Yens Wahlgren

Yens Wahlgren

Yens Wahlgren är xenosociolingvist, kommunikatör och skribent. Han jobbar på Lunds universitet och har ett förflutet som journalist. Yens är intresserad av språk som nästan inte finns. Språk som knappt går att använda för kommunikation. Språk från länder som inte existerar, utomjordiska språk, mytologiska varelsers språk och språk som talas i en tänkt framtid eller i en parallell verklighet. Konstgjorda språk i litteratur och populärkultur. Han har en fil. kand i klingonska, och hans ”Klingon as linguistic Capital” är fortfarande ett standardverk i studiet av det utomjordiska språket klingonska och dess talare.

Kommer The Mandalorian att ge Star Wars-universumet sitt första ordentliga språk?

  • 5 min

Miljoner människor i galaxen är i dagarna mycket frustrerade. Den första Star Wars tv-serien (förutom de animerade) har haft premiär och är tydligen en succé. Men den går inte att se utanför Nordamerika och Nederländerna(!). Författaren till Liftarens parlör till galaxen hoppas att The Mandalorian kan leverera det första ordentligt utvecklade Star Wars-språket.

Disneys nya strömningstjänst lanseras av någon outgrundlig anledning inte i Europa förrän i mars 2020. Undrar hur Disney tänkte där?! Det mullras i Star Wars-leden utanför USA när fans försöker blunda för alla spoilers i sociala meder, och sannolikt dröjer det inte länge tills de goda rebellerna förvandlats till pirater …


Jag menar, vem skulle inte riskera böter för den här lilla gullungen? 

The Mandalorian heter serien och är en rymdspagettivästern, eller kanske mer en rymdsamurajserie, med en kringströvande ensam, fåordig antihjälte. (Av det skvaller som nått över Atlanten finns det vissa likheter med den klassiska mangaserien Lone Wolf and Cub.)

Huvudkaraktären – the Mandalorian – är som man kan gissa från Mandalore, precis som Jango och Boba Fett, en planet som befolkas av ett hårdkokt krigarfolk. De mandalorianer vi mött hittills i Star Wars har alla varit prisjägare och så är också seriens huvudperson. Serien utspelar sig efter rymdimperiet fall och före the First Order. Så det är i en värld som är hårt drabbad av krig och som knappt har börjat byggas upp.

Av de korta glimtar jag sett av de två första avsnitten verkar serien bjuda på både hårdkokt aktion och nostalgiska blinkningar och referenser till tidigare scener i Star Wars. Den svenske kompositören Ludwig Göransson har tagit över dirigentpinnen från John Williams (som skrivit den klassiska musiken till rymdäventyret) i The Mandalorian och bjuder på musik som en modern Ennio Morricone. Linköpingssonen Göransson belönades ju som bekant med en Oscar för filmmusiken till Black Panther – en annan film som är intressant ur en rekvisitaspråklig synvinkel – med det spännande språket wakandiska (ett av de nya språken i den uppdaterade Liftarens parlör till galaxen).

Det finns redan ett välutvecklat språk för mandalorianerna

På språkfronten verkar den nya serien också lovande, då en buse på en bar har en hyfsat lång dialog på huttiska. Det är inte bara de förvuxna gangstersniglarna, hutterna, som pratar språket utan huttiska har kommit att bli ett lingua franca i den undre världen. Det lovar gott att det talades utomjordiska redan i första avsnittet.

Riktigt intressant kommer det att bli att se om vi kommer att få höra mandalorianska, eller mando’a, talas i serien – eftersom det faktiskt redan finns ett välutvecklat språk för mandalorianerna. Till skillnad från andra språk i Star Wars är mando’a inte endast en ljudeffekt utan ett språk med grammatik, ordförråd och alfabet.

Skriftspråket mando’a.

Ovanligt nog fick mandalorianerna sitt skriftspråk innan det fick sitt talade språk. Philip Metschan utvecklade ett alfabet för mandalorianerna att använda i Episod II: Klonerna anfaller. Tecknen syns i samband med Jango Fett och hans rymdskepp. Möjligen finns det också en enda mening talad mando’a i filmen, när Jango säger till lille Boba att stänga en dörr. Det kan också vara ett hemligt kodspråk far och son emellan.

