.se så snart som möjligt, dock senast 20 september. Skriv “Förlagsassistent” i ämnesraden och berätta varför du tror att du skulle göra detta bra och varför det skulle kännas kul att jobba på Volante.

Anställningen är på timbasis till att börja med. Start: behov kan finnas direkt, men särskilt från och med oktober.

Volante är ett kunskapsföretag som rymmer bokförlag och talaragentur. Vi vill bidra till en klokare och roligare värld.

Albin Grahn: Därför försvinner jag mystiskt i maj och oktober

Albin Grahn är ny redaktör på Volante. Han har en bakgrund som journalist på bland annat Dagens Nyheter, Fokus och musikmagasinet Novell.

Är du formgivare, redaktör eller skribent?

Alla tre! På DN har jag framför allt varit redigerare och formgivare, senaste åren på Kultursöndag. Men jag har också varit redaktör på lite olika stolar, och själv skrivit när det behövts. Före DN var jag bland annat reporter på Aftonbladet, redigerare på Fokus och så var jag med och drev musiktidningen Novell, salig i åminnelse.

Vad kan du ta med dig från DN:s Kultursöndag till Volante?

Skärpan, förmågan att blanda högt och lågt, kvaliteten i text och form. Och förhoppningsvis har jag lärt mig mycket av Kultursöndags redaktör Åsa Beckman som är mycket klok och bra.

Mediebranschen har tvingats ställa om på grund av digitalisering i både produktion och hur vi läser tidningar. Vilken särskild förändring som påverkat Dagens Nyheter kommer vi också få se effekter av i bok- och förlagsbranschen?

Förändrat konsumentbeteende, alltså att folk läser på nya sätt. Tidningsbranschen har med sina två ben – annonsörer och läsarna – drabbats hårt när båda affärerna gått sämre, på samma gång. Att folk ska sluta köpa böcker är jag inte så rädd för, men däremot måste vi fortsätta tänka på att en bok kanske lika gärna kan säljas som en ljudbok, en podcastserie, en scenshow, en radioessä, en kortlek, en Telexremsa eller vad som helst. Men det är ju möjligheter, inte hot.

Vad ska du göra på Volante?

Böcker, förhoppningsvis i alla möjliga former! Jag kommer att ha hand om en del av våra titlar från idé till tryck, och vidare. Jag kommer att arbeta vidare med vår grafiska form, och bistå i alla upptänkliga redaktionella frågor. Förhoppningsvis bidra med ett och annat skratt.

Du verkar också få ta på dig alla djurböcker – varför då?

Jag har ett stort naturintresse och tillbringar mycket tid i skogen och på fjället. Bland djuren har fåglarna en särskild plats i mitt hjärta.

Ja, du är fågelskådare. Hur kommer det att märkas på Volante?

Genom oproportionerligt stor och oförklarlig frånvaro från jobbet under maj och oktober! Skämt åsido, en av de första böckerna som jag tar tag i blir en vårutgivning av den amerikanska vetenskapsjournalisten Jennifer Ackermans bok The Genius of Birds, om fåglars intelligens. Det är förstås en ynnest att få fördjupa mig i ett av mina stora intressen.

Du har ju också gjort musikfanzine. Vad toppar din playlist just nu?

Med en ettåring i huset så är väl Babblarna det ärliga svaret. Vi kan säga Bach och Beyoncé också så allittererar det i alla fall snyggt.

Varför ville du jobba på förlaget?

Jag tycker att utgivningen speglar mottot ”En klokare och roligare värld” väl, och det känns fantastiskt kul att få vara med och jobba mot det målet.