Volante frågar doktorn

Barnläkaren Jonas F Ludvigsson är aktuell som expert i Malou efter 10 och utkommer i januari med boken Barnläkarens guide – farligt och ofarligt från nyfödd till tonåring. Vi passade på att fråga doktorn ett par saker!

Hej Jonas! Berätta lite om vad Barnläkarens guide är för bok och för vem du har skrivit den?

Barnläkarens guide riktar sig till huvudsakligen till föräldrar och mor- och farföräldrar, men även till andra som har hand om barn, t.ex. förskolepersonal.

Det är en bok med litet annorlunda uppbyggnad där jag utgår från beskrivningar av barn som har olika sjukdomar. Det är ett nytt grepp, och något som känns naturligt för mig som jobbat med sjuka barn i mer än 20 år. Jag berättar om ”Elias, 18 månader, som går upp dåligt i vikt”, ”Elmina, 3 år, som har D-vitaminbrist”, ”Olle, 7 år, som börjar bli överviktig”, ”Anna, 12 år, som är kortvuxen och får diagnosen Turners syndrom” och ”Agnes 17 år som får influensa” etc.

För varje sjukdom/problem berättar jag sedan vad man bör tänka på som förälder och anhörig, men också vad vi gör inom vården när vi tar hand om och utreder barn med de olika problemen.

Berätta vad som gör informationen i din barnläkarbok speciell. När man ju har nätet att söka allt på?

Det finns mycket hälsoinformation på nätet, men all information går inte att lita på. Jag har velat skriva en insider-bok, som utgår från alla barn jag träffat som barnläkare. Vad händer på akutmottagningen när man kommer in med sitt sjuka barn? Vad gör vi i vården? Hur tänker vi barnläkare kring t.ex. små barn som inte vill äta eller växer dåligt, om barn som får många infektioner (har de fel på immunförsvaret?), men också frågor som när kan barnet gå tillbaka till dagis, om det är farligt för ett barn att halta, när ska man misstänka att ens tonåring är deprimerad etc.

Genom de olika fallbeskrivningarna berättar jag om sjukdomar och problem, och vad vi i vården kan göra åt dem. Mitt mål är att min bok gör kontakten med oss inom sjukvården och vad vi gör med sjuka barn mer begriplig.

Du möter många oroliga föräldrar i din yrkesvardag. Vad har du för lugnande grundråd att ge när ens barn inte mår bra?

Det beror på var i min yrkesvardag jag träffar familjerna. När jag träffar ett barn på barnavårdscentralen så är familjen ofta väldigt bekymrad över ett ihållande problem (t.ex. långvarig förstoppning, problem med amning eller att barnet växer dåligt). Då understryker jag att även om problemet kan vara oerhört jobbigt i stunden så går de flesta problem över. Allvarliga sjukdomar bland barn som kommer till barnavårdscentralen är sällsynta.

På akutmottagningen försöker jag också poängtera att de flesta sjukdomar inte är allvarliga. Men här träffar jag ju faktiskt svårt sjuka barn där det krävs snabba insatser. Då försöker jag förmedla att vi ska ta hand om barnet. Att föräldrarna är på rätt plats och att de kan känna sig trygga i att vi tar över ansvaret.

På barnavdelningen och på intensivvårdsavdelningen är det svårare att ge råd. Där handlar det mer om att förmedla att alla barn prioriteras, att vi ska göra allt vi kan för att barnet ska bli friskt. Ibland när barnet börjat bli friskt efter en svår sjukdom kan det också handla om att förmedla att det inte är farligt att gå hem på permission.

 

Ofta handlar det ju om vardagskrämpor och övergående infektioner, men varje förälders fasa är att barnet ska drabbas av en svårare sjukdom. Du berättar även om sådana i din bok. Vad vill du förmedla till föräldrarna med dessa avsnitt?

Jag vill att familjerna ska förstå den första tiden på sjukhus. De kommer att få höra oerhört många svåra, abstrakta begrepp när vi berättar om vad som händer. Jag tror att man är bättre förberedd för det om man har läst min bok. Men jag tror också att de kapitlen kan intressera föräldrar och andra som jobbar med barn, när man hör talas om t.ex. blodförgiftning eller cancer, eller de som bara är intresserade av barns hälsa och barnsjukvård.

 

Det är mycket nyhetsrapportering om svensk vård. Du som har lång erfarenhet och många tusen timmar bakom dig som läkare på sjukhus – hur fungerar svensk barnsjukvård tycker du?

Svensk barnsjukvård fungerar oerhört väl. Jag är stolt över att vi räddar barn med svåra infektioner, som varit med om svåra trafikolyckor och barn som är extremt för tidigt födda. Jag är stolt över att vi inte gör skillnad mellan fattiga och rika barn – att man får vård i världsklass även om man inte har pengar på kontot.

Men det finns saker som kan bli bättre. Jag tror på mer resurser till primärvården så att barn som är mindre sjuka lättare ska få tid för sina besvär hos distriktsläkaren. Det skulle korta köerna på akutmottagningen och till besök hos specialister inom barnsjukvården. Vi behöver en förbättrad tillgänglighet och en ökad kontinuitet i vården.

Men jag vill verkligen trycka på att barn som är riktigt sjuka får snabb och bra vård i Sverige!

Missa inte Jonas framträdanden i Malou efter tio och missa förstås inte Barnläkarens guide – farligt och ofarligt från nyfödd till tonåring.