Förflyttar vi oss bort från filmens värld till ”the expanded universe” och datorspelet Republic Commando som Jesse Harlin skrev musiken till, så hittar vi nästa steg i språkets utveckling. Inledningsmusiken till spelet blev en sång med text på mandalorianska med namnet Vode an – Alla bröder.

Här är första versen:

Kote!
Kandosii sa ka’rta, Vode an.
Coruscanta a’den mhi, Vode an.
Bal kote, darasuum kote,
Jorso’ran kando a tome.
Sa kyr’am nau tracyn kad, Vode an.

 

Glory!
One indomitable heart, Brothers all.
We, the wrath of Coruscant, Brothers all.
And glory, eternal glory,
We shall bear its weight together.
Forged like the saber in the fires of death, Brothers all.

Utifrån sångtexten fick sedan fick den engelske författaren Karen Traviss uppdraget att utveckla mando’a till ett fungerande språk. Mando’a kom att användas i ett antal romaner och även den tecknade serien Knights of the Old Republic av John Jackson Miller, som mellan 2005 och 2014 förutom många serier också skrev tre Star Wars-romaner.

Karen Traviss slutade arbeta för Lucasfilm på grund av ”kreativa meningsskiljktigheter” och därmed slutade hon utveckla språket. Språket togs då över av fansen, som alltid haft ett gott öga till Boba Fett och andra mandalorianer. Vad fansen nu hoppas på är att tv-serien plockar upp språket och verkligen befäster dess status, om än inte på vita duken så i en tv-serie. Förhoppningsvis kan då språket också ta ett stort steg i sin utveckling.

I Liftarens parlör till galaxen reder jag ut bakgrunden till inte bara mandalorianska utan även huttiska, shyriiwok, jawanesiska, ewokiska, kanjinklub och andra språk från Star Wars. Det är intressanta historier bakom samtliga språk – men de är trots allt inte riktiga språk med grammatik och omfattande ordförråd, utan endast ljudeffekter. Eftersom de är ljudeffekter är det inte heller förvånande att det är filmens legendariska ljudingenjör Ben Burrt som ligger bakom många av språken. I de senaste filmerna är det dock Sara Forsberg, det finska Youtube-fenomenet, som tagit över språkproduktionen. Så mandalorianska sticker ut bland språken i Star Wars-universumet eftersom de har såväl en genomtänkt grammatik som ett ordförråd på runt 1 000 ord.

Efter de första avsnitten av The Mandalorian har jag ännu inte nåtts av någon spoiler som avslöjar om det talas mandalorianska i tv-serien, vi får väl se i vår när Dinsey+ kommer till våra breddgrader. Men jag håller tummarna för att Boba Fetts hemspråk ska höras och sprida sig i galaxen.


The mando’a dictonary: http://mandoa.org/

Mandaloriernas skriftspråk: https://en.wikipedia.org/wiki/Mandalorian#/media/File:Mandalorian_alphabet,_updated.svg

Beforeigners vs. Vikings: Vem svär bäst på fornnordiska?

  • 6 min

Fornnordiska, fornengelska, indoeuropeiska, gammelsamiska och fornfranska har aldrig hörts så mycket i tv som nu. Mycket beroende på att tv inte fanns då var och varannan talade fornnordiska eller protoindoeuropeiska, men också beroende på den starka trenden med rekvisitaspråk i litteratur och film. Alla fantasy- och science fictionverk med självaktning måste i dag ha trovärdiga språk för alver och utomjordingar – du kan läsa mer om dem i Liftarens parlör till galaxen: Allt du behöver veta om 121 språk som inte finns.

Den norska HBO-serien Beforeigners är inget undantag från denna trend. Här talas så väl mesolitiska, fornnordiska, gammelsamiska som en norsk 1800-talsdialekt. I serien, som utspelas i Oslo i nutid, inträffar ett märkligt fenomen: ljusblixtar syns i haven, och människor från tidigare epoker – stenåldern, vikingatiden och sent 1800-tal – kommer upp till ytan i dess spår.

Tusentals ”framvandrare” måste nu integreras i det moderna samhället, som snart blir en smältdegel av kulturuttryck från olika tidsåldrar. ”Multitemporala” par bildas, nutidsmänniskor kommer ut som ”transtemporala”. På vänsterkanten talar man om vikten av ”flertemporala arbetsplatser” och på högerkanten uppstår ”tidsistiska” rörelser. En lätt maskerad samtidskommentar alltså, men också en spännande deckarhistoria. Och en hel del talat fornspråk!

Tre lingvister, Alexander Lykke, André Dannevig och Julian Lysvik, vid Oslo universitet anlitades för att skapa språk till serien, de samarbetade men tog huvudansvaret för var sitt språk.

Åt framvandrarna från 1800-talet har man återskapat ett tidstypiskt språk som såklart har en hel del att hämta från litteratur och tidningar från den tiden. Men att återskapa talspråk och uttal är inte lika lätt. Det finns inga inspelningar från denna tid. Man ville inte att det skulle låta varken för Ibsenskt eller danskt. En ledtråd till talspråket i serien fick André Dannevig från sin farfar som kunde berätta om hur hans far, som var född på 1800-talet, talade.

Att återskapa det språk som talades i Oslotrakten för 10 000 är sedan var naturligtvis omöjligt. Stenåldersspråket i serien som de kallar mesolitiska, eller surhes, är påhittat från grunden. Främst laborerade man med en brytning på norska som skulle verka trovärdig och inte påminna om någon annan välkänd accent, som finska eller franska. Stenåldersmänniskorna i serien talar alltså främst norska med varandra, men med en speciell språkmelodi som de lånade in från ett språk i kaukasus med betoning på sista stavelsen och även ”h-ljud” i slutet av ord. Allt för att komma bort från norskans sjungande melodi. Utifrån brytningen hittade sedan Julian Lysvik på ett språk från grunden med ”fyra kasus och ett relativt komplext böjningssystem för verb”. urfa betyder snäll och urfam snällhet. Stenåldersfolket namn på havet är ”det stora saltet” och eftersom framvandrarna dyker upp i havet i vår tid så har deras uttryck blivit tešaksúl pešóf, det första ordet betyder resande och det andra salt.

När folk från olika tidsåldrar tvingas leva tillsammans är det upplagt för problem.

Det språk man hör mest av i Beforeigners är emellertid fornnordiska. Det finns ju en hel del skriftligt material och även tidigare språkforskning som gör att man kan återskapa fornnordiska som skriftspråk ganska väl, även om språket riskerar att bli lite ”högstämt”. Ett problem för Alexander K. Lykke var emellertid att framvandrarna kommer från 1000-talet, medan de flesta källor på fornnordiska är från 1200-talet. Så han fick helt enkelt rekonstruera hur språket skulle ha tett sig 200 år tidigare. Han valde konsekvent de former av fornskandinaviskan som forskare anser vara äldre former av språket. Däremot vet man inte hur språket lät, så för enkelheten tänkte man först ge språket ett isländskt tonfall. När det visade sig att huvudrollen skulle spelas av den finska skådespelaren Krista Kosonen blev Alexander Lykke emellertid eld och lågor eftersom vikingarna antagligen talade med tydliga, rullande -r, precis som i finskan! Så Krista Kosonens uttal blev vägledande för den talade fornnordiskan, snarare än de isländska skådespelarnas uttal.

En speciell svårighet var att konstruera svordomar från hednisk tid. Många av våra moderna svordomar, som ”satan” eller ”helvete” skulle inte förkristna framvandrare använda. En motsvarighet till ”fuck” – streða hittade han på en runsten, och genom att sätta ihop ordet för ”jätte” med ”penis” så skapade han ett eget saftigt uttryck – jotnahreðr. Min egen favoritsvordom är när huvudpersonen Alfhildr med sin fornnordiska brytning emellanåt väser: skitr.

Liknande problem hade man i Vikings när man för den tv-serien också återskapade fornnordisk dialog. Erika Sigurdsson som gjorde den norröna dialogen till Vikingssåg också just svordomar och snuskiga förolämpningar i manuset som ett problem. Två fraser som hon konstruerade:

maðrstroðinn! – fucker!

 

færðu at moga kellingu sjúka – go bang a sick old lady!


Möjligen kan Vikings och Beforeigners låna in lite fornskandinaviska fraser av varandra? Byta vikingasvordomar med varandra?

Vi får heller inte glömma att det i Beforeignersrör sig om ett fornspråk som talas i en nutid, så språket har såklart påverkats av modern norska. Till exempel har Lykke uppfunnit ordet talafjol som är framvandrarnas ord för smartphone. ”Fjøl” betyder bräda på norska – så ”talbräda”.

I andra fall kanske det faller sig naturligare att låna in ord rakt av som i repliken:

Þú veitzt at þetta er pólitibíl

”Politibil” är ett direkt inlån från norskan i den moderna fornnordiskan, vilket förefaller naturligt. Polis och bil är ju i sin tur låneord, via andra språk, från grekiska och latin. Jämför man med isländska så heter polis ”lögreglan”, men det är nyisländska och inget ord som fanns på 1 000-talet.

Ett av slagorden i serien är ”Nej till tidsism”, vilket skulle översättas till norrönt språk, men eftersom ”nej” inte finns belagt så långt tillbaka fick frasen bli: Stǫðva tiðháttahatrit!– Stanna tid-typ-hatet!

Den kanske mest spännande språket som rekonstruerats för serien är gammelsamiska. De äldsta bevarade källorna av samiska är från 1600-talet, men filmteamet behövde repliker på samiska från 1 000-talet. Lingvisterna fick kontakt med professor Rolf Theil som nyss publicerat en artikel om urnordiska låneord i samiskan och han tog på sig uppgiften att rekonstruera nog med gammelsamiska för en handfull repliker i serien. Så när denna ålderdomliga samiska talas för första gången på 1 000 år så är repliken ett svar på en fråga ställd på fornnordiska: ”Vad vill du honom?”

”Kyssa honom där solen aldrig skiner.”

Lägger vi till andra rekonstruerade fornspråk som talats i filmer de senaste åren, som fornfranska och fornengelska i Vikings, indoeuropeiska i Alien: Prometheus och påhittade ur- eller stenålderspråk som ulamiskan i Kampen om Elden (1981), beama i Alpha (2018) eller atlantiskan i Disneys Atlantis (2001), så ser vi en verklig språkboom för fornspråk.

Man behöver alltså inte blicka ut i rymden eller till fantasyvärldar för att hitta välgjorda rekvisitaspråk, man kan bara gräva lite i den språkhistoriska myllan.


Här bloggar Alexander Lykke, André Dannevig och Julian Lysvik om språken i Beforeigners:

https://beforeigners.wixsite.com/beforeigeners-lang/home/

En liten språklektion i huttiska inför Star Wars-premiären

  • 5 min

Inför premiären av Star Wars: the force awakens är många fans uppskruvade till max av förväntan. Nu ska den tredje och avslutande trilogidelen inledas som många, till exempel jag, sett framemot sedan slutet av 1970-talet. Det kommer blir strålande! Även om en och annan kommer att bli besviken och att det säkert dyker upp en karaktär som en del av fansen bara kommer att hata. Men det kommer bli strålande. Tro mig.

I mångt och mycket vet vi redan vad som kommer att hända i de nya filmerna eftersom de (sannolikt) bygger på samma koncept som de tidigare filmerna som Fredrik Kylberg så förtjänstfullt reder ut i den här texten. Han lyfter fram att George Lucas tidigt läste Joseph Campbells bok ”Hjälten med tusen ansikten” (1949), som visar hur samma karaktärer och berättelser återkommer i myter och sagor i hela världen och i alla epoker. Filmerna inspirerades av detta, och innehåller därför uråldriga arketyper och teman som känns igen från de gamla sagorna.

I de förhandsglimtar vi har fått se kan vi lätt föreställa oss att temat mer eller mindre kommer att upprepas – en till synes obetydligt och fattig person i öknen lärs upp av en äldre, vis läromästare. Anakin mötte Qui-Gon, Luke mötte Obi-Wan och vår nya hjälte Rey möter sannolikt Luke Skywalker. Sedan tar hjälte i vardande sig att an det stora hotet, som Rey sannolikt får spränga i slutscenen.

Detta är alltså ingen spoiler, utan handlar helt enkelt om hur George Lucas byggt upp de tidigare Star Wars-trilogierna och vi kan vänta oss att den nya trilogin är en variant av samma tema och arketyper. Vad som möjligen är en spoiler är att enligt Lation Review så kommer det att finnas hutter i den nya filmen. Vi vet inte om det är Jabba the Hutt själv eller om det är andra av den stora utomjordiska snigelarten som dyker upp, men Latino Review säger sig veta att det byggs flera hutt-dockor för filmen.

Det är spännande, för sannolikt innebär det att också vi kommer att få höra mer av språket huttiska! Språket dök upp redan i den första filmen på 1970-talet när Greedo konfronterar Han Solo på den skumma baren i Mos Eisley med de bevingade orden: Koona t’chuta, Solo? – Är du på väg någonstans, Solo?

När ljudteknikerna Ben Burtt skulle skapa huttiskan var han på jakt efter ett verkligt språk som kunde passera för utomjordiskt. Han insåg att om han bara skulle sätta sig ner och hitta på ett eget rymdspråk skulle det bli allt för färgat av engelska och amerikanskt uttal. Fördelen med att utgå från ett befintligt språk är att det har en inbyggd trovärdighet som bara ett språk som utvecklats över tiden har.

Burtt hade hört en inspelning av det sydamerikanska språket quechua som han tyckte lät främmande och lite komiskt. Det hade såväl ”konstiga” ljud som en tendens till att rimma på ett för Burtt underhållande sätt. Burtt samlade på sig inspelningar av quechua och letade efter någon som kunde tala språket. Visserligen hittade han ingen som talade quechua, men väl en student i lingvistik, Larry Ward, som hade han förmågan att härma språk utan att kunna tala dem. Han kunde lyssna på quechua och sedan börja prata som om han kunde språket flytande.

Sedan har ju huttiskan utvecklats under åren när det förekommit i de följande filmerna och även byggts ut i en liten ordbok Star Wars – Galactic phrase book & travel guide (2001.) Fansen har såklart också vridit och vänt på språket för att lista ut grammatiken bakom. För även om språket ursprungligen bara var en ljudeffekt som skulle låta som ett språk – är det ett äkta språk för fansen. Och undan för undan har man genom analyser av huttiskan börjat förstå lite mer av hur språket är uppbyggt och fungerar.

The complete Wermo’s guide to huttese (wermo – idiot) är förmodligen den främsta källan till huttiska som går att finna. På denna sajt har man inte bara samlat och utforskat alla hänvisningar till huttiska, utan man varsamt börjat utvidga ordförrådet i huttiskan genom att nybilda ord. Men man har även gått till quechuan för att hitta helt nya rotord. Så lakilla i quechuan som betyder ”ledsen” har blivit lakeela med samma innebörd i huttiskan.

Så sakta har ljudeffekten börjat närma sig något som mer liknar ett riktigt språk. Och det är det som gör den nya filmen så spännande! Hur kommer huttiskan vi får höra i filmen att vara? Har filmteamet tittat på vad fansen har gjort? Kommer man försöka hålla huttiskan ”konsekvent” eller köra man bara på i ljudeffektspåret?

Här är i varje fall ett par nyttiga fraser på huttiska att öva på inför premiären:

  • No bata no tutu – Vad det än gäller så var det inte jag som gjorde det.
  • Mee tassa cho-passa – Jag höll på att rengöra fläktknapparna
  • Yoka to bantha poodoo! – Du är bantha-avföring!
  • Je am tuta planeeto Jorden – Jag kommer från planeten Jorden
  • Uba niboba che blastoh – Du behöver license för det där vapnet
  • Jee panwa waffmula chone patogga che lickmoomoo – Jag tycker om kakor och paj till efterrätt.

Och här en mycket underhållande fortsättningskurs, How to Speak Huttese!, för dem vill veta mer:

Lista över de 101 språken i Liftarens parlör till galaxen

  • 2 min

Det förekommer många konstgjorda språk i min kommande bok Liftarens parlör till galaxen (släpps den 15 november 2015, och finns att köpa på till exempel Adlibris eller Bokus. Somliga nämns bara i förbifarten och andra utreds noggrant. Här är en lista över 101 språk som nämns i boken. Listan är inte komplett, det finns dialekter och varianter av språk som jag inte tagit med och det finns språk som det ges exempel på i boken, men som saknar namn.

Aeo – Jonathana Tegire
Antipodernas språk – Den store Gargantuas förskräckliga leverne
Aristofanes hittepåpersiska – -Acharnerna
Ars Signorum – George -Dalgarnos
Astaporisk valyriska – Game of Thrones
Arumbaya – Tintin
Atlantiska – Atlantis
Balaibalan – mystiskt språk från 1500-talet
Barsoomiska – John Carter
Basic English – Charles Kay Ogden
Bhotani Jib – Arrakis ökenplaneten
Bibaros – Tintin
Borduriska – Tintin
Brobdingnagska – Gullivers resor
Chakobsa – Arrakis ökenplaneten
Clavis Universalis – Gottfried Leibniz
Common Writing – Francis -Lodwick
Communicationssprache – Joseph Schipfer
Divinian – Det femte elementet
Dorisburgska – Aniara
Dothrakiska – Game of Thrones
Eldarin – Tolkien
Enokiska – John Dee och Edward Kelley
Esperanto – Ludwig Zamenhof
Ewokiska – Star Wars
Fornegyptiska – Stargate
Fornengelska – Vikings
Fornskandinaviska – Vikings
Fremen – Arrakis ökenplaneten
Galach – Arrakis ökenplaneten
Geonosiska – Star Wars
Ghisiska – Game of Thrones
Glossolalia – tungomålstal
Goa’uld – Stargate
Grammelot – gycklarspråk
Gudomliga språket – Det femte elementet
Hebreiska – Eliezer Ben-Yehuda med flera
Horngoth – Lajv/Tolkien
Houyhnhnmernas språk – -Gullivers resor
Huttiska – Star Wars
Interlingua – the International Auxiliary Language Association
Ivaka – Kampen om elden
Jawanesiska – Star Wars
Kēlen – Sylvia Sotomayor
Khuzdul – Tolkien
Klingonaase – Star Trek
Klingonska – Star Trek
Láadan – Native Tounge
Langue Universelle – A. Gosselin
Lengua Universal – Pedro Martinez
Lilliputianska – Gullivers resor
Lingua Ignota – Hildegard av Bingen
Linguarum universali – Joakim Becher
Linusspråk – Linus på linjen
Logopandecteision – Thomas Urquhart
Mando’a – Star Wars
Mangani – Tarzan
Meereens valyriska – Game of -T-hrones
Minionska – Minioner
Mugbûrz – Lajv/Tolkien
Månspråk – The man in the moone
Månspråk – A Voyage to the Moon
Nadsat – A Clockwork Orange
Na’vi – Avatar
Néo-Latine – Élie Courtonne
Neulatein – Nahida Sturmhöfel
Nynorska – Ivar Aasen
Nyspråk – 1984
Orkiska – Tolkien/Lajv
Pal-ul-don – Tarzan
Paramount Hol – Star Trek
Philosophical Language – John Wilkins
Pinguska – Pingu
Protoindoeuropeiska – rekonstruerat urspråk för den indoeuropeiska språkfamiljen
Protolettiska – Vikings
Quenya – Tolkien
Sandfolkets språk – Star Wars
Shyriiwook – Star Wars
Simliska – The Sims
Sindarin – Tolkien
Smurfarnas språk – Smurferna
Solresol – Jean Francois Sudre
Sullustiska – Star Wars
Svarta språket – Tolkien
Svartiska – Lajv/Tolkien
Syldaviska – Tintin
Tamariska – Star Trek
Telerin – Tolkien
Toki pona – Sonja Elen Kisa
Ulamiska – Kampen om elden
Universal Character – Cave Beck
Universal Language – Isaac Newton
Universalglot – Jean Pirro
Urukgîjabs – Lajv/Tolkien
Utopiska – Utopia
Valarin – Tolkien
Valyriska – Game of Thrones
Weltsprache – A Volk och R Fuchs
Volapük – Johann Martin Schleyer
Voynichmanuskriptet – okänt språk från 1400-talet
Vulkanska – Star Trek

Liftarens parlör till galaxen

  • 4 min

Jag skriver just nu på en bok om språk som utkommer på Volante förlag framåt jul. Titeln lyder Liftarens parlör till galaxen. Det blir en bok om språk som nästan inte finns. Språk som knappt går att använda för kommunikation. Språk från länder som inte existerar, utomjordiska språk, mytologiska varelsers språk och språk som talas i en tänkt framtid eller i en parallell verklighet.

Konstgjorda språk överhuvudtaget är intressanta, ta bara modern hebreiska eller nynorska som konstruerades av nationalistiska eller identitetsskäl, eller esperanto som har en tydligt ideologiskt idé om att vara ett språk för fred och internationell förståelse. Men det är inte främst sådana språk som fascinerar mig och som min bok kommer att handla om, den berör främst konstruerade språk i populärkulturen, språk som skapats av konstnärliga skäl — eller ibland bara som rekvisita.

Inte helt oväntat så härstammar de flesta av de 40-50 språk som jag tittar närmare på från de genrer som brukar kallas Science Fiction eller Fantasy, det vill säga berättelser som utspelar sig i främmande världar och tidsepoker. Precis som det nyfödda spädbarnet och den bibliske Adam som känner en ostoppbar lust att namnge allt det nya som de ser i världen, måste författaren namnge allt i den främmande värld som växer fram i hans berättelse. Vad kallar man det blå havsdjuret med vingar, snabel och älghorn? Hur talar man i framtiden? Hur har språket utvecklats efter 40 000 år? Hur tänker och talar de tvåhövdade marsianerna? Är kentaurernas språk baserat på gnäggningar eller inte? Blir det konstigt på bioduken om varelserna på den planet filmhjälten nyss landat på talar engelska?

Ofta blir det bara ett par ord på ett utomjordiskt språk som får ge färg åt det utomjordiska, men det finns gott om exempel på författare, eller filmproducenter, som fascineras av lingvistik och som tänkt till lite extra och vill säga något mer. Det finns de som har arbetat fram komplexa språk som börjar likna riktiga språk. Anda författare har penetrerat språkets inverkan på vårt sätt att tänka och testar dessa idéer i dystopiska framtidsskildringar, där språket blir huvudperson i berättelsen.

Science fiction-litteratur är som gjord för att testa den språkliga relativitetsprincipen, eller Sapir–Whorf-hypotesen, som säger att det i varje språks grammatik och ordförråd finns en inbyggd uppfattning om världen som präglar talarnas tänkande. När mänskligheten träffar på utomjordiska varelser, kommer vi då ens att kunna kommunicera?
I stort sett alltid döljer det sig en fascinerade historia bakom språkens tillblivelse, även om det till slut bara blir en enstaka exotiskt mening på film eller en pratbubbla i ett seriealbum. Jag siktar därför inte på att skriva en språkkurs eller lärobok i xenolingvistik, utan kanske snarare en slags ”språkhistoria för konstgjorda språk.”

De språk som läckt ut från sitt verk och gått från rekvisita till att användas för kommunikation i vår värld av fans är ett annat fascinerande fenomen. Tusentals personer runt om i världen kommunicerar dagligen på Klingonska, quenya, na’vi, dothrakiska eller valyriska. Varje helg lajvar kids i skogarna och talar alviska och orkiska. Måhända är det mer lockande att lära sig alvlatin är att rabbla läxans oregelbundna tyska verb?

För att inte tala om rörelsen av conlangers som skapar nya språk i parti och minut som hobby. De studerar, utforskar och konstruerar egna språk som, på sin höjd, en handfull människor någonsin får stifta bekantskap med. Avancerade skapelser som uttrycker det som språkets skapare finner estetiskt, eller karakteristiskt för de fiktiva varelser som kan tänkas tala det. Det är tack vare att JRR Tolkien var en sådan ”conlanger” som vi har trilogin om Härskarringen och de andra verken som utspelar sig i Midgård. Den unge Tolkien utvecklade sina egna språk, och speciellt fastnade han för sina alviska språk som han utvecklade i början av 1900-talet och han började fundera på vem som egentligen talade detta vackra språk och började utveckla en mytologi som passade till språket!

Ni som läst min blogg tidigare förstår förstås vad det handlar om och varför ämnet är så fascinerande, men jag hoppas att en större läsekrets nu ska få upp ögonen för betydelsen av konstgjorda språk i litteratur och film.

*

Foto: NASA’s Marshall Space Flight Center (CC BY-NC 2.0